STOCKHOLM, den 10 Okt.
Verldsexpositionen.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Industrien. (Sverge och Norge.)
Paris den 27 Septeiaber.
Jag har fortsatt mina besök uti erindustri-,
exposition, och jag går att också fortsätta
meddelandet af de intryck jag erfarit med af-
seende på dem bland de utställda artiklarne
som företrädesvis fästat min uppmärksamhet.
Såsom ni redan sett, har min detaljunder-
sökning börjat med edra maskiner. Jag har
redan ognat några rader åt tvenne bland dem,
åt hrr Scheutz räknemaskin, för hvilken, i
parentes sagdt, ett närmare studium endast ökat
min beundran, och åt hr Stjernsvärds turbin-
tjärna, hvilken jag väl tillförståendes inga-
lunda har för afsigt att ställa på samma linie,
men hvars företräde framför de andra tjär-
norna sarat de talrika fördelarne af dess be-
gagnande äfven falla så mycket mer i ögonen
Ju närmare man undersöker henne.
Jag fullföljer således min granskning af
maskinerna.
De, om hvilka jag i dag vill tala, tillhöra
tre olika klasser, ångmaskinernas i allmänhet,
de särskildt för fartyg apterade ångmaski-.
nernas och slutligen maskinernas för elek-l
trisk telegrafi.
Uti dessa tre maskinklasser intager Svergel
ett högst utmärkt rum.
Detta är hvad jag går att med några få ord
bevisa.
Angmaskinerna i allmänhet. Som man vet är
det Watt som först föll på den beundrans-Å
värda tanken att använda ångan såsom rö-
relsekraft i allmänhet; men det är likaledes!
bekant att hans uppfining undergått en mängd j.
mekaniska förändringar. Man förundrar sig
föga deröfver, Hvilka ansträngningar borde
icke göras för att på bästa möjliga sätt orga-
nisera en rörelsekraft, som, minskad, förökad,
reglerad efter menniskans behag, kan inskrän-
kas till det mått som erfordras för de sva-
gaste mekanismer, eller uppdrifvas till de
för de starkaste mekanismer nödiga propor-
tioner, — af en rörelsekraft som sålunda kar
användas till allt, ända från tillverkningen af
den skönaste, finaste tråd, intill fabrikationen
ef det hårdaste jera uti de mest enorma di-
mensioner.
Också finnas talrika ångmaskiner på expo-
sitionen, och man kan der öfvertyga sig, att
om Watts uppfinning ej erhällit någon modi-
fikation i hvad angår sjelfva grundtanken för
densamma, så har den likväl blifvit beun-
dransvärdt förenklad och förbättrad vid: till-
lämpningen af samma grundtanke.
Tya me afseende förete Frankrike, England,
sklazd, Belgien och Sverge uppfirzamgar
lika märkvärdiga som nyttiga. Rp eger
Beskrifningen af endast de senska ångma- .
skinerna, hvilken utgör fö; smål för denna ar- :
tikel, fordrar, för att rö. fattas, några åtmin- .
stone ytliga begrepr, om detta slags mekanik. i
n hvar vet vilka hufrudbeståadsdelarne ;
äro uti en 8 omaskin, betraktad till sitt inre
En 1 båda ändar tillsluten cylinder; ;
Lun piston; oh
Rör, så anbragta att de bereda ångan till-
träde och utgång.
Då ångan verkat på pistomen går hon ut,l.
äntingen i luften aller i en med kallt vatten
fylld apparat, kallad kondensatorn, hvi!kan har .
till bestämmelse att upphäfva tryckn sen. I
På sar oma gång som den från und:e sidan Ii
utgåen:e ångan sätter pistonen i rör ise i enj.
riktnirag, drifves densamma i muts.it riktning
af Xen från den öfre delem inat::s-aande ån-
gan, och sålunda uppstår dena Ir: iso fram och I
tillbaka som man ville erhålla. .
Om man vid en viss puakt af pistoneas
lopp afbryter ångans tillträde, dervid låtande
henne fullfölja sitt lopp genom utvidgning,
kallas maskinen expansionsmaskin.
Häöraf följer, att en ångmaskin kan vara af
fyra slag: n .
. Utan expamsion och utan kondensation;
I Med expansion och utan kondensation;
Med kondensation och utan expansion;
Med expansioa och med köndensation.
Dessa maskiner kunna dessutom hafva stå-
ende eller liggande cylindrar.
Dessa äro de allmänra typerna af ångma-
skiner; men expositionen visar . huru många
modifikationer och förändringar dessa allmänna
typer äro underkastade, till och med om man
här talar blott om fasta maskiner. Man ser
der, t. ex., svängande ångmaskiner, roterande
ångmaskiner och maskiner med kombinerad
luft och ånga. . -
Sedan man passerat förbi alla dessa mäk-
tiga och sinnrika mekanismer och anländt till
yttersta ändan af maskingalleriet, finner man
en maskin från hrr Bolinder i Stockholm.
Det är en maskin med stående cylinder,
utan kondensering (högtryck), att arbeta med
eller utan expamsion.
EJag har personligen med mycken: omsorg
och mycket intresse undersökt denna maskin,
men då man måhända i Sverge kunde beskylla
mig för att smickra de svenska maskinerna,
liksom man beskyllt mig för att smickra de
svenska taflorna, föredrager jag att här lemna
ordet åt ett af ett sällskap vetenskapsmän ut-
ifvet arbete öfver expositionen isin helhet, och
frilket på godå skäl åtnjuter amsetnde såsom
en auktoritet. Ifrågavarande arbete uttrycker
sig på följande sätt om hir Bolinders ångma-
skin, dervid naturligtvis börjande med en be-
skrifning af maskinen: : 4
Dess cylinder är fäöstad vid marken och
pvef-axeln anbragt vid em viss höjd. - Cylin-
I O AA ISA SE vg