STOCKHOLM, den 6 Okt.
Den för omkring ett halft år sedån i Eng-
land pågående agitationen mot aristokratien,
såsom der der, gexom sin uteslutande inkräkt-
ning af alla högre civila och militära embe-
tan samt genom den oskicklighet hon.i de-
ras förvaltande ådagalade, barförnämsta skul-
den till de lidarden och motgångar som kri-
get medfört för engelska nationen, har efter
någon tids hvila ånyo med stor häftighet bör-
jat i anledning af engelsmännens misslyckade
anfall på Redan den 8 September. Vihafva
redan nämnt att Times med skärpa yrkar
på general Simpsons återkallande från sitt öf-
verbefäl. Vi anföra i dag ett ytterligare prof
på em så beskaffad stränghet mot de högsta
personligheterna, denna gång hemtadt ur en
tidning som är känd för sin moderatioa och
som till och med ansez stii något samband
raed regeringen. Under titel Emglamds an-
del i Sebastopols falls läges i Economist för
den 29 September följande artikel:
Genom korraspordensartiklarne i Zimes och
Illustrated News, understödda af emskilda upp-
lysningar, äro vi nu i tillfälle att göra oss
någon föreställning om det sätt hvarpå det
engelska anfallet mot Radan leddes ooh om
orsakerna till dess misslyckaade; saker, hvarpå
general Simpsons magra och otillfredsstäl-
lande depesch icke kastade det ringaste ljus.
Och det är smärtsamt att mödgas bekänna,
att på demna händelserika dag våra anförare
knoappast symas hafva utveoklat den skicklig-
het och våra soldater det mannamod och den
beslutsamhet som Englaad är vandtatt vänta
af sina tjenare. Åtskilliga obestridliga miss-
tig visa sig vara begångna; misstag så tyd-
liga att man ej kan amtaga att de dessförins
nan varit helt och hållet oupptäckliga. Vi
våga ej att uttala ett omdöme deröfver, huru
vida Redan — en fästning som man medgif-
ver var ointaglig så länge Malakow var i
fiendens våld, och omöjlig att försvara så snart
Malakow var intagen — borde hafva under
någon omständighet blifvit föremål för ett all-
varsamt anfall.
Sannolikt var stormningen nödvändig i än-
damål att;-dela ryssarnes stridskrafter, och
möjligen skulle ett blott låtsadt anmfall icke
hafva medfört-samma verkan ; men sedandet
den 7 Söpt: var beslutadt att anfalla platsen,
borde väl åtminstone alla misstagen don 18
Juni -häfva blifvit undvikra. Det synes omel-
lertid endast hafva varit föga annat än on re-
pstition. af- denna blodiga oeh olyckliga dag.
I första rummet hade våra soldater att un-
der fiendens eld tillryggaläggå 200 yards (300
alnar) mellan deras egna löpgrafvar och plat-
sen som skulle eröfras. (Fransmännen hade
framfört sina paralleler ända inom ett afstånd
af 20 eller 30 yards, men det säges att mar-
kens. beskaffenhet gjorde--detta omöjligt
vår sida.) Soldaterna framkommo derföre and-
lösa och i förminskadt antal; många af dem
som buro stormstegarne hade blifvit sårade
eller dödade på: vägen, och deras stegar blefvo
efterlemnade, under det-att de stegar som kom-
mo fram till målet voro både för få och för
korta,
För det andra visar det sig att våra solda
ter endast på en punkt kunde framtränga ur
sina löpgrafvar, och der endast några få i
sender, så att det befanns omöjligt att få
dem fram i tillräckligt antal att formera front
och kasta fienden tillbaka. Sålunda fram-
kommo de till Redan tappvis och nedmejades
eller störtades tillbaka nästan lika fort som
de anlände. De hade aldrig nog manskap
tillsammans för att ställa en verksam front
mot de svärmande ryssarne; och blefvo slut-
ligen tillbakadrifna genom blotta påtrycknin-
gen från ryssarnes sida — under det att våra
löpgrafvar under hela tiden voro bokstafligen
fullpackade med understödsdetaschementer och
reserver, hvilka dock icke kunde komma ut
så hastigt att de kunde göra något bistånd.
För det tredje — och detta var påtagligen
dagens stora fel — voro stormkolonnerna illa
sammansatta. De borde naturligtvis hafva
varit valda bland härens bästa veteraner —
de erfarnaste och bäst disciplinerade rege-
menterna i lägret. De synas det oaktadt
hafva blifvit till en betydlig del utvalda ur
de kårer som, emedan. de redan lidit mest,
derföre voro mest uppfyllda af unga rekryter,
under det brigader (först och främst Hög-
landsbrigaden), brinnande af stridslust och
otåliga. öfver att de hittills jemföreleevis en-
dast haft en ringare andel i stridens allvar-
sammare faror, och bestående af väl discipli-
nerade och friska kompanier, höllos i berad-
skap endast såsom reserver. Man kunde
hafva förutsagt resultatet. Dessa unga rekry-
ter, vanda vid skjutning från löpgrafvarne
men ej vid bajonettanfall, kunde, sedan de
en gång voro inne i Redan, ioke förmås till
det förtviflade arbetet af en fäktning man
emot man, och deras officerere blefvo förfär-
ligt medtagna under bemödandat att drifva,
dem i elden.
Nästan för första gången i menniskors
minne stodo engelska trupper tillbaka när
det gällde: förtviflans ansträngning. Viundra
ej derpå, när vi besinna hvad: dessa trupper
voro för några månader edan: — vi äro
föga fallae att tadla dem; men mycket hå-
gade att fördömma det om ärliga misstaget
att välja sådant folk till en så pröfvande
tjenstgöring:
2ZDet är en begråtänsvärd oeh ej synnerligt
. a I FL FR SL