för sista qvartalet endast på Aftonbiadskontoret
vid Mynttorget, äfvensom att Redaktionen en-
dast ansvarar för sådana prenumeratiozssedlar
som äro med utgifvarens namn försedda.
STOCKHOLM, den 1 Okt.
I anledning af de höga priserna på span-
mål och andra lifsföraödenheter innehåller
franska Monitören för den 20 sistl. Sept. en
artikel, hvilken väckt en stor uppmärksåm-
het, dels derföre att man trott sig veta den
vara fluten ur kejsarens egen penna, dels
också emedan den tillkännagifver frarska re:
geringens allvarliga afsigt att bryta med de
grundsatser som hittills föranledt denna rege-
ring, i likhet med de flesta kontinentala sta-
ters, att genom konstlade utvägar söka reglera
riserna, för att hädanefter följa en sundare
delspolitik och antaga de statsekonomiska
grundsatser som senare tiders erfarenhet! er-
känt. såsom de enda riktiga. På sådant sätt
afsäger sig staten den olycksaliga rolen af
ett slags andra försyn, som bragt det franska
samhället i så stora och så långvariga förlä
genheter; Monitören vill icke längre veta at
några särskilda anordningar att sänka?spa
målspriserna; regeringen skall icke längre
blanda sig i spanmålshandeln, icke sjelf sälja
varan till nedsatta priser, icke tvinga inne-
hafvarne deraf att sälja den på ett bestämdt
vis, på bestämd ort eller till bestämda priser,
och icke heller vidare utsätta några premier
för spanmålsisförsel, men deremot låta den
fria importen fortfara ännu ett år: med ett
ord, Monitören lägger stor vigt uppå att in-
för landet framstå såsom en läromästare i fri-
händelssystemets sanningar.
Med närmaste föranledning af denna den
franska regeringens statsekonomiska omvän-
delse, men för öfrigt med afseende i allmän-
het fästadt på spanmålstillgångarne i Eutopa
och det inflytande dessa kunna utöfva på de
politiska förhållandena, innehåller Times föl-
jande artikel, som under närvarande förhål-
landen har stort intresse äfven för andra län-
der:
Det kan icke nekas att midt under de si-
sta dagarnes triumferande framgångar på krigs-
teatern är den allmänna glädjen i en viss
mån dämpad af tryckningen på det vestra
Europas penninge- och handelsförhållanden,
som påminner oss att kriget: uppoffringar! ej
äro inskränkta till lägrets omkrets eller till
armåernas leder. Denna tryckning förökas
dessutom af omständigheter som indirekt stå
i förbindelse med fientligheternas närvarande
ställning, ehuru den blifver känbarare ge-
nom de ytterligare bördor som för stunden
läggas på de allmänna tillgångarne. Det är
intet tvifvel att i Frankrike, liksom i de flesta
trakter af södra och mellersta Europa, har
den nyss försiggångna skörden utfallit under
medelmåttan, och i England står den efter
den utomordentliga och herrliga skörden 1854.
Priserna på spanmål oeh nästan alla de första
lifsförnödenheterna äro derföre ganska höga,
och -proportionsvis högre i de flesta delar af
kontinenten än i detta land (England). I
Frankrike är vinskördens felslående, till följd
af en sjukdom som redan flera år hemsökt
de flesta vinodlande länder, en omätlig till-
ökning i den allmänna nöden, icke blott der-
före att priserna på de ordinära vinerna blif-
vit uppdrifna till en utomordentlig höjd, och
sålnnda folk i smärre omständigheter beröf-
vade sin vanliga dryck, utan äfven emedan jord-
brukareklassen i största delen af Frankrike
gått förlustig sin förnämsta äring. Under så-
dana omständigheter råder i många delar af
landet en stor förlägenhet i afseende på möj-
ligheten att bereda erforderliga lifsmedel för
folket under det instundande året, och det är
tydligt att nägra utomordentliga. bemödanden
skola fordras af regeringen för att sätta. fol-
ket! i stånd att genomgå denna period åf
dyr tid. I detta land (England) erbjuder
inrättningen med fattiglagarne ett medel att
möta dylika omständigheter; de fattiges lag-
liga anspråk på undsättning tilltaga; fattig-
taxorna ökas tilldess det förökade behofvet
fylles genom ökad taxering, och vi hafva den
vissheten att de hjelplösa samhällsklassernas
kraf skall fyllas på det allmännas bekostnad.
Men i Frankrike finnas inga fattiglagar; der
gifves ingen lagligen betryggad hjelp för ar-
modets nöd, och dessa händelser måste mö-
tas genom statens indirekta mellankorast. I
den mån landets rikedom och folkmängd till-
taga, är det sannolikt att detta sakermas till-
stånd ieke kan fortfara, och kanhända är ett
regelmessigare och rikligare fattigunderstöd
en af de institutioner som den kejserliga rege-
ingen torde blifva föranlåten att införa ii
rankrikes närvarande sociala ställning. Moni-
ören för i går meddelar en officiel artikel,
om förtjenar tippmärksamhet för det öppna
;rkännande. den gör af ämnets omätliga vigt
ch för de sunda statsekonomiska grundsat-
er åt hvilka den, fastän något sent, hembär
in hyllning.
Då, för omkring två år sedan, 1853 års
körd visade sig otillräcklig, vidtog franska
tyrelsen ett skiljaktigt system, och några af
åra läsare torde ännu erinra sig att vi deh
iden med någon värma protesterade mot
rimligheten i att-dörmma bagarne i Paris att
älja sitt bröd till ett lagligen faststäldt pris,
om erkändes understiga varans verkliga värde,
redan kommunen Paris fick hålla bagarne
kadeslösa för deras förlust.. Men planen för-
öktes, och pariserborgarne fingo till billigt
ris under den dyra tiden äta sitt bröd på
ommunens bekostnad, eller rättare sagdt på
n- egen bekostnad, emedan förlusten måste
sättas genom ett nytt slags taxering. Vi
eta ej huru länge experimentet varade, men
et gläder oss att finna, att det icke kom-
vr att förnyas; och Monitören inskärper nu
red sin auktoritet de grundsatser för hvilka
i vid det tillfället kämpade. Den förklarar
ör den franska allmänheten, att alla konst-
ide medel, att försöka nedsätta spanmålspri-
rna, eller att fastställa ett maximivärde, en-
n-
Yr Cr a et AA Ph MM MO MM 2 NÅ AR RR FA mm AA
w
vr w