skulden för bedrägeriet med denna pappers-
alkemi. Han begagnade sig således af par-
lamentets återkallande i December 1720, för
att hemställa åt Law klokheten af att und-
vika ett samanträffande med denna fientligt
sinnade kår. Law lät ej länge öfvertala sig.
Hans högsta önskan var just att undkomma
från Paris och dess oroliga pöbel. Två da-
gar före parlamentets återvändandelafreste han
således plötsligen och i hemlighet. Han åkte
i en vagn med regentens vapen och eskor-
; eradesiaf ett slags sauvegarde i furstligt liv-
rå. Hans första tillflyktsort var en af regen-
tens egendomar, omkring sex mil från Paris,
hvarifrån han sedan begaf sig till Brisscl.
Så snart Law var väl ur vägen, samman-
kallade hertigen af Orleans rådet och underrät-
tade dem att de voro församlade för att råd-
slå om finansernas och Indiska kompaniets
tillstånd. Följaktligen afgaf generalkontrol-
lören La Haussaye en fullkomligt tydlig för-
klaring, hvaraf syntes, att det fanns sedel-
mynt i omlopp till ett belopp af två milliar-
der, sjuhundra millioner livres, utan spår till
att denna oerhörda summa blifvit utgifven
till följd af någon anmodan från Indiska kom-
paniets styrelse, hvilken ensamt hade rättighet
att sådant bestämma.
Rådet förvånade sig högligen öfver denna
upptäckt och vände sig till regenten för att
få förklaring derpå. Drifven till det yttersta,
bekände regenten att Law utgifvit sedlar till
ett belopp af tolf hundra millioner utöfver
hvad som af stadgarne blifvit bestämdt, och
rakt i strid mot de kungliga förklaringarne.
Di det onda en gång skett, hade regenten
stadfästadt det, eller rättare dolt hela trans-
aktionen genom att utgifva förordningar, an-
befallande utgifvandet af nya assignationer
till detta belopp, på hvilka förordningar han
satt en dato långt äldre än den verkliga.