— Hr dr Wie läfen bar hog redaktionen
begärt, plats för nedanstående:
Ett öppet sändebref till Sverges öfver det höga
brödpriset suckande arbetare!
En af rHängå bland eder käre arbetäre för målet
att sänka brödets pris, genom att göra bränvinet af
så få efterfrägadt, att det slutligen, ej kan med vinst
tillverkas, hvarigenom ju millioner tunnor sädintvin-
gas på brödmarknaden, beder att få för eder; som
sucken öfver det höga brödpriset, berätta ett svar,
hvilket jag nyss fiek, förande. sädesutförseln, åf, en
fattig fiskare.
På sistl. söndags d. m., då. jag anländt till Räå
fiskeläge, der mer än 1000 personer bo på en sand-
refvel vid sundets kust, för att hålla bibelförklaring
öfver 2 Petri 2 kap. i anledning af några mormoners
första försök att der sprida den nya Muhamedanismen,
ville jag inberhta öm jag behöfde varna mot orolig-
hetsandan i anseende till sädesutförseln och frågade,
medan folket samlade sig, en gammal fiskare, som
stod vid stranden, om der var knot bland dem öfver
rättigheten att sälja säd till utlandet. Han svarade
då: Å nej. Visst är det svårt att bjuda 8 rdr tun-
nan för potates och 15 för korn och höra, att man
sält det man haft att sälja till bränvinsbrännäfe, ja
svårt att höra begäras 24 rdr för rägen; men då fråga
är om utländningen, som behöfver vår säd, så tänka
vi: hvåd skulle vi såga, om Sverge haft missåring
och dansken derinne — han pekade dervid: på Se-
lands kast — hade säd och ville sälja oss den, men
våra fattige likar på kusten dörintie ville med våld hin-
dra sädens hitförsel? Hvad du icke vill att andra skola
göra dig, det skall du icke göra dem: Så har jag lärt
min kristengom.s Och jag märkte snart att han ta-
lat ur allas bjertan.
Betänken, ) fattige, som i dag sucken och kanske
i morgon frestens att deltaga i vanmäktiga försök att
gripa in i lagarnes kugghjul, denne fattige fiskares
ord, heldre än att förakta dem tills j torden beredt
er fribröd — på ef fästning. Undergräfven gerna
brännsrierna — genom, att aldrig afnäma deras vara;
men unnen ock edra fattiga likar i andra länder bröd
för något högre pris än hvad det gäller hoz oss! Jor-
den är Herrans och hvad der uppå är. Huru ofta i
fordna dagar mäste ej de fattige bland utländningarne
högre betala sitt bröd, derföre att säd för miliioner
rår fördes in till oss! Det varju Guds ande, som lärde
Joseph att i goda är spara in säd i Egypten så att
der i ondå år var säd att sälja äfven till wutländske.
1 Mos. B. 41: 38? Må vi oj vara grymmare än
egyptierna, än Pharao!
Usländningens penning, som inkommer för säd, skall
göra det lönande att wppodla vår jord, så att hon kan
bära mar än dubbelt mot hvad hon nu bär och pri-
set derigenom sänkas; men under. denna dyrtid skola
arbetslöner stiga och sedan ej sä lätt sjunka, då den
under dyrtiden mykter och sparsam blifne arbetaren
gör bättre arbete, än förut, och de rike aldrig så låtit
den vanliga enningen falla, som ett torgpris fal-
ler. Då skolen j glädja eder öfver den reform 1855
fört med sig. Lärdomenms rot är bitter, men frukten
söt. Varen visse: j skolen en dag tacka Gud för
detta ärets tuktan till rättfärdighet, t. ex. sparsam-
het, nykterhet och omtanka, kanske verkande hos
mången en själsbedröfvelse, för hvilken skäl blir att
tacka Gad i alla sina lifsdagar. Esaias 38: 15. Dessa
lärer har jåg nyss haft tillfalle offentligen förkönna
i 6 län i södra Sverge, der de med välvilja afhör-
des. Må mig tillåtas att på detta sätt yttra dem för
sådane medborgare, som jag ej då kunde träffa. Jag
hoppas att provinsbladen gerna aftrycka dessa rader,
der man anser gagneligt, att detta fiskarens sunda
omdöme varder allmänt kändt, i hopp att det då var-
der allmänt erkändt.
Helsingborg d. 9 September 1855.
P. Wieselgren.Fz