gar, som hittills begagnats för ryska Krim-
armåns transporter. Resultatet af denna expe-
dition är vigtigt derför att den underlättar :
Krims eröfring.
Monitören berättar att de allierade i Kin-
burn funnit 174 kanoner.
Hr A. Launoy, Monitörens korrespondent,
gifver i ett bref från Sebastopol af den 4
Okt., infördt i denna tidning följetong, en
beskrifning öfver staden Sebastopol, ur hvilken
Kölnische Zeitung upptagit de märkligaste
unkterna på sätt som följer: I en af det
ordna amiralitetets salar, som förut användes
för rådets sammankomster och sednast till
uniformsmagasin, läser man på ryska följande
i verldshistoriskt hänseende minnesvärda in-
skrift, som genom röken vid eldsvådan blifvit
nedsvärtad: 8 April 1783 manifest om Krims
tagande i besittning. .5 Maj 17835 grundlägg-
ningen af Sebastopols hamn. Ar 1736 in-
föllo ryssarne under Männich på Krim, sedan
de: redan förut flere upprepade gånger an-
fallit enskilda punkter af Taurien, och full-
följde i trots af 4 armåers förstöring med så-
dan ihärdighet sitt syftemål att Porten den
10 Juni 1783 måste underteckna fredsför-
draget, hvarigenom Krim öfverlemnades till
ryssarne. Catharinas första handling såsom
landets herrskarinna var Potemkins utnäm-
ning till generalguvernör i de nya besittnin-
garne, till storfmiral i Svarta hafvet samt
meddelandet åt honom af hederstiteln Tau-
riern (Tavritscheskoi). Potemkin lät i hela
vesterlandet värfva ingeniörer och officerare
samt grundlade der, hvarest den af tartarer
bebodda fiskarebyn: Aktiar var belägen, den
krigshamn som skulle beherrska Svarta hafvet
och göra hans amiralstitel till en sanning. Då
han ville uppkalla den efter sin kejsarinna,
befallde hon genom en förordning af Juli
1783 att kalla staden Sevastopol (den stolta
staden). För att hastigt befolka densamma
utlofvades åt utlänningar, som här ville ned-
sätta sig, handelsfrihet, ett löfte som seder-
mera blef alldeles ouppfyldt. Byggnadsar-
betena fullföljdes med sådan ifver, att då
Catharina år 1787, således blott två år efter
Sebastopols grundläggning, besökte den stolta
staden, voro redan en del af spanmålsma-
gasinerna, två stora hospitaler, flera fästnings-
verk, lasarettet, kajerna och en bassin för
skeppsbyggnad färdiga. Fyra år sednare an-
lades, såsom oundgängliga kompletteringsverk
till Sebastopol, de stora skeppvarfven i Niko-
lajew. Byggnaderna fortsattes med rastlös
ifver till Catharinas död (den 17 November
1796). Paul I bekymrade sig mindre om
Svarta hafvet. Till 1803 var Sebastopol så
godt som glömdt. Då tänkte kejsar Alexan-
er på ett anfall på Persien och Turkiet och
genast börjades åter byggnadsarbetena med
eftertryck i Svarta hafvets nya beherrskarin-
na. De vigtigaste datera sig likväl först från
åren 1825, 1830, 1836, 1845, 1847 och 1832.
Kejsar Nikolaus förberedde i Sebastopol sina
stolta planer, understödd synnerligen af den
till generalguvernör öfver Nya Ryssland ut-
nämnde furst Woronzow och amiral Koparew,
som en följd af år var chef för flottan och
marinetablissementerna i Svarta hafvet. Kej-
sar Nikolaus fäste en sådan vigt vid arbetena
i Sebastopol, att han sju gånger under sin
regeringstid besökte dem. Staden Sebastopol
har efter ryska jordeboken från yttersta än-
dan af fort Nikolaus till gamla kasernen en
längd af 2 verst och är på bredaste stället 1
verst 80 saschener (en verst har 500 .sasche-
ner och motsvarar 1067 franska metres:. Den
ligger mellan Artilleri- och Sydviken på en
långsluttande höjd, som är afskuren af klyftor,
hålvägar etc., så att blott få städer hafva si-
na hus byggda i en sådan disharmoni. - Sta-
den sönderfaller i två hufvuddelar: den öfre
staden, der de välmående och ansedda bodde
i vackra, till en del af trädgårdar omgifna
hus och palatser, och den nedre staden, der
handtverkare och arbetsfolk bodde. Tio ga-
tor genomskära staden på längden och 15 på
bredden; Emellan många hus ser man också
ännu öppna platser, som begagnades till vä-
ar, men som äro illa anlagda och under-
fållna. Bland gatorna utgöra .de två vackra-
ste den stolta stadens stora ådror för handeln
och rörelsen. De utgå båda från den träd-
planterade boulevarden Grafskaia Pristagne,
som ligger på höjden af platån, genomskära
staden efter hela dess utsträckning och utlöpa
vid hamnen. Den ena heter Sjögatan, som
vid fort Nikolaus, berör en stor trekantig
plats, hvars ena sida sträcker sig utmed ham-
nen och bildar Grefve- eller Woronzowstran-
den. På denna kaj höjer sig den af-:6 reff-
lade pelare bestående triumfbågen med årtalet
1846. Till venster derom befinner sig en
ståtlig trappa, hvars nedersta trappsteg vid-
rör hafvet. Här plägade Nikolaus landstiga
då ban besökte staden, hvarföre denna plats
alltsedan heter Nikolaiplatsen. Den andra
sg:ora gatan, Catharinagatan, som likväl sed-
nast vanligen kallats Nikolaigatan, har trottoi-
rer, praktfulla magasiner, vackra envånings-
hus och tre ståtliga offentliga byggnader:
Katedralen, som amiral Utschakow skänkt åt
staden och som sedan genom en subskription af
ryska marinen blifvit utvidgad; vidare det
lilla kapellet, som ligger nära kathedralen
och visar sköna proportioner; slutligen ett
högt, rundt torn, hörande till amiralitetet,
från hvilket man kan se öfver staden och
hamnen. Här var förut brandvakten, som dag
öch natt var på sin post. Midt emotfort Nikdlaus
emellan Sjögatan och Nikolaigatan reser sig
monumentet efter Kanarsky, som i kriget mot
turkarne 1829 utmärkte sig såsom artilleriöf-
verste. På ena sidan af den två metres höga
marmorsockeln står: At Kanarsky 1834n, På
den andra: Åt Kanarsky såsom ett efterdö-
me. Vid slutet af plattformen, som begag-
nas till promenadplats, står ett litet götiskt
kapell; här hade man för afsigt att bygga en
kyrka, som i framtiden skulle bli katedral.
I öfre staden ligger också den helt nyligen
fullbordade Peter-Paulskyrkan, byggd 1 sina
roportioner efter Theseustemplet 1 Athen.
Förutom ett antal kapeller har Sebastopol till-
sammans 7 kyrkor. Vid boulevarden och i
DAN et 0 AN nt FA RA FN nt TA RE
a DM — vt (JO PR VA FT
vå Rh re
OO: LI Er ec
pe
NUR