blem uttryekte sig i skålen valdagen 1810 för den nye tronföljaren) som skulle göra. Men (såtow Carl: Johans egen bistoriegraf uttrycker sig) å sin sida önskade Carl Johar singentieg högre än att vinza kejsar Alexanaders stöd öch vänskap, Ham-förutsåg att Europa stod rära utbrottet xf en ofantlig kamps.Om har omfattade Napoleoxs systero mot de garla dymastierns, åfventyrade har att inveckla sig i dexxes fall samt ett drags söfver sig öceh sin familj alla suveräxerna: outsläckliga hats. Deremot om han slöt sig till sde gamla hoftäm; börde ham, för der ijanst bam defigehom gjorde suverikerna. förat och fräftst kusta påräkaa gåörantier och strygghet både för Sverge ech sin dynastt, shvilker isymfierhet troddes vara hotad från shofvet i Petetsburg, som var i ära beslägtad med dan afsatta jen afamiljen.. I förr: fallet hade Sverge, om Napoleon segrat, måhände äterfått Finland, men otu Rysslakd gåt: segrade ur striden heft ett arfföljdskrig : den Gustavianska familjens ixtressea I sedser fallet kumde det antagas att Svargebelönades med Nerge, som långt öfvervägd: Finlands förlust? os. v. Dertill kom an Carl-Johar, i fråga om ett särmande: till Ryssland, mindre än någom annan svensk tillbafahölls af politiskt hat eller axnan zatioanel fördom, och att, ashurn ham hvarken svar hstfull eller hämdgirig, har likväl me glädje omfattade tillfället att förödmjuka er sgammal medtäflzre, hvars despotiska högmec 3å ofta sårat lonom, samt att visa att har väl skulle försiå satt mäta sig med homom (jzmför peg. 32 och 33). Se hät således, enmligt historiegrafens eger tankegång, höufvudsumiman äf motivera fö Carl Johaag ryska politik! Utan att sa all: för mycket i svart, måste man srkänna, at man gerna skulle önskat att för em så afgörade och vigtig politisk handling som demns hos ex af tidens sstors män fiena mägot mers ädla och upphöjda, eller åtminstoae sÅgot mindre Småsintä, kortsynta och egoistiska be vekelsegrunder, ix deofvan omförmiäda. Men fullföljöm vär analys. Lika angeläger Carl Johan (enligt paxegyristersåsigt) borde vark att söka VvineR Alekånders välvilja och vänskap, ,lika angeläget var det att dett: snärmarde gick med stor förstgtighets, del: för att bemöta en åsigt, hvilken gjort sis sgällande hästan i -hela Svergej och exmligt hvil;ken man envisadös att Vilja tåga tnder Naspoleons fanor, i den bedrägliga förboppniaogen att Ätervinas Finlamd, dels för av icke genom ett ferksamt och öppet uppträ dande mot Frsskrike gxsada sig sjelf i Kurooch sitt nya fiderneslands ögon och få ett adylikt uppförsade af ex fransysk prisas sutmåladt såsom förhbatligis. Således borde ban snarare vara angslägen att bibebållå skeset af godtoförstind med Näpolsor och aze nom eu fortgåsede upplösaisg af de band som fästeda oss vid konmtizertalsystemets. sfresta Frankrike att på sllt sätt oroa och omisshasdla oss, ja slutligen anfalla oss; hvarefter hans beslut att öppet bekämpa Napoleon kuade anees rättfördigadt. Sådanp, yttrar historiegrafen i sin förtjusning, ver sden politiska plan krosprinser för sig uppgort och dem han med sällsynt skioklig:et följder. Och dsfta är skrifvet i ändamål att fesa en ärestöd ät 1812 åk politik! För at likväl ej blifra allt för vidiyftig denna gång, måste jag till nästa bref (hvilket ej skall låta linge vänta på sig) uppskjuta stt redogöra för huru och på hvad sätt denna vackra politik utvecklade sig ur sitt embryom. Det blir ett änzu intressämtare kapitel. Gammal student.