Article Image
BLANDADE AMNEN. . TSETSEFLUGAN. Vår för sina upptäcktsresor och jagtäfventyr i Afrika vidtbekante landsman, hr Charles John Andersson, har. i Göteb. H. T. meddelat följande uppsats: Bland de plågoris af åtskilliga slag, som en resände i Sydafrikas vilda nejder är underkastad, kan måhända såsom ett af de svåraste räknas Tsetseflugarn (Glossina morsitans, Westw.)), icke så mycket för den resandes egen person, ty han sjelf undslipper så godt som oskadd, som hvad beträffar hans hästar och boskap. Till storleken är tsetseflugan något mindre än den vanliga flugan (Musca domestica), men den förras vingar äro längre. Den anträffas hufvudsakligen på böåsk-: eller vassbeväxta ställen, men sällan eller aldrig på öppna fältet. -Men ehuru så liten och obetydlig till utseendet, är dess bett ;ytterst giftigt, och mången resande, som sett sina dragoxar och hästar falla offer för denna förderfliga insekt, har derigenom icke blott helt och hånet förfelat ändamålet med sin resa, utan äfven råkat i:fara till sin personliga säkerhet. . För ieke längesedan hände det, att en hop griquas 5), ungefär 20 till antalet, som voro ute på elefåntjagt nordvest från sjön Ngami och hade försett sig med trenne vagnar och följaktligen ett stort antal trekeller dragoxar, före återkomsten till nämde sjö förlorade alla dessa till följd af tsetseflugans bett; och ett antal hästar, som de medtagit i och för jagten, delade samma öde. :Samma år, som detta missöde drabbade Griquas, hade ett sällskap engelsmän, bland hvilka min vän hr: Frederick Green, försökt att uppnå Libeb, bavickostammens hufvudstad, men blott gjort sju eller åtta dagsresor i nordlig rigtning från Ngami, då både hästar och oxar blefvo bitna af ifrågavarande fluga, och sällskapet följaktligen nödgades till ett hastigt återtåg. En medlem af sällskapet berättades hafva förlorat ieke mindre än 36 utmärkta jagthästar, och alla ledo: en betydlig förlust i boskap. Ehuru tsetseflugan åtskilliga gånger kommit till min kunskap, kan jag likväl icke af egen erfarenhet lemna mycken: upplysning rörande dess egenheter, verkan af dess bett etc., dels emedan mina vandringar hufvudsakligen voro inskränkta till nejder, der insekten är ckänd-och dels emedan jag, under resor i distrikter der den öfverflödade, betjente mig af vattenkommunikationer och under tiden lemnade mina oxar ete. på platser som voro tryggade mot dessförföljelse. Under dessa omständigheter och bellre än att upprepa de något sväfvande underrättelser jag erhållit under mina resor af infödingar och andra, föredrager jag att här meddela hvad några af de utmärktaste afrikanske resande erfarit i ämnet.Tsetseflugans bett — heter det i en skrift från de utmärkte upptäcktsresande Oswell och Livingstone, srelägd Royal Geographical Society i London år 1852 — är dödande för nästan alla husdjur; men orm man låter henne sitta sig på handen, inskränker sig. Alt, hvad man iakttager henne göra, dertill att hon sänker, in; sin snabel något längre än som Synes behöfligt för att kunna suga blod; derefter utdrager bon snabeln något litet, denna antager härvid cen mörkröd färg, mandiblerna visa sig i verksamhet, len hopkrympta kröppen sväller och inom några sekunder är insekten fullmättad och flyger hastigt bort. På oxen framkallar insektens bett följande symptomer: ögonen rinna, körtlarne under strupen svälla, hårbeklädnaden förlorar sin glans, en egen slapphet örråder sig i muskelsystemet, och afmagring börjar omr ohinderligt fortfar, till dess, måhända hela måsader efter bettet; en häftig afföring tillstöter och ) En vetenskaplig beskrifning öfver denna insekt skall inflyta i bihanget till mitt arbete Sjön Ngami, som snart kommer att liggas under pressen. Förf.s not. ) Afkomlingar af holländska farmers och hottentotskor, Förf:s anm. PSN NEROS USENET KRETA Er

1 november 1855, sida 4

Thumbnail