ätt bifalla beslutet om gruhälagsförändringar-
nes trädande i kraft, men under 18 särskilda
vilkor. --Ändringsförslaget förkastades med 68
röster mot 20. Derefter kom ordningen till
Zahles förslag, som gick ut på att autingen
inrätta ett hejt nytt tvåkammarsystem eiler
nedsättandet af valcensus. Det förkastades
Häsd 82 nej mot I ja. Derefter företogs till
behandling J. A. Hansens ändringsförslag, som
gick ut på att säga ja till beslutet under 4
vilkor: att Hormalbudgeten blott kan gifvas
genom lag, att helstatsrepreseniationen skall
afgöra statsräkenskaperna, att den erhåller
full lagstiftnihgsmakt med förslags- och än-
dringsrätt, och att den slutligen skall utgå
från den representativa grundval, som blifvit
lagd genom grundlagen. Sedan en ändring.
häruti af Frölund, som gick ut på en förän-
dring af S5 14 och 15 i utkastet (om tronföl-
jarens säte i statsrådet och dess sessioner un: ,
der konungens förfall), blifvit förkastad m eq
64 nej mot 32 ja, blef J. A. Hansens, ur-
sprungliga förslag förkastadt med 57 n;j mot
40 ja. Derefter följde Tiemroths förskag, som
hade formulerat det af Ploug förut bebådade
förslaget till dagordning såsom beslut; det
bleflikaledes förkastadt med 62 röster mot 36.
I folkethingets möte den 27 Sept. förkasta-
des ytterligare ett ändringsförslag af Gomard
hvarefter det från landsthinget öfversända be-
slutet om att grundlagsförändringarne skola träda
kraft samtidigt med helstatsförfattningen defini-
tift antogs med 54 röster mot 44.
Omedelbart derefter framlade Ploug i folke-
thinget följande förslag till en adress till ko-
Hängen:
Allernådigste konving! I den adress, som folke-
thinget allerunderdåvigast öfverlemnade till Eders M:t
d. 19 Okt. sistlidne är, har detta uttalat sin redobo-
genbet att taga hvarje steg som kunde underlätta
och päskynda ordnandet af monarkiens författnings-
förhållanden, så framt den organ, ät hvilken monar-
kiens gemensamma angelägenheter skulle anförtros,
blefve utrustad med beslutande myndighet säväl med
afseende på hela statshushällningen som med af-
seende pi alla lagar angående gemensamma ange
lägenheVsr, och så framt denna organ sålunda samman-
sattes att den blef en verklig representation af fol-
ket, så att synnerligen det element, som genom ko-
nung,ens val sattes in i densamma, icke erhöll en
Opre,portionerlig styrka.
Detta sitt alterunderdånigaste tillbud har foikethinget
mu uppfyldt, genom att slutligen antaga den af eders
sm:t d. 29 Augusti detta är slutligen stadfästade grund-
lagsbestämmelse om inskränkning af grundlagen af
cd. 5 Juni 1849 och att derpå för sin del besluta att
(denna skall träda i kraft samtidigt med författnings-
lagen för danska monarkien.
Men allernädigs e konung! detta sednaste steg på
den genom allerhögsta kungörelsen af d. 28 Jan. 1852
betecknade bana har folkethinget kunnat företaga blott
under stor meningsskiljaktighet och mycken tvekan.
Väl erkänna vi att det oss af eders m:t meddelade
utkast till en författningslag för monarkiens gemen-
samma angelägenheter så tillvida uppfyller de af oss
i adressen d. 19 Okt. sistlidne år uppställda vilkor,
att det inrymmer helstatsorganen beslutande myn-
dighet i lagstiftningen och statshushällningen samt
sammansätter den af 3 gänger så många af folket
valda ombud som af konungen utsedda, och dess-
ntom. anordnar en genom upplösningsrättens inskränk-
ning värnad mivisteransvarighet. Men den för en
lagstiftande församling naturliga och nödvändiga
Aött att föreslå nya lagar är nekad helstatsorganen;
dess beslutande myndighet är i verkligheten inskränkt
till ett blott ja eller nej; icke ens rätten att sjelf
välja. sin ordförande och bestämma sin arbetsordning
är medgifven densamma; slutligen skall förökningen
al det folkvalda elementet utgå från en liten del af
de nuvarande väljarne, nemligen från dem som betala
:200 rbdr. i skatt eller hafva 1200 rbdr i inkomst,
och af hvilka embetsmannaständet utgör ett opropor-
tionerligt antal.
Derför. allernådigste konung, räder bland folke-
thingets medlemmar tvekan om det mått af konstitu-
ionella rättigheter, som är tilldeladt helstatsorganen,
är tillräckligt för att den skall kunna uppfylla sina
pligter . emot eders m:t och de landsdelar, som det
representerar, och utöfva det tillbörliga inflytandet
:på helstatsangelägenheternas styrande; derför råder
.bland oss bekymmer, dä vi frukta att helstatsorganen
Icke skall besitta nödig styrka hvarkentill att sam-
-fanbålla monarkiens olika-delar eller att främja och
beskydda en fri folklig utveckling inom dessa; der:
före skall det uppstå misstämning hos mänga bland
folket, då dettas stora flertal ser sig uteslutet från
deltagande i de direkta valen; derför bar det varit
ett tungt offer för många bland oss att afstå den
konungarikets riksdag hittills ombetrodda omsorg för
de gemensamma angelägenbeterna ät en sålunda sam-
Mmsasatt organ.
När folkethinget icke destomindre har beslutat att
:grundlagsbestämmelsen af den 29 Augusti detta är
skall sättas i kraft, så har det skett under erkän-
nande att tidsförhållandernas hotande karakter högli-
gen uppfordrar till fullbordande af vårt långvariga
författningsarbete, under förkänsla af att dess häm-
mande lätt kunde utsätta vårt konstitutionella lif för
ännu större faror, än det skall ha att utstå under
denna bhelstatsförfattning; i kopp om att det genom
förständigt begagnande af det nu erbjudna skall lyc-
Jkas att em en icke alltför aflägsen tid skaffa bot för
dess största brister; i förväntan att grundvalen för
helstatsförfattningen skall stärkas genom ett i en fri-
snnad anda såvidt ske kan ästadkommet upphåfvande
af den bestående olikheten i de särskilda landsdela
nes författningar; slutligen under tillit att ers maj:
både skall låta förbereda utvidgningar och förbättrin-
gar af helstatsförfattningen och i denna riktning kom-
ma helstatsorganens önskningar och andraganden till
mötes.
Allernädigste konung! HFolkethinget har känt ett
behof att för eders maj:t uttala detta i det ögon-
blick, då det gifvit sitt bifall till att grundlagens in-
skränkning träder i kraft. Folkethinget förlitar sig på
att eders maj:t framför någon annan skall låta sig
angeläget vara att afhjelpa helstatsförfattningens bri-
ster och afvända dess faror.v
De 44 ledamöter af folkethinget, som rö-
stade nej till beslutet om grundlagsförändrin-
garnes trädande i kraft, voro följande: Ru-
d, Andersen, Gomard, P, Olsen, A. Hage.
. ÅA. Hansen, L. Hansen, N. P. Hansen, P.
Hansen, Hasle, J. Jensen, Johannsen, Jo-
chumsen, Juncker, Jörgensen, Knudser, A.
n, K. P. C. Larsen, Lindberg, Lund-