BLANDADE AMNEN.
. TSETSEFLUGAN.
Vår för sina upptäcktsresor och jagtäfventyr i
Afrika vidtbekante landsman, hr Charles John An-
dersson, har. i Göteb. H. T. meddelat följande upp-
sats:
Bland de plågoris af åtskilliga slag, som en re-
sände i Sydafrikas vilda nejder är underkastad, kan
måhända såsom ett af de svåraste räknas Tsetseflu-
garn (Glossina morsitans, Westw.)), icke så mycket
för den resandes egen person, ty han sjelf undslipper
så godt som oskadd, som hvad beträffar hans hästar
och boskap.
Till storleken är tsetseflugan något mindre än den
vanliga flugan (Musca domestica), men den förras
vingar äro längre. Den anträffas hufvudsakligen på
böåsk-: eller vassbeväxta ställen, men sällan eller al-
drig på öppna fältet.
-Men ehuru så liten och obetydlig till utseendet, är
dess bett ;ytterst giftigt, och mången resande, som
sett sina dragoxar och hästar falla offer för denna
förderfliga insekt, har derigenom icke blott helt och
hånet förfelat ändamålet med sin resa, utan äfven
råkat i:fara till sin personliga säkerhet.
. För ieke längesedan hände det, att en hop gri-
quas 5), ungefär 20 till antalet, som voro ute på
elefåntjagt nordvest från sjön Ngami och hade för-
sett sig med trenne vagnar och följaktligen ett stort
antal trek- eller dragoxar, före återkomsten till
nämde sjö förlorade alla dessa till följd af tsetseflu-
gans bett; och ett antal hästar, som de medtagit i
och för jagten, delade samma öde.
:Samma år, som detta missöde drabbade Griquas,
hade ett sällskap engelsmän, bland hvilka min vän
hr: Frederick Green, försökt att uppnå Libeb, ba-
vickostammens hufvudstad, men blott gjort sju eller
åtta dagsresor i nordlig rigtning från Ngami, då
både hästar och oxar blefvo bitna af ifrågavarande
fluga, och sällskapet följaktligen nödgades till ett
hastigt återtåg. En medlem af sällskapet berättades
hafva förlorat ieke mindre än 36 utmärkta jagthä-
star, och alla ledo: en betydlig förlust i boskap.
Ehuru tsetseflugan åtskilliga gånger kommit till
min kunskap, kan jag likväl icke af egen erfarenhet
lemna mycken: upplysning rörande dess egenheter,
verkan af dess bett etc., dels emedan mina vandrin-
gar hufvudsakligen voro inskränkta till nejder, der
insekten är ckänd-och dels emedan jag, under resor
i distrikter der den öfverflödade, betjente mig af
vattenkommunikationer och under tiden lemnade
mina oxar ete. på platser som voro tryggade mot
dess- förföljelse. Under dessa omständigheter och
bellre än att upprepa de något sväfvande underrät-
telser jag erhållit under mina resor af infödingar
och andra, föredrager jag att här meddela hvad nå-
gra af de utmärktaste afrikanske resande erfarit i
ämnet.-
Tsetseflugans bett — heter det i en skrift från
de utmärkte upptäcktsresande Oswell och Livingstone,
srelägd Royal Geographical Society i London år
1852 — är dödande för nästan alla husdjur; men
orm man låter henne sitta sig på handen, inskränker
sig. Alt, hvad man iakttager henne göra, dertill att
hon sänker, in; sin snabel något längre än som Synes
behöfligt för att kunna suga blod; derefter utdrager
bon snabeln något litet, denna antager härvid cen
mörkröd färg, mandiblerna visa sig i verksamhet,
len hopkrympta kröppen sväller och inom några se-
kunder är insekten fullmättad och flyger hastigt bort.
På oxen framkallar insektens bett följande sympto-
mer: ögonen rinna, körtlarne under strupen svälla,
hårbeklädnaden förlorar sin glans, en egen slapphet
örråder sig i muskelsystemet, och afmagring börjar
omr ohinderligt fortfar, till dess, måhända hela må-
sader efter bettet; en häftig afföring tillstöter och
) En vetenskaplig beskrifning öfver denna insekt
skall inflyta i bihanget till mitt arbete Sjön Nga-
mi, som snart kommer att liggas under pressen.
Förf.s not.
) Afkomlingar af holländska farmers och hottentot-
skor, Förf:s anm.
PSN NEROS USENET KRETA Er