DLANDADH AMNGN.
En bild i siffeor af den amerikanska unionen.
(Ur Augsb. Allg. Zig.)
Öfver intet land och intet folk på jorden hafva så
olika och ofta så falska omdömen blifrit fållda som
öfver Nordamerikas Fösenta Stater och deras sträf-
samma invånare. Hufvadorsaken härtill ligger vai i
egendomligheten af .härvarande förhållanden och i
hedömarenas egen ställning. Bland de många tu-
sende af alla samhällsklasser, hvilka alla år invanåra
från Europa, skrifver nästan hvar och en underrätiel-
ser till hemmet, och det enskilda brefvet meddelas
vanligtvis äfsen offentiigheten. Den som komme:
dit med friska, -kraftiga srmar, med kärlek till ar-
hete och en suad själ sam; nedsätter sig på ett väll
saldt ställe i den aflägsua vestern såsom landihus-4
hållare, -förtjepar penningar och förkofrar sig, iör
honom framstår lifvet i Amerika sned andra färger
än för den, som beger sig öfver oseanen med alle-
handa opraktiska teorier, för hvilka han här finner
icke den väntade; mottagliga jordmänen utan endas:
förlorade, .elände alstrande illusioner. Och ingeniing
är måhägrda så betecknande för de amerikanska för-
hällandenas egendomlighet som det faktum, att ingen
klass af de moderna invandrarne känner sig så olycz-
lig och så litat tillfreds som de talrika politiska flyk
Ra dem den sednaste rörelsens stormväg kas:
Nordamerikas gästfria strand. Det blir derför:
dagligen svårare ait utur massan af de hvarsod:a
motsägande meddelanden, hvilka man ärligen fär låsx
ifrån och öfver Amerika, erhålla en riktig för:ställ-
ning om den verkliga ställningen i denna mäktiga
komplex a! stater på andra siden Atlantiska oceanen.
Finna vi icke till och med huru skrifiställarnes åsig-
ter öfvar Amerika äro mångfaldigt delade, hara nå-
gra beundra och berömma, under det ati andra ej
finna -tädel och skymford tillräckligt för detta land?
En sammanställning af de nyaste och vigtigaste sta-
tistiska data torde derföre icke vara läsaren ovälkom-
men, ty derigenom sättes han bäst i stånd att för-
skaffa sig en klarare insigt i det amerikanska folkets
soejala och industriella läge. Beröm lika så väl som
tadel äro oftast endast ottryck för en individuel åsigt,
under det att exakta statistiska data icke tilläta nå-
gon öfverdrift samt återföra till sitt jemnmålt så väl
den hycklade entusiasmen som dest orättvisa tadler
De utgöra städse den tillförlitligaste gradmätaren för
oivilisätionen eeh eit folks fortskridande, och månge:
öfversvämmande lof, slösadt på vissa curopeiska stais-
hushållningar, skulle förvandla sig i tadel, om man :
vorp mödsakad att i den basunkindade, skrytsamma
asens ställe sätta en statistisk siffra. Visserligen
man måhända äfsen efier genomläsningen 2!
följande rader, hvilka endast hafva för afsigt att ut-
kasta en bild af Nidig jordbroksverksamhet och en
framåtskridande industri, bibehålla samma ogynsam-
ma mening om det kräftuttömmandg och dock mo-
Hotona i de amerikanska förhållandena; men ingen
rättvis bedömare skall likväl kunna neka att skänka
sitt erkännande och sin beundran åt det storartade ;
härvarande förhållanden och åt de imposanta resulta-
terna frän alla områden för mensklig verksamhet,
Enligt den sjusde census uppgår usienens hala be-
folkning till nära 24 millioner invånare 1), hvilka för-
dela Big på en yta af 3,230,572 qvadratmil, så at: l.
öfverhofvad knappast 8 menniskor komma på qva-
dratmilen. Deras rörliga och fasta egendom (rea
and personal estate), inbegripet slafvarnes värde, upp-
skattades i slutet af Msj 1850, på grund af erlagdie
taxor, till 7,135,780,228 dollars. Tre femtedelar af
befolkningen sysselsatte sig med joråbruk och ut
sträckte sin odling öfver 303,078,970 acres land.
Genom odlarnss fit bafva dessa kuliivsrade jordlotter
(farms) redan ett värde af 3,270,733,093 dollars eller
i medeltal 10,79 dollars per acre, under det att en
acre skogsmark endast är värå 1 dollar. Den samma
hvartill man uppskattat åkerbruksredskapen och ms-
schineroa för stt underlätta handarbetet vid jordens
bearbetning samt för att hastigare göra den vunna
produkten färdig för konsumtionen, uppgifves till
151,569,675 dollars, hvilka på de särskilda staterna
delas sålunda: Newyork 22, Pennsylvanien 14, Ohic
12, Kentucky 5, Virginien 7 och Louisiana 11 m1l
lioner dollars; den sednare ståtens summa är troligen
så stor derigenom, att den har så dyrbara maschiner
för sockorfabrikationen. De åkerbruksidkande staterna
roducera euligt sista census årligen 100,503,899
ushels 2) hvste, 14,188,639 bushels räg, 592,326,612
dito mais, 145,567,879 dite hafra, 215,312,710 mar-
ker Tis 3), 199,752.646 marker tobak 4), 9,219,975
bushels bönor, 65,793,793 dito potäter cch 38,259,196
dito söta potster (convolvolus batata), 5,167,016 it
korn och 8,956,916 dito bohrete. Värdet af frukt-
trädgårdsprodukteroa uppgick år 1850 till 7,723,326
dollars, samt af körsträdgårdsprodukterna till 5 269,939
dollars; vin ficka 221,240 gallons; smör 313,266,962
marker; ost 105,535,219 marker; h3 13,838,579 ton:
(å 2400 skälpuzsj); unla3,496,029 skålpund; hampa
35,093 tons; lin 7,715,951 skålpund; linfrö 562,312
bushe!; silkeecocons 10,843 skälpund. Af lönnsocker
(maple sugar) skördades vidare genom fritt arbe e
84,249,886 skålpund; genom slafarbete producerad:
råsocker 247,581,000 skålp.; sirup 14,853,857 gallons;
honing och vax 14,858,857 skälp. Värdet al ärets
slagtkreatur gick till 109,485,757 dollars. Den i de
sydliga staterna genom slafarbete vunna bomullen
uppgick till 2,468,624 balar, fårullen till 52,789,174
skälp. De under året igom landet fabricerade sioffer
uppginge i värde till 1,020,300,099 dollars. Det i
unionens samilige staters fabriker nedlagda kapita
uppskattas i ruad summa till 530,000,000 dollars, och
värdst af råämrena till 550,000,000 dollars. Den
summa, som nnder loppet af ett är betalas för fa
briksarbete, uppgår till öfrer 240,000,000 dollars
och antalat af i fabrikerna använda personer utgör
1,050,000 själar.
Först emellan 1607—11 blef ett större antal euro-
peiska djurarter införda i Amerika. För närvarande
uppskattar man öfter sednasio beräkning samtliga
husijuren till 4,335,358 hästar, 559,229 mulåsnor,
6,392,0i4 mjölkkor, 1,699,241 dragoxar, 10,268,85
slagtboskap, 21,721,814 får (hvilka i medeltal gifva
2,43 skålp. ull, samt 30,316,608 srin. Värdet af
samtlige husdjur angifves till 543,969,420 dollars.
Man må doek icke tro, att denna oerhörda kraftan-
strängning på enskilda gebit af mensklig verksamhet l:
derför är mindre på andra fot Ju mera det
nationella välståndet genom jordens odling tillyäxer,
desto mera stegrades äfven medlen till storartade
företag och förbättringar, till höjande af folkklasser-
näs andliga och materiella vål. De dels redan full-
ändade, dels kanu i sin fulländning inbegripna jern
banorna utbreda sig öfver än yta af 25,947 engelska
mil och lsätta ett anlagskapital af 692,770,000
dollars. Priserna åro på de amerikanska jernvägarne
lägre än isnågon stat af den europeiska kontinenten,
och uppgå de flesta banor ej till mera än 1 å
2!,,1 cents per mil. Samtliga jernbanorna i bela
Europa uppgå ej till mera än 18,842 5) engelska mil
med ett kapitalanlag af 1,859,068,000 dollars, samt
kosta i medeltal 130,300 dollars milen, under det at
de amerikanska jernvägarne komma att stä i medel-
nn till 34,307 dollars eller 280 procent billigare per
EiTelegrafens uppfinning har likaledes i Amerika
funnit sin vidsträktaste tillämpning. Den första elek-
triska telegraflinien i Amerika utfördes 1844 i Juni
af professor Morse emellan Washington och Baltimore,
ett afssänd af 40 mil. Kostaaderna gingo till 30,000
dollars. För närvarande äro 16,735 mil satte i för-
bindelse förmedelst den elektriska träden, oeh ut-
sträckes dagligen vidare. Rörelsen med dessa jätte-
spräkrör är oechörd. Öfver 700 depeseher befordra-
des ofta på en dag med Morse-Albangylinien emellan
Washington och Newyork. I medeltal afsändes med
Morsos apparat 8 till 9,000 bokstafser i timman.
Vanliga re är 25 cents för 10 ord på hvarje 100
mil. Och härvid går den intellektuella utbildningen