operadansös, piruettersede i styfkjortel, och
hvilken helt nyligen dog vid hög ålder. I
ena hörnet af taflan är irstucket ett recept
för rheumatism, och under dem står ex län-
stol. Vid fönstret har han en liten papegoja
för sitt nöje, då han är inomhus, och en liten
mops som följer honem på hans dagliga pro-
menader. Just nu, medan jag skrifver, går
han öfver gården för att begifva sig ut. Han
är klädd i sin bästa ljusblå rock, och ämnar
sig utan tvifvel till Tuilerierna, Håret är klädt
i gamla stilen, med pudrade lockar vid öro-
nen och stårgpiska. Hans lilla hund trippar
efter honom, ibland på fyra, ibland på tre
ben, och ser ut som om hans benkläder vore
för trånga åt honom. Nu stannar den gamle
berrn, för att utbyta några ord red en gams-
mal god vän som bor i entresoln och nyss
Återkommit från sin promenad; nu taga de
hvar sin pris snus; nu draga de fram ofant-
liga, röda bomullssäsdukar — snusflaggor
som de kallas — och snyta sig mycket hög-
judt. Nu vända de sig om och göra an-
märkningar öfver sina båda små hundar, som
nålla på att utbyta sin morgonhelsning; nu
skiljas de, och min gamle vän stanmar för
utt vid förbigåerdet säga några ord åt port-
vaktareny hustru; ooh nu skyndar ham bort
amt fördrifver dan återstående delen af da-
sen ute i staden,
Ingen är så metodisk gom en fullkomlig
dlsgdrifvare, och ingen indelar sin tid sam-
vetsgramnare äm den som aldrig gör mågon
ytta. Den ifrågavarande gamle herren har en
pestämd timma då ban stiger upp och då han
akar sig framför en liten spegel, upphängd
nidt emot fönstret. Han går ut på en viss
imma hvarje morgon för att intaga sitt kaffe
ch sin simlay alltid på. samma scafös, der
an läser tidaingarre. Hanvär ensatändig be-
Badrare af fruntimret, som presiderar vid di-