ätt bifalla beslutet om gruhälagsförändringarnes trädande i kraft, men under 18 särskilda vilkor. --Ändringsförslaget förkastades med 68 röster mot 20. Derefter kom ordningen till Zahles förslag, som gick ut på att autingen inrätta ett hejt nytt tvåkammarsystem eiler nedsättandet af valcensus. Det förkastades Häsd 82 nej mot I ja. Derefter företogs till behandling J. A. Hansens ändringsförslag, som gick ut på att säga ja till beslutet under 4 vilkor: att Hormalbudgeten blott kan gifvas genom lag, att helstatsrepreseniationen skall afgöra statsräkenskaperna, att den erhåller full lagstiftnihgsmakt med förslagsoch ändringsrätt, och att den slutligen skall utgå från den representativa grundval, som blifvit lagd genom grundlagen. Sedan en ändring. häruti af Frölund, som gick ut på en förändring af S5 14 och 15 i utkastet (om tronföljarens säte i statsrådet och dess sessioner un: , der konungens förfall), blifvit förkastad m eq 64 nej mot 32 ja, blef J. A. Hansens, ursprungliga förslag förkastadt med 57 n;j mot 40 ja. Derefter följde Tiemroths förskag, som hade formulerat det af Ploug förut bebådade förslaget till dagordning såsom beslut; det bleflikaledes förkastadt med 62 röster mot 36. I folkethingets möte den 27 Sept. förkastades ytterligare ett ändringsförslag af Gomard hvarefter det från landsthinget öfversända beslutet om att grundlagsförändringarne skola träda kraft samtidigt med helstatsförfattningen definitift antogs med 54 röster mot 44. Omedelbart derefter framlade Ploug i folkethinget följande förslag till en adress till koHängen: Allernådigste konving! I den adress, som folkethinget allerunderdåvigast öfverlemnade till Eders M:t d. 19 Okt. sistlidne är, har detta uttalat sin redobogenbet att taga hvarje steg som kunde underlätta och päskynda ordnandet af monarkiens författningsförhållanden, så framt den organ, ät hvilken monarkiens gemensamma angelägenheter skulle anförtros, blefve utrustad med beslutande myndighet säväl med afseende på hela statshushällningen som med afseende pi alla lagar angående gemensamma ange lägenheVsr, och så framt denna organ sålunda sammansattes att den blef en verklig representation af folket, så att synnerligen det element, som genom konung,ens val sattes in i densamma, icke erhöll en Opre,portionerlig styrka. Detta sitt alterunderdånigaste tillbud har foikethinget mu uppfyldt, genom att slutligen antaga den af eders sm:t d. 29 Augusti detta är slutligen stadfästade grundlagsbestämmelse om inskränkning af grundlagen af cd. 5 Juni 1849 och att derpå för sin del besluta att (denna skall träda i kraft samtidigt med författningslagen för danska monarkien. Men allernädigs e konung! detta sednaste steg på den genom allerhögsta kungörelsen af d. 28 Jan. 1852 betecknade bana har folkethinget kunnat företaga blott under stor meningsskiljaktighet och mycken tvekan. Väl erkänna vi att det oss af eders m:t meddelade utkast till en författningslag för monarkiens gemensamma angelägenheter så tillvida uppfyller de af oss i adressen d. 19 Okt. sistlidne år uppställda vilkor, att det inrymmer helstatsorganen beslutande myndighet i lagstiftningen och statshushällningen samt sammansätter den af 3 gänger så många af folket valda ombud som af konungen utsedda, och dessntom. anordnar en genom upplösningsrättens inskränkning värnad mivisteransvarighet. Men den för en lagstiftande församling naturliga och nödvändiga Aött att föreslå nya lagar är nekad helstatsorganen; dess beslutande myndighet är i verkligheten inskränkt till ett blott ja eller nej; icke ens rätten att sjelf välja. sin ordförande och bestämma sin arbetsordning är medgifven densamma; slutligen skall förökningen al det folkvalda elementet utgå från en liten del af de nuvarande väljarne, nemligen från dem som betala :200 rbdr. i skatt eller hafva 1200 rbdr i inkomst, och af hvilka embetsmannaständet utgör ett oproportionerligt antal. Derför. allernådigste konung, räder bland folkethingets medlemmar tvekan om det mått af konstituionella rättigheter, som är tilldeladt helstatsorganen, är tillräckligt för att den skall kunna uppfylla sina pligter . emot eders m:t och de landsdelar, som det representerar, och utöfva det tillbörliga inflytandet :på helstatsangelägenheternas styrande; derför råder .bland oss bekymmer, dä vi frukta att helstatsorganen Icke skall besitta nödig styrka hvarkentill att sam-fanbålla monarkiens olika-delar eller att främja och beskydda en fri folklig utveckling inom dessa; der: före skall det uppstå misstämning hos mänga bland folket, då dettas stora flertal ser sig uteslutet från deltagande i de direkta valen; derför bar det varit ett tungt offer för många bland oss att afstå den konungarikets riksdag hittills ombetrodda omsorg för de gemensamma angelägenbeterna ät en sålunda samMmsasatt organ. När folkethinget icke destomindre har beslutat att :grundlagsbestämmelsen af den 29 Augusti detta är skall sättas i kraft, så har det skett under erkännande att tidsförhållandernas hotande karakter högligen uppfordrar till fullbordande af vårt långvariga författningsarbete, under förkänsla af att dess hämmande lätt kunde utsätta vårt konstitutionella lif för ännu större faror, än det skall ha att utstå under denna bhelstatsförfattning; i kopp om att det genom förständigt begagnande af det nu erbjudna skall lycJkas att em en icke alltför aflägsen tid skaffa bot för dess största brister; i förväntan att grundvalen för helstatsförfattningen skall stärkas genom ett i en frisnnad anda såvidt ske kan ästadkommet upphåfvande af den bestående olikheten i de särskilda landsdela nes författningar; slutligen under tillit att ers maj: både skall låta förbereda utvidgningar och förbättringar af helstatsförfattningen och i denna riktning komma helstatsorganens önskningar och andraganden till mötes. Allernädigste konung! HFolkethinget har känt ett behof att för eders maj:t uttala detta i det ögonblick, då det gifvit sitt bifall till att grundlagens inskränkning träder i kraft. Folkethinget förlitar sig på att eders maj:t framför någon annan skall låta sig angeläget vara att afhjelpa helstatsförfattningens brister och afvända dess faror.v De 44 ledamöter af folkethinget, som röstade nej till beslutet om grundlagsförändringarnes trädande i kraft, voro följande: Rud, Andersen, Gomard, P, Olsen, A. Hage. . ÅA. Hansen, L. Hansen, N. P. Hansen, P. Hansen, Hasle, J. Jensen, Johannsen, Jochumsen, Juncker, Jörgensen, Knudser, A. n, K. P. C. Larsen, Lindberg, Lund