tillökt och förbättrat vårt lilla bohag, och
hade allting trefligt och bra omkring mig.
Han såg sig rundt omkring med undrande
blickar på; hvad ham ansåg: för lyx:och öfver-
flödsartiklar, men tog, för gifvet. att allt var
som det skulle vara, efter mina omständig-
heter voro så förändrade. Han påstod sig ej
vara säker om jag ioke ändå handlat klokt.
Det är väl sannt, om det fortfarande varit
godt om vildbråd så hade det otvifvelaktigt
varit en stor dårskap af mig att öfverge jä-
garlifvet; man jagten giek numera dåligt i
Kentucky. Buffeloxen hade gått öfver till
Missouri, elgen var nästan också försvunnen;
rådjuren började till och med bli sällsynta;
de skulle väl räcka till i hans tid, eftersom
han var gammal, men för en ungdom var det
ingenting att bygga på. Han hade en gång
bott på gränsen af Virginien. Vildbrådet bör-
jade aftaga der, och han följde det fram ge-
nom Kentucky. Nu gaf det honom åter en
god dag, men han var för gammal att följa
et längre.
Han dröjde hos oss i tre dagar. Mir hu-
stru gjorde allt hvad i hennes förmåga stod
för att han skulle trifvas, men han måsta
nödvändigt tillbaka igen till sina skogar. Han
var trött vid byn och af att se så mycket
folk omkring sig. Han återvände således till
vildmarken och skogslifvet. Men jag fruktar
att det ej gick honom så väl till slutet; ty
jag hörds att han sågra år innan han dog gift
sig med Sukey Thomas, som bodde vid White
oak Run.
—
Seminolerna.
Alltifråa den gamle Ponce de Leons upp-
täcktsfärder för att söka Uzgdomens Källa,
Parophilo de Narvaez giriga expeditioner, för
att söka guld, och Hermsamdo de Sotos rid-
derliga företag att upptäcka och eröfra ett nytt
Mexiko, hafva Floridas invånare ständigt va-
rit underkastade de hvitas irkräktningar och
öfverrumplingar. Do hafva försvarat sig ihär-