sig, för sortsilftandet af sina prektiska stt
.adier erhålla något viatiewm, skulle komm:
:att gå upp i rök, Också berättas det verkli
gen, att vid ärendets föredragning istatsråde
första gången, konmseljen instämt i samma me-
ning som kommerskollegium och i följd dera!
tillstyrkt att friherre Bondes skrift icke skulle
föranleda till någon åtgärd, hvilket jemväl
haft till följd dem i slika fall vanliga sjour-
neringen. Detta hindrade likväl icke att ut
påföljande konselj Kongl. Maj:t beslöt att ge-
nom bref till konvojkommissariatet, som hr
inrikesministern Fåhreeus egde expediera, an-
befalla utbetalningen till friherre Bonde utaf
ett icke ringare belopp än 1200 rdr Hamb.
banko såsom statsbidrag för en utrikes resa
i det af friherrn omförmälda ändamål, med
vilkor att friherrn -inom 3 månader efter sin
återkomst till fäderneslandet borde inkomma
med berättelse om sina iakttagelser i afseende
på resultaterne af tull-lagstiftningen och an-
stalterna för handelns och sjöfartens befräm-
jande uti ofvannämndea länder jemte vutlå-
tandes rörande barörde anstalters tillämplig-
het på Sverge.
Som bekant är har friherre Bonde under
tiden företagit en resa till Paris, der ham vi-
stats ett par månadar, men hvarifrån han för
14 dagar sedan: återkommit för att i ett am-
nat enskildt öppdrag från H. M. Konungen,
och följaktligen väl också på H. M:ts en-
skilda bekostnad, ånyo afgå till samma ort.
Vi äro naturligtvis ioke i tillfälle att veta,
i hvad mån den förstaämnda af dsssa resor
stått i sammanhang med det beviljade amsla-
get, eller om friherre Bonde verkligen an-
vändt sina lediga stunder under sommaren i
Frankrikes lysande och oroliga hufrudstad,
midt under verldsexpositionem och de bullrande
boffesterna för Englands drottning, till att fort-
sätta sina merkantila studier och bland annat
besigtiga de der af kejsar Napoleon påbörjade
men ännu ioke fullbordade doeks vid Seiners
stränder, för att derom afgifva underd. rap-
port till vår allersådigste Koruag, eller om
friherra möjligem har för afsigt att uppgöra
något projekt att med dylika maguifika in-
rättningar försköna äfven det vackra Stock-
holms ström; menj ehuru vi som sagdt
äro härom okumnmiga, kunma vi. likväl icke
underlåta. dels att yttra vår förvåning deröfver,
att en man med friherre Bondes aristokratiska.
ställning i samhället kunnat beqväma sig till
en dylik underdåzig bönmeskrift om understöd
på statens bekostad för en resa med ett så
sväfvande och obestämdt ändamål som det i
friherrns axsökning antydda, dels att beklaga
undfallenheten och svagheten hos ex konselj,
som åtminstone vill heta komstitutiomel att,
i trots af öfvertygande skäl, endast denm orör-
liga viljan till behag, gifva efter för dylika
så föga befogade anspråk.