AA —-
Wolferts-Roosts Krönikor ).
AF
WASHINGTON IRVING.
Öfversättning.
Jag hade nu bott någon tid hos gamle
Miller och under hans ledning blifvit en tem-
ligen skicklig jägare. Vildbrådet började dock
nu tryta. Buffeloxarne hade samlat sig, lik-
som af en allmän öfverenskommelse, och va-
dat öfver Mississippi, för att aldrig mer äåter-
komma. Främlingar öfversvämmade landet,
rödjande skogarne och byggande sig bostäder
på alla håll och kanter. Jägarne började bli
oroliga. Jemmy Kiel, densamme som jag
nyss nämnde såsom så skicklig sjuppjägare,
kom till mig en dag. Jag står icke ut med
det här längre, sade han; svi få alldeles för
trångt här. Jag får ju icko andrum en gång
bara för Simon Schultz.
Ah, så du pratar ! sade jag, Simon Schultz,
som bor tolf mil ifråa dig.
Ja, det är ändå lika när. Hans hjordar
bianda sig med mina, och det kan jag icke
tåla för min död. Det är för nära graxnskap;
jag behöfver armbågsrum. Landet här om-
kring börjar också vara alldeles för fatiigt att
lefva på — här fisns ju intet vilbråd;
derför ha två tre bland oss kommit öfverens
att följa buffeloxarne till Missouri, och vi
skulle gerna vilja ha dig med 0ss. Andra
jägare af mina bekanta talade på samms sätt.
Detta gaf mig mycket att tänka på, mes ju
mera jag tänkte dess mer förbryllad blef jag.
Jag hade ingen att rådgöra med. Gamle Mil-
ler och hans karvarater kände ej till mer än
sj Se A. B. o:o 211, 212, 214—216, 218, 220, 221,
Ny 222, 224, 225, 228, 230, 231, 233, 237, 238, 240,
SÖN och 242.