nast bade sio grund Zernti att ban från späda barn
domen varit helt och hållet afsöndrad från taland
menniskor. Öfver orsakerna till stumbat i allmänhe
har hr Rosenokranz redan för flere är tillbaka yttra
sig uti ets af honom utgifvet arbsta, dsri han äfvet
vidrör Kaspar Hauser; också är han af den Ksigt, at
dessa bäda fall (Kaspar Hauser och den ifrågava
rande gossen) öfverensstämma i orsaker och verknin
gar, särdeles hvad osträffar språkförmägans hämmade
utveckliog, Yttrar redan den talandes för stora afstänc
ifrån oss ett men!igt inflytande på uppfattninger
af hans ord, så måsta en fullkomlig, oatbroten frön
varo af allt menskligt språk, än?a från den spådaste
beradomen och under en stilla ensamhet, kafra cjem.
förligt menligare följder, och detta var också hän.
delsen med den ifrågavarande gossen Enda tills der
för koaom aobefsllda undervisningen tog sin början.
Häraf kom -det bemödsnde at honom att tala, som
ytirade sig i frambringandet af oartikularade, entoniga,
till en del vidriga läten; hära? hans spända aktgif.
vande på allt hvad som förasades honom; bäraf eckså
hacs cfollkomliga försök att meddela sig genom åt
börder, dem han icke förmådde göra så betecknande
som en bland menniskor uppväxt döfstum. Härom
hafva alla kunnat öfrertyga sig, som kommit i be-
röring med honom eller uppmtrksamt observerat ho-
nom innan han började få undervisning. De med
honom anställda och dagligen fortsatta öfningarae i
artikulering hafva haft det bästa resultat, och gossen
har nu kommit så längt, att hvad han förut sökts
meddela genom tecken kan han nu uttrycka medelst
artikolerade Jjud och så väl vid frågor som svar Le-
tjena sig af ljudspråket. Hvad beträffar gossens
framtida öde, i fall man icke skulle lyckas upptäcka
hans familjeförhållanden, så kan man redan på för-
hand med säkerhet zntaga, att det ieke skall komma
att felas honom en önskvärd ersättning för hans ge-
nomgångna lidanden och försakelsar; derför borga de
ioch för hans väl redan vidtagne anordningar af rege-
ringen i Mittelfranken och de ytterligare beslut man
i detta afseende har att vänta.
— En dam som vill göra historia. I den
1 NewYork utkommande radikala tyska tidningen
Pionier uppträder en dam (vi veta ieke, huruvida
mamsell eller fru), vid namn Loviso Meyen, som
målsman för qvinnans emancipation, i det hon till-
vitar männerna, att de genom sitt hittills varande
allenastyrande gjort staten och menskliga samlef-
naden till hvad de nu Bro. Följande är en liten prof-
bit ur damens harneskklädda ledande artikel: I m5n-
per hafven aflagt er examen i historiegörandet, och j
bafven bestätt den illa; ty slafveri, råhet, olyckor,
barbari och blodsutgjutelse hafva alltid varit resul-
tatet af er vishet, Skall man då aldrig slutligen in-
se, att qvinnans medverkan och likhet i rättigheter äro
de enda medlen att komma denna vishet till hjelp,
så att den för framtiden måtto bättre kunna bestå
sin examen P
— Metronomens uppfinnare, Leonard Mzl-
zel, har nyligen dött i Wien vid 79 ärs ålder. Mzl-
zel var obestridligt ett af de största mekaniska snil-
len som Tyskland någonsin frambragt. Han har upp-
funnit flera maschiner, som länge utgjort Eoro pas
förvåning och beundran, bland andra Panharmonikan,
utgörande en orkester af 42 musikant-sutomater, som
med all erforderlig precision utförde stora mnsik-
stycken, såsom overtyrerna till Don Juan, Iphige-
nia i Aulis, Vestalen, m. fl. Denna masehin, som
1807 blef exponerad i Paris, finnes för närvarande i
Boston i Förenta Staterna.