— Hr dr Wie läfen bar hog redaktionen begärt, plats för nedanstående: Ett öppet sändebref till Sverges öfver det höga brödpriset suckande arbetare! En af rHängå bland eder käre arbetäre för målet att sänka brödets pris, genom att göra bränvinet af så få efterfrägadt, att det slutligen, ej kan med vinst tillverkas, hvarigenom ju millioner tunnor sädintvingas på brödmarknaden, beder att få för eder; som sucken öfver det höga brödpriset, berätta ett svar, hvilket jag nyss fiek, förande. sädesutförseln, åf, en fattig fiskare. På sistl. söndags d. m., då. jag anländt till Räå fiskeläge, der mer än 1000 personer bo på en sandrefvel vid sundets kust, för att hålla bibelförklaring öfver 2 Petri 2 kap. i anledning af några mormoners första försök att der sprida den nya Muhamedanismen, ville jag inberhta öm jag behöfde varna mot orolighetsandan i anseende till sädesutförseln och frågade, medan folket samlade sig, en gammal fiskare, som stod vid stranden, om der var knot bland dem öfver rättigheten att sälja säd till utlandet. Han svarade då: Å nej. Visst är det svårt att bjuda 8 rdr tunnan för potates och 15 för korn och höra, att man sält det man haft att sälja till bränvinsbrännäfe, ja svårt att höra begäras 24 rdr för rägen; men då fråga är om utländningen, som behöfver vår säd, så tänka vi: hvåd skulle vi såga, om Sverge haft missåring och dansken derinne — han pekade dervid: på Selands kast — hade säd och ville sälja oss den, men våra fattige likar på kusten dörintie ville med våld hindra sädens hitförsel? Hvad du icke vill att andra skola göra dig, det skall du icke göra dem: Så har jag lärt min kristengom.s Och jag märkte snart att han talat ur allas bjertan. Betänken, ) fattige, som i dag sucken och kanske i morgon frestens att deltaga i vanmäktiga försök att gripa in i lagarnes kugghjul, denne fattige fiskares ord, heldre än att förakta dem tills j torden beredt er fribröd — på ef fästning. Undergräfven gerna brännsrierna — genom, att aldrig afnäma deras vara; men unnen ock edra fattiga likar i andra länder bröd för något högre pris än hvad det gäller hoz oss! Jorden är Herrans och hvad der uppå är. Huru ofta i fordna dagar mäste ej de fattige bland utländningarne högre betala sitt bröd, derföre att säd för miliioner rår fördes in till oss! Det varju Guds ande, som lärde Joseph att i goda är spara in säd i Egypten så att der i ondå år var säd att sälja äfven till wutländske. 1 Mos. B. 41: 38? Må vi oj vara grymmare än egyptierna, än Pharao! Usländningens penning, som inkommer för säd, skall göra det lönande att wppodla vår jord, så att hon kan bära mar än dubbelt mot hvad hon nu bär och priset derigenom sänkas; men under. denna dyrtid skola arbetslöner stiga och sedan ej sä lätt sjunka, då den under dyrtiden mykter och sparsam blifne arbetaren gör bättre arbete, än förut, och de rike aldrig så låtit den vanliga enningen falla, som ett torgpris faller. Då skolen j glädja eder öfver den reform 1855 fört med sig. Lärdomenms rot är bitter, men frukten söt. Varen visse: j skolen en dag tacka Gud för detta ärets tuktan till rättfärdighet, t. ex. sparsamhet, nykterhet och omtanka, kanske verkande hos mången en själsbedröfvelse, för hvilken skäl blir att tacka Gad i alla sina lifsdagar. Esaias 38: 15. Dessa lärer har jåg nyss haft tillfalle offentligen förkönna i 6 län i södra Sverge, der de med välvilja afhördes. Må mig tillåtas att på detta sätt yttra dem för sådane medborgare, som jag ej då kunde träffa. Jag hoppas att provinsbladen gerna aftrycka dessa rader, der man anser gagneligt, att detta fiskarens sunda omdöme varder allmänt kändt, i hopp att det då varder allmänt erkändt. Helsingborg d. 9 September 1855. P. Wieselgren.Fz