; spridde sig hastigt
land massorna den förslappning, den slö-
het, hvartill fröet redan förefanns uti en
lagstiftning som undergräfde sedligheten ge
nom tillintetgörandet af det familjelif, hvil-
ket är den rätta källan till nationernas krafi
och framåtskridande. De politiska förhållan-
dena voro derjemte egnade att förqväfva all
I företagsamhets- och spekulationsanda. De
utpressningar, som beröfvade den idoge fruk-
I terna af hans möda, betogo honom all håg
till arbete och bragte det derhän, att högst fö
i om ens någon vårdade sig att producera eiler
I förtjena mer än som var nödvändigt för till-
j fredsställandet af de oundgängligaste lefnades-
I behofven. Slutligen har den af fanatismer
; öppnade klyfta, som ända intill sednaste tid
I skilt östern från vestern, omöjliggjort hvarje
. vexelverkan, utestängt hvarje lärdom, hvarje
erfarenhet som kunnat vara att hemta från
de länder, der utvecklingsarbetet urder de
sednare århundradena oafbrutet fortgått och
synnerligast under de sista årtiondena med
jätresteg fortskridit. Expositionen visar just,
att alla jordens folk behöfva arbeta gemen-
samt, behöfva utbyta idger och erfarenheter,
och att det blott är genom denna samverkan
som odlingen i allmänhet främjas och hvarje
folk blir i stånd att framgå i jemnbredd med
de öfriga.
js Men fastän de levantiska folken ej förmått
göra sig till godo sednare tiders framsteg,
visar dock deras expositionsafdelning att de
likväl ej alldeles sakna en industri. Maho-
medanens sträfvan synes hufvudsakligen gå
ut på att praktfullt sira sig sjelf och sin häst,
bereda sig en mjuk divan och em skön matta
för att makligt och beqvämt njuta sin pipa
och sin sysslolöshet. Väfnadsindustrien sy-
nes således vara den mest spridda och all-
mäsnast idkade uti de ifrågavarande länderna,
och profver deraf finnas utställda så väl från
det egentliga Turkiet som från Egypten och
Tunis. Öfver hufvud taget stå de ej öfver
de produkter som frambragtes i väfnadskon-
stens barndom, och den största samlingen utgö-
res af släta eller randiga och rutiga tyger,
af hvilka en del få ett materielt värde endast
genom inväfd guld- och silfvertråd, hvilket
synes vara en i Orienten mycket älskad lyx.
Det förherrskande råämnet är silket, och man
finner deraf förfärdigade klädespersedlar så väl
för män som qvinnor, deribland äfven sådana
plagg till hvilka hos oss alltid användas tvätt-
bara tyger, hvilkas bruk muselmannen ej för-
står eller hvilkas behag han ej skattar.
igäMen om detta är den Levantiska väfnads-
industriens allmänna karakter, bör emellertid
icke förbises, att expositionen äfven företer
prägiga undantag. Sådama äro de sköna
ädes- och an ylleväfnader äfvensom
tryckta och fasonerade bomullsväfrader, som
utgått från de kejserliga fabrikerna i Damas-
cus, samt de fasonerade sidentyger som tuse-
siska regeringen låtit exponera. Dessa sed-
nare förutsätta bekantskap med Jacquardsto-
ler och försvara väl sin plats bland öfriga
alster af den moderna väfnadsindustrien. Då
emellertid de fabriker som frambringa dessa
produkter äro af regeringarne underhållna
eller understödda, kunna de ännu anses mera
såsom en statslyx än såsom en landets indu-
stri. De torde dock vara betydelsefulla så-
som de första bemödandena hos dessa län-
ders regeringar att för sina folk tillgodogöra
nyare tiders framsteg, hvilkas värde de synas
ha börjat uppfatta. Franska industriidkare
synas äfven ha slagit sig ned i Turkiet och
namneligen börjat tillgodogöra Syriens silke.
Jemte de utställda profven på väfnader af
alla slag finner man äfven i de turkiska och
tunesiska afdelningarne drägter och hufvud-
bonader förfärdigade af dessa väfnader och
sirade med rika broderier.
I sammanhang härmed torde äfven böra
nämnas de rika sadelmunderingar som pryda
dessa afdelningar.
Hör liksom annorstädes utgör likväl bear-
betningen af metallerna, företrädesvis af jernet,
den säkraste måttstöcken på den grad af od-
ling som folken uppnått. Och detta vittnes-
börd utfaller här icke särdeles fördelaktigt.
Det är snart sagdt endast i vapensmidet som
Levanten. skickat några prof på jernets och
stålets förarbetning. Hvad de blanka vapnen
beträffar, äro de dertill oföränderligen desamma
som mahomedanen redan i sekler burit, nem-
ligen troksabeln och yataganen. Äfven några
profver på skjutgevärsfabrikation förefinnas,
men redan det faktum, att man ännu tillver-
kar luntbössor, kan gifva ett begrepp om denna
industris - ståndpunkt i Orienten. Dock ser
man äfven ett par gevär med det moderna
perkussionslåset, antydande att man äfven i
denna riktning börjat sträfva att något följa
med vår tid. Lägger man härtill några från
Egypten insända temligen simpla silfverarbe-
ten, en samling mynt och medaljer från Da-
mascus och några sinycken samt kopparkärl
från Tunis, så ha vi uppräknat nästan allt
hvad de levantiska folkens exposition före-
ter af metallarbete. Maskinen, detta mäktiga
jelpmedel uti alla våra företag, synes ännuj
rara dem aldeles okänd; åtminstone företer
lerags expositionsafdelning föga eller inga be-
rig på motsatsen. Ett från Janina insändtur
f anmärkningsvärd enkelhet i konstruktionen
r, OM jag ej misstager mig, den enda ma-
kinen uti den här ifrågavarande afdelningen.
fjodaktafåelningen visar emellertid att dessa
olk, som i industrielt bänseende befinna sig
å långt tillbaka, bebo trakter, som öfver-
loda af naturens rikaste och skönaste håfvor.
Je talrika essenser som den tunesiska rege-
ingen exponerat föra tanken hän till de blom-
tersmyckade nejder,j der jorden såfriktibe-jå
nar Adlaranas mödatackh i dor han: tilltaoh If
66 kor NR