20:00 KOrVändläd: 1 rar. DEO Jo1,0Vv2T,co1: 0.
Terldsexpositionen.
Korrespondens till Aftonbladet.
Industri-expositionen.
Sjette brefvet.
De franska kolonierna.
Vårt besök uti den algeriska expositions-
afdelningen gaf oss sednast anledning till
några betraktelser öfver kolonisationens infly-
tande på den moderna kulturens utbredning
till länder och folk, som tillförene saknat
hennes välgerningar. Vi iakttogo frukterna
af detta inflytande uti ett land, som för föga
mer än tvenne årtionden tillbaka äanu gjort
sig kändt blott såsom tillbåll för de fribytare,
hvilka vidt omkring oroade hafven och med
våldsam hand drozo sina streck uti idoghe-
tens beräkningar. Vi funno att Algeriens på-
nyttfödelse försiggått med en hastighet, hvar-
till motstycke knappast torde kunna uppletas
i de menskliga tideböckerna. Fortskaffnings-
medlens utveckling, moderlandets nära grann-
skap samt den idoghet och den eld, som ut-
göra grunddragen uti de dit invandrade ny-
byggarnes nationalilynne, torde hvari sin mån
och samverkande hafva dertill bidragit, i för-
ening derjemte med den krigareväsendets ord-
ning, som gifvit form, sammanhållning och
trygghet åt den nya skapelsen.
Medan talet sålunda är om kolonier, och
medan vi vandra omkring bland naturens och
slöjdflitens alster från främmande verldsdelar,
Jåtom oss kasta en flyktig blick uti de öfriga
utom-europeiska länders utställning, hvilka
äcke redan blifvit uti våra föregående uppsat-
ser vidrörda.
Det är isynnerhet Eagland och Frankrike,
hvilkas kolonier sändt så ansenliga bidrag till
.expositionen, att de bilda särskilda, afsön-
drade afdelningar. Af den franska kolonial-
afdelningen utgöra de algeriska artiklarne na-
turligtvis den största mängden, men frans-
männen synag ha velat skänka glans åt pa-
riserexpogitionen genom att så fullständigt
som möjligt framlägga äfven sina öfriga ko-
loniers alster, hvilka också utgöra en ganska
aktningsbjudande samling.
Antalet: och omfattningen af ett lands ko-
lonier stå naturligtvis i förhållande till lan-
dets maritima makt, dess sjöfart och handel.
De nationer, som efter hvarandra stått i spet-
sen för verldshandeln, hafva ock efter hvar-
andra egt d2 ansenligaste besittningarne i
främmande verldsdelar. Engelsmännen inne-
hafva i vår tid obestridt första rangen både
i afseende på sin sjömakt och på omfattnin-
gen af sina kolonier. Fransmännen ha länge
uttörot sina krafter i en täflan i detta hänse-
ende, uti hvilken de alltjemt kommit till
korta, af det enkla skäl, att de haft naturen
sjelf emot sig. Oaktadt deras land är på
trenne sidor omgifvet af haf, har vattnet al-
årig blifvit fransmannens rätta element eller
sjöfarten något af honom med förkärlek om-
fattadt yrke. Väl har Frankrike haft att upp-
visa mången djerf sjöman, och Duquesnes
och andras bragder gå upp mot dem som
blifvit utförda af alla tiders sjöbjeltar; men
Frankrike har aldrig haft sådana män i till-
räckligt antal för att bemanna flottor, nog
stora att de kuunat göra Frankrikes betyden-
het till sjös jemförlig med dess betydenhet
till lands. Naturen har hänvisat fransmannen
till landet och stängt honom från hafvet. En
blick på de franska kusternas beskaffenhet är
nog för att ådagalägga detta. Dessa kuster til-
låta ej någon större mängd af befolkningen att
nalkas sjön, att på densamma söka sin utkomst.
Jorden är bördig ända ut till randen af de fa-
laiser,, som lodrätt stupa ned i hafvet, och det
är alltså klart, att landets bebyggare tagit sin
näring från den gifmilda jorden och förblifvit
främmande för det haf, på hvilket de från
bråddjupets rand skådat ned. De luckor i
falaiserna som bereda tillgång till hafvet och
som blifvit Frankrikes hamnar, äro alltför
få för att skapa ett sjöfartsidkande folk. Ett
helt annat slägte uppammas på sådana kuster,
som hänvisa sina bebyggare att söka sin ut-
komst endast bland böljorna, på sådana ku-
ster der fiskarens koja nås af hafvets skum
och hans söner smyga sig ur modrens knä
att tumla om mellan stenarne vid stranden
intilldezs de få krafter nog att handtera åran
och seglet. Det måste derföre nästan väcka
förundran, att Frankrike, de nyssnämnde na-
turbindren oaktadt, och trots sina mänga tid
efter annan till sjös lidna motgångar, dock
kunnat bevara åt sig ett antal besittningar i
alla verldsdelar. Vi se vid expositionen re-
presenterade deras vestindiska besittningar,
Martinique och Guadeloupe; deras sydameri-
kanska koloni i Guyana; deras besittningar
på Afrikas vestkust, uti Senegambien; deras
etablissementer i Ostindien, Pondichery och
Karikal samt deras öar i Indiska och Stilla
hafven, Runion och den franska Oceanien.
Expositionen visar, att det allmänna ka-