STOCKHOLM, den 27 Okt.
- Hvad innebärfskolfrågan?
Det har sedan någon tid berättats, att skol-
frågan — den nemligen som angår elemen-
tarläroverkens organisation — omsider åter
varit föremål för statsrådsberedningens pröf-
niog,Sför att derifrån måhända inom kort öf-
vergå till ny föredragning inför konungen i
statsrådet. Vi hafva haft anledningar till den
öfvertygelsen, att frågan ännu vore långt ifrån
att vara så nära afgörandet, som ryktet för-
mält, och derföre tvekat att i förväg upplåta
våra spalter åt förnyade utredningar af ett
ämne, som redan flera gånger blifvit utförligt
behandladt både i Aftonbladet och andra tid-
ningar och tidskrifter, och hvarom föga nytt
synes vara att gäga. Andra tidningar hafva
emellertid redan börjat att ånyo upptaga äm-
net till bebandling, och vi finnas härvid med
nöje, att äfven Svenska Tidningen uti denna
fråga icke allenast fortfarande gör gemensam
sak med frzmskridandets vänner, utan till och
med på visst sätt ställt sig ispetsen för oppo-
sitionen emot de bemödanden att åstadkom-
ma en återgång, som aldrig upphört att här
vara verksamma. Saken är också visserligen
af alltför stor vigt för hvarje fader och mo-
der, som har barn att uppfostra, likasom för
fäderneslandets hela framtid, för att allmän-
heten någonsin skulle böra släppa den ur
sigte.
Vi skola en annan gång kasta en blick
tillbaka på den behandling, denna fråga se-
dan en följd af år rönt från regeringens och
ständernas sida, och skola måhända deraf
få någon ledning för omdömet om de utsig-
ter och förhoppningar, som den närvarande
ställningen i afseende på henne erbjuder. För
denna gång vilja vi blott uppfriska allmän-
hetens misse med en kort erinran om hvad
den så kallade skolfrågan egentligen innehär.
j.Hvem har ej hört talas om striden mellan
det gamla och det nya inom skolan? Hvad