redogöra för detaljerna at hans ankomst och mittagande. Utrikes korrespondens-artikel. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin d: 27 Okt. De danska diplomaterna, det måste äfven deras motståndare medge, höra till-de skickligaste si: verlden (2). De veta att med ringa medel oaflåtligt sträfva till sitt mål och uppnå detsamma. Detta visar sig nu åter vid frågan om Sundska tullen: Kabinettet i Köpenhamn gör i hemlighet de största ansträngningar för att vinna tid och göra, att hela resultatet blir status quo, samt att stämma de särskilda hofven gynnsaråt för sig. Alldeles på samma sätt förforo de danska ombuden på Wienerkongressen 1815. Man kom då icke att fatta någon allmän bestämmelse i afseende på Sundstullen, under det man gjorde mycket väsen af flodtullarne. : Diplomaterna hade då dock mindre skuld häri än köpmän och redare, som förhöllo sig passiva, emedan de då ännu icke såsom sednare omedelbart ledo af Sundstullen. i De klagomål, som utgått från Östersjöhandelns sida, ha på sista tiden blifvit alltmera högljudda. Men man behandlade dem i de inflytelserika preussiska regeringskretsarne såsom yttringar af smärre lokalintressen. En högre embetsman, inför hvilken ett ombud för de handlande i Östersjöstäderna föredrog deras besvär, anmärkte med naiv tvärsäkerhet, att de omtalade olägenheterna i många fall alls icke inträda, emedan t. ex. för träoch spanmålsladdningar den utländska emottagaren i allmänhet får betala Sundstullen! Med en sådan enfald och okunnighet måste den skickliga danska diplomatien ha ett lätt spel. När traktaten med Preussen af den 17 Juni 1818 år 1838 lopp till ända, vägrade Danmark med klok beräkning att några personer af köpmannaklassen skulle få deltaga i de nya förhandlingarne. drog ut på längden med dessa: förhandlingar, paralyserade Hulls köpmäns uppträdande i parlamentet 1841 genom lord Pålmerstons utländska politik och fängslade jemte England äfven Preussen och Sverge genom traktaterna af 1841 och 1846. Den 1323 Augusti 1841 afslöt Danmark i London och Helsingör med England och Sverge en konvention, genom hvilken det, såsom vid nästan alla fördrag, icke gifvit efter någon-ting men vunnit mycket. Ryssland, med hvilken makt synbart inga. underhandlingar egde rum, skyndade sig att formelt och uttryckligen antaga denna konvention, hvilket i anledning af dess redan förut privilegierade ställning icke var nödigt. Direktören för sundska tullen dekorerades med en rysk orden, men Preussen affärdades af Danmark med det tillkännagifvandet, att genom detta fördrag vore saken afslutad;När snart. der: efter; i anledning af de preussiska Östersjöhamnarnes klagan, någonting måste ske, gjorde Danmark ett försök i annan riktning. Det lemnade Preussen fritt att tillträda den enelsk-svenska konventionen af 1841 och förklarade sig (alldeles som nu) böjdt att förhandla om Sundstullens kapitalisering. Underhandlingarne bedrefvos från Preussens sida med grundlig sakkännedom och ihärdighet. Detta gäller åtminstone om dåvarande finansministern v. Alvensleben. s:I sina betänkanden till konungen. utvecklade han saken med insigt och skärpa. En kabinettsorder af 1838 hade också anbefallt densorgfälligaste undersökning. Men ett klagande egenhändigt bref från. konung Fredrik VI till konung Fredrik Wilhelm III framställde den börda som tryckte handeln såsom en personlig angelägenhet mellan konungarne. Ministern v. Alvensleben kunde icke uträtta någonting emot de danska intrigerna samt byråkratiens okunnighet. Underhandlingarne afbrötos 1843 med tyst erkännande af fördraget af 1848. Det kunde derföre icke väcka synnerlig öfverraskning när Preussen den 26 Maj 1846 förnyade handelsfördraget i afseende på Sundstullen i stället för att annullera detsamma. Ryssland hade fordrat och af Danmark erhållit några små tariffnedsättningar för bomull, råsocker och bränvin. Preussen fick rätt att bli delaktigt häraf, hvilket föll af sig sjelft genom konventionen af 1818. Danmark förvärfvade genom artikeln IV i fördraget af den 26 Maj 1846 Preussens fulla erkännande af det engelsk-svenska fördraget och dessutom den vigtiga koncessionen, att de preussiska skeppsläddningarne med officielt attesterade afgångsdeklarationer öfverlemnades i de danska tulltjenstemännens händer, hvilka då skattlade dem efter den öfverdrifnaste värdeberäkning. Som bekant ha nu bå konventionerna, så väl den engelsk-svenska af 1841 som den reussiska af 1846, utlupt med den 1 Juli 831. Hvardera regering : kan förklara att den icke längre är bund af fördraget. Ef ter skedd uppsägelse gäll konventionen af 1841 endast 12 och den preussiska endast 6 månader. M I Sverge såväl som i de preussiska Östersjöhamnarne förnyades lifligt klagomål och besvär vid tiden för konventionernas utlönde. -Specielt erinrar man sig den skarpa skrift rörande. sundska tullen, som grosshandelssocietetens och skeppsredarnes i Stockholm deputerade inlemnade till regeringen. Tillståndet i Sundet och i Bälterna har på intet sätt förbättrats på de sednaste åren. Man tänke sig blott samma princip använd på anPET BETT S. ÖS) tr AES . JISSES Sö KG