STOCKHOLM. den 14 Nov. I det sist utkomna häftet af Kongl: Krigs vetenskapsakademiens Tidskrift förekommer såsom insänd, nedanstående uppsats angåend den svenska beväringens införlifvande mer armåens stam, hvari yttras en åsigt, som v visserligen vid enstaka tillfällen hafva hör uttalas af flere insigtsfulla militärer, men son icke, så vidt det är oss. bekant, blifvit före mål för en allmän diskussion af det allva och den omfattning som sakens vigt onekli gen fordrar. Detta ämne är beväringsåldern Det är en känd sak att vid hvarje bevärings mönstring ställes regelmässigt ett betyd ligt antal, stundom ända till en tredjedel, p tillväxt, och man har ofta hört de bittr ste klagomål öfver denna småväxthet, son man, väl ej utan allsköns rätt men docl tvifvelsutan alltför vidsträckt, skrifvit p bränvinets räkning. Men det är nu en gång så; den svenska bondeklassen växer och ut bildar sig mycket långsamt. Man jemföre vi en allmän skola sönerna af allmogen med sö nerna af så kallade ståndspersoner, och mai skall nästan alltid finna de sednare betydlig resligare och mera fysiskt utvecklade än. d förra, så att de ofta synas hafva två, tre til fyra års försprång. Ännu mera slående bli detta fenomen i en folkskola, eller blanc skjutsgossar på gästgifvaregårdarne, blanc hvilka man ofta finner 17 till 18 års ynglin gar så späda och småväxta, att man vore böj att anse dem på sin höjd för tolfåringar. In gen, som det minsta sett sig om i vära pro vinser, kan hafva undgått att göra denna an märkning. Orsaken till detta förhållande måste söka: i den magrare kost, hvarvid allmogens och synnerhet de fattigares barn uppväxa, och de tunga arbete de vanligen ifrån spädaste å måste underkasta sig. Animalisk föda anse ännu i allmänhet bland våra arbetande klas ser för en lyx, och färskt kött smakas af den i regeln få gånger om äret. Den svenskaar betaren saknar — med den stora grad af pas siv styrka eller uthållighet han ovilkorliger besitter, såsom att länge kunna uthärda i krök ställning vid spaden eller plogen — till en be tydlig del den plastiska fullhet och der muskelsystemets spänstighet, som t. ex. ut märka den engelske arbetaren. En annar följd af den dåliga dieten är behofvet af sti mulerande drycker och bränvinssupandet, fö! att ersätta bristen på näringsoch värmehal i den vanliga födan, och man torde i sam manhang dermed kunna taga för afgjordt at bränvinets missbruk i vårt fädernesland ickt förr kan varaktigt utrotas, än en högt upp drifven ladugårdsskötsel och förhöjda arbets priser sätta kroppsarbetaren i tillfälle att re gelmässigt njuta en bättre och starkare föda På den uppväxande generationen verka i för ening den magra kosten och det tidiga arbetet att försena den fysiska utvecklingen Man kan för öfrigt inom sjelfva allmogen lätt upptäcka en skilnad i växtlighet, efte olika ekonomiska vilkor och dietetiska vanor. så till vida att den förmögnare allmogen: barn vanligen äro vid en gifven ålder resligare och starkare än torpares och statkarlars och äfven de särskilda orterna emellan råde en märkbar olikhet i detta hänseende; Skåne och Upland erbjuda i detta fall den märkligaste motsatsen. I allmänhet torde dock kunna utan öfver drift sägas, att den svenska allmogen vanligen ej är fullväxt förr än det 23:dje elle 24:de året, och knappast utbildad till egent lig mannakraft eller hvad man kallar fullmatad före det 27:de eller till och med det 30:de, så att de första åldersklasserna af vål beväring långt mera tillhöra den uppväxande åldern än den fullvuxna, och detta ej blott i fysiskt afseende, utan äfven hvad beträffar förståndets utveckling och karakterens mognad till lugn besinning och det medvetna och uthållande modet, som är krigarens nödvändigaste egenskap näst tillräcklig fysisk styrka, När man förliden vinter läste de sorgliga berättelserna från den engelska Krim-armen, huru lord Raglan ständigt beklagade sig öfver ungdomen och svagheten hos rekryterna som man skickade honom, hvilket gjorde att de tidigt dukade under för fälttjenstens ansträngningar, bristen på nödig hvila, den andliga nedstämning som följde på den första krigiska uppbrusningen o. s. v., fann man sig ovilkorligen föranlåten att tänka på vår beväring, i fall en gång nödvändigheten skulle kasta dess yngsta medlemmar midt i de pröfvande skiftena af aktiv fälttjenst, hvars ansträngningar äro för dem alldeles obekanta. Vi hafva icke det aflägsnaste tvifvel om deras mod, ja deras brinnande entusiasm att, om fäderneslandet fordrade, trotsa faror och död; — det krigiska modet ligger dertill för djupt rotadt i hela svenska lynnet; men den sedliga kraften kan ej längre än till en viss gräns ersätta den fysiska förmågan, dessa ynglingar äro härdade för det jemna, tunga arbetet på fältet eller på logen, men ej för utomordentliga marscher, strapatser, kyla och umbäranden, sådana som fältlifvet medförer. Beväringsinrättningen är en stor och vacker tanke, hvars praktiska användbarhet ännu knappast blifvit pröfvad. Måhända är ögonblicket för en sådan pröfning närmare än vi tro, måhända är stunden ej aflägsen, då Sverges ungdom skall kallas a ge RR gg ER SSL