sig, för sortsilftandet af sina prektiska stt .adier erhålla något viatiewm, skulle komm: :att gå upp i rök, Också berättas det verkli gen, att vid ärendets föredragning istatsråde första gången, konmseljen instämt i samma mening som kommerskollegium och i följd dera! tillstyrkt att friherre Bondes skrift icke skulle föranleda till någon åtgärd, hvilket jemväl haft till följd dem i slika fall vanliga sjourneringen. Detta hindrade likväl icke att ut påföljande konselj Kongl. Maj:t beslöt att genom bref till konvojkommissariatet, som hr inrikesministern Fåhreeus egde expediera, anbefalla utbetalningen till friherre Bonde utaf ett icke ringare belopp än 1200 rdr Hamb. banko såsom statsbidrag för en utrikes resa i det af friherrn omförmälda ändamål, med vilkor att friherrn -inom 3 månader efter sin återkomst till fäderneslandet borde inkomma med berättelse om sina iakttagelser i afseende på resultaterne af tull-lagstiftningen och anstalterna för handelns och sjöfartens befrämjande uti ofvannämndea länder jemte vutlåtandes rörande barörde anstalters tillämplighet på Sverge. Som bekant är har friherre Bonde under tiden företagit en resa till Paris, der ham vistats ett par månadar, men hvarifrån han för 14 dagar sedan: återkommit för att i ett amnat enskildt öppdrag från H. M. Konungen, och följaktligen väl också på H. M:ts enskilda bekostnad, ånyo afgå till samma ort. Vi äro naturligtvis ioke i tillfälle att veta, i hvad mån den förstaämnda af dsssa resor stått i sammanhang med det beviljade amslaget, eller om friherre Bonde verkligen användt sina lediga stunder under sommaren i Frankrikes lysande och oroliga hufrudstad, midt under verldsexpositionem och de bullrande boffesterna för Englands drottning, till att fortsätta sina merkantila studier och bland annat besigtiga de der af kejsar Napoleon påbörjade men ännu ioke fullbordade doeks vid Seiners stränder, för att derom afgifva underd. rapport till vår allersådigste Koruag, eller om friherra möjligem har för afsigt att uppgöra något projekt att med dylika maguifika inrättningar försköna äfven det vackra Stockholms ström; menj ehuru vi som sagdt äro härom okumnmiga, kunma vi. likväl icke underlåta. dels att yttra vår förvåning deröfver, att en man med friherre Bondes aristokratiska. ställning i samhället kunnat beqväma sig till en dylik underdåzig bönmeskrift om understöd på statens bekostad för en resa med ett så sväfvande och obestämdt ändamål som det i friherrns axsökning antydda, dels att beklaga undfallenheten och svagheten hos ex konselj, som åtminstone vill heta komstitutiomel att, i trots af öfvertygande skäl, endast denm orörliga viljan till behag, gifva efter för dylika så föga befogade anspråk.