STOCKHOLM, den 27 Okt. Hvad innebärfskolfrågan? Det har sedan någon tid berättats, att skolfrågan — den nemligen som angår elementarläroverkens organisation — omsider åter varit föremål för statsrådsberedningens pröfniog,Sför att derifrån måhända inom kort öfvergå till ny föredragning inför konungen i statsrådet. Vi hafva haft anledningar till den öfvertygelsen, att frågan ännu vore långt ifrån att vara så nära afgörandet, som ryktet förmält, och derföre tvekat att i förväg upplåta våra spalter åt förnyade utredningar af ett ämne, som redan flera gånger blifvit utförligt behandladt både i Aftonbladet och andra tidningar och tidskrifter, och hvarom föga nytt synes vara att gäga. Andra tidningar hafva emellertid redan börjat att ånyo upptaga ämnet till bebandling, och vi finnas härvid med nöje, att äfven Svenska Tidningen uti denna fråga icke allenast fortfarande gör gemensam sak med frzmskridandets vänner, utan till och med på visst sätt ställt sig ispetsen för oppositionen emot de bemödanden att åstadkomma en återgång, som aldrig upphört att här vara verksamma. Saken är också visserligen af alltför stor vigt för hvarje fader och moder, som har barn att uppfostra, likasom för fäderneslandets hela framtid, för att allmänheten någonsin skulle böra släppa den ur sigte. Vi skola en annan gång kasta en blick tillbaka på den behandling, denna fråga sedan en följd af år rönt från regeringens och ständernas sida, och skola måhända deraf få någon ledning för omdömet om de utsigter och förhoppningar, som den närvarande ställningen i afseende på henne erbjuder. För denna gång vilja vi blott uppfriska allmänhetens misse med en kort erinran om hvad den så kallade skolfrågan egentligen innehär. j.Hvem har ej hört talas om striden mellan det gamla och det nya inom skolan? Hvad