STOCKHOLM, den 10 Okt. Verldsexpositionen. (Från Aftonbladets korrespondent.) Industrien. (Sverge och Norge.) Paris den 27 Septeiaber. Jag har fortsatt mina besök uti erindustri-, exposition, och jag går att också fortsätta meddelandet af de intryck jag erfarit med afseende på dem bland de utställda artiklarne som företrädesvis fästat min uppmärksamhet. Såsom ni redan sett, har min detaljundersökning börjat med edra maskiner. Jag har redan ognat några rader åt tvenne bland dem, åt hrr Scheutz räknemaskin, för hvilken, i parentes sagdt, ett närmare studium endast ökat min beundran, och åt hr Stjernsvärds turbintjärna, hvilken jag väl tillförståendes ingalunda har för afsigt att ställa på samma linie, men hvars företräde framför de andra tjärnorna sarat de talrika fördelarne af dess begagnande äfven falla så mycket mer i ögonen Ju närmare man undersöker henne. Jag fullföljer således min granskning af maskinerna. De, om hvilka jag i dag vill tala, tillhöra tre olika klasser, ångmaskinernas i allmänhet, de särskildt för fartyg apterade ångmaski-. nernas och slutligen maskinernas för elek-l trisk telegrafi. Uti dessa tre maskinklasser intager Svergel ett högst utmärkt rum. Detta är hvad jag går att med några få ord bevisa. Angmaskinerna i allmänhet. Som man vet är det Watt som först föll på den beundrans-Å värda tanken att använda ångan såsom rörelsekraft i allmänhet; men det är likaledes! bekant att hans uppfining undergått en mängd j. mekaniska förändringar. Man förundrar sig föga deröfver, Hvilka ansträngningar borde icke göras för att på bästa möjliga sätt organisera en rörelsekraft, som, minskad, förökad, reglerad efter menniskans behag, kan inskränkas till det mått som erfordras för de svagaste mekanismer, eller uppdrifvas till de för de starkaste mekanismer nödiga proportioner, — af en rörelsekraft som sålunda kar användas till allt, ända från tillverkningen af den skönaste, finaste tråd, intill fabrikationen ef det hårdaste jera uti de mest enorma dimensioner. Också finnas talrika ångmaskiner på expositionen, och man kan der öfvertyga sig, att om Watts uppfinning ej erhällit någon modifikation i hvad angår sjelfva grundtanken för densamma, så har den likväl blifvit beundransvärdt förenklad och förbättrad vid: tilllämpningen af samma grundtanke. Tya me afseende förete Frankrike, England, sklazd, Belgien och Sverge uppfirzamgar lika märkvärdiga som nyttiga. Rp eger Beskrifningen af endast de senska ångma. skinerna, hvilken utgör fö; smål för denna ar: tikel, fordrar, för att rö. fattas, några åtmin. stone ytliga begrepr, om detta slags mekanik. i n hvar vet vilka hufrudbeståadsdelarne ; äro uti en 8 omaskin, betraktad till sitt inre En 1 båda ändar tillsluten cylinder; ; Lun piston; oh Rör, så anbragta att de bereda ångan tillträde och utgång. Då ångan verkat på pistomen går hon ut,l. äntingen i luften aller i en med kallt vatten fylld apparat, kallad kondensatorn, hvi!kan har . till bestämmelse att upphäfva tryckn sen. I På sar oma gång som den från und:e sidan Ii utgåen:e ångan sätter pistonen i rör ise i enj. riktnirag, drifves densamma i muts.it riktning af Xen från den öfre delem inat::s-aande ångan, och sålunda uppstår dena Ir: iso fram och I tillbaka som man ville erhålla. . Om man vid en viss puakt af pistoneas lopp afbryter ångans tillträde, dervid låtande henne fullfölja sitt lopp genom utvidgning, kallas maskinen expansionsmaskin. Häöraf följer, att en ångmaskin kan vara af fyra slag: n . . Utan expamsion och utan kondensation; I Med expansion och utan kondensation; Med kondensation och utan expansion; Med expansioa och med köndensation. Dessa maskiner kunna dessutom hafva stående eller liggande cylindrar. Dessa äro de allmänra typerna af ångmaskiner; men expositionen visar . huru många modifikationer och förändringar dessa allmänna typer äro underkastade, till och med om man här talar blott om fasta maskiner. Man ser der, t. ex., svängande ångmaskiner, roterande ångmaskiner och maskiner med kombinerad luft och ånga. . Sedan man passerat förbi alla dessa mäktiga och sinnrika mekanismer och anländt till yttersta ändan af maskingalleriet, finner man en maskin från hrr Bolinder i Stockholm. Det är en maskin med stående cylinder, utan kondensering (högtryck), att arbeta med eller utan expamsion. EJag har personligen med mycken: omsorg och mycket intresse undersökt denna maskin, men då man måhända i Sverge kunde beskylla mig för att smickra de svenska maskinerna, liksom man beskyllt mig för att smickra de svenska taflorna, föredrager jag att här lemna ordet åt ett af ett sällskap vetenskapsmän utifvet arbete öfver expositionen isin helhet, och frilket på godå skäl åtnjuter amsetnde såsom en auktoritet. Ifrågavarande arbete uttrycker sig på följande sätt om hir Bolinders ångmaskin, dervid naturligtvis börjande med en beskrifning af maskinen: : 4 Dess cylinder är fäöstad vid marken och pvef-axeln anbragt vid em viss höjd. CylinI O AA ISA SE vg