då gånger emkullskuffades af Johan Johantton. Eoligt hvad de härvid närvarandes berättelse om förloppet antyder, syntes dock detta gräl icke håfva öfvergått till något utbrott af egentlig ondska eller skadelust. Johan Johansson och Petter Lennartsson könimo derefter ut på gården, der de invid en vedkast slogo och omkullknuffade lvarandra. En närvarande person åtskilde dem och förmådde Johan Johansson att draga sig undan och gå till stugan. Petter Lennartsson, som stod qvar vid vedkasten, upptog en sten och kastade den efter Johan Johansson, men utan att träffa honom. Högligen uppretad af denna stenkastning, återvände Johan Johansson till Petter Lennartsson, skuffade honom omkull och med en gärdesgårdsstake, af ungefär två eller tre tums tjocklek, gaf flera slag å Petter Lennartssons hufvud, så att denne syntes mycket blodig. Petter Lennartsson förmådde dock uppstiga och aflägsnade sig till en närgränsande beteshage, der han sedermera mot aftonen påträffades liggande å marken, förklarande sig icke ega förmåga att gå. Johan Johansson, som hade lagt sig att sofva, kom nu äfven tillstädes och under fortfarande rusighet ordade derom, att Petter Lennartsson skulle hafva gjort sig förtjent af mycket stryk. Petter Lennartsson fördes till sitt hem, der han nästpåföljde dag afled. Han var 33 år gammal och egde god frejd. Vid läkarebesigtning å den döda kroppen, som fanns välbildad,Ystor och starkt byggd, anmärktes på högra sidan af hufvudet vid hårfästet två djupa kontunderade sår af en tums längd, på ett halft qvarters afstånd! från hvarandra; öfver högra hjessbenet och nackbenet två dylika sår af en half tums längd; håret var på flere ställen af hufvudet afslitet. Läkaren intygade att Petter Lennartsson dött af cit slaganfall, förorsakadt af det å hufvudet föröfvade våld; detta slaganfall skulle icke hafva inträffat om misshandlingen uteblifvit, hvadan detta våld varit enda dödsorsaken. Under åtal inför Konga häradsrätt har Johan Johansson, som ! förklarat sig hafva vid tillfället varit så rusig atthan icke egde synnerligen redigt minne af händelserna, erkänt att han med staken slagit Petter Lennartsson så att denne fallit omkull med hufvudet emot en sten, samt derefter med samma stake gifvit Petter Lennartsson två eller tre slag i hufvudet. Åklagaren, som ansåg att Johannes Carlsson genom bränvinsutdelningen och husbonden David Pettersson senom sin förmenta, men af honom förnekade tilljåtelse för drängen att sälja bränvin, voro att anse säsom delaktiga i dråpet, yrkade derför äfven å dem iunsvar. Johan Johansson var 30 år gammal, af oklanderlig rejd, men känd för begifvenhet på starka drycker. Göta hofrätt dömde Johan Johansson, för dråp, sabbatsbrott och fylleri, att i en bot mista lifvet geom halshuggning, men frikände deremot Johannes Jarlsson och David Pettersson från åtalet för delakighet i dråpet; dock skulle Johannes Carlsson plikta 20 rdr för oloflig bränvinsminutering å söndag. Johan Johansson sökte hos K. M:t förskoning från lödsstraffet och fiek af nåd i stället derför umgälla sina brott med 28 dagars fängelse vid vatten och röd, uppenbar kyrkoplikt å en söndag samt 6 års arbete å fästning.