fästningar. Dit har, enligt hvad den franska amira-
len förmodar, den 1200 man starka besättningen i
Petropaw!owsk flyktat med den öfvergifna fästningens
hela vapenförråd.
Den andra afdelningen af flottan vände sig mot
itka i ryska Nordamerika, för att undersöka om ej
de ryska skeppen från Petropawlowsk möjligen hade
begifvit sig dit. Efter 23 dagars färd ankom eska-
dern till Sitka. Denna plats hade ryssarne icke ut-
rymt, och det på grund af ett i Petersburg och Lon-
don mellan Hudsonsbay-bolaget och det ryskt-ameri-
kanska bolaget afslutadt fördrag, i kraft af hvilket
denna del af de ryska besittningarne skulle vara för-
skonad från fientligheter. Eskadern afsåg icke heller
något anfall på denna plats. Då den kom i grann-
skapet, löpte den icke in i hamnen, med undantag af
engelska ångskeppet Brisk, hvilket hade de engel-
ska och franska amiralerna om bord. Guvernörens
sekreterare kom i en båt från stranden ut emot dem
och underrättade dem att man till följd af det nyss-
nämda fördraget icke ansett några försvarsanstalter
nödiga , och derföre också icke träffat nägra sådana.
Skulle den franska amiralen vilja angripa staden, så
skulle man icke göra något motstånd, och de kunde
blott anhålla derom att man isådant fall måtte taga
stadens invånare såsom fångar ombord på krigsskep-
pen. Ty om man förstörde deras försvarsverk mot
åe fientliga indianerna och brände staden, så skulle
hela dess befolkning, män, qvinnor oeh barn, på nåd
och onåd blifva öfverlemnade åt dessa vildar, mot
hvilkas öfverlägsna antal något motstånd icke vöre
möjligt. Den mellan bolagen, hvilka gifva hvaran-
dra ömsesidigt skydd mot indianerna, slutna öfverens-
kommelsen respekterades. Den 13 Juli afseglade e-
skadern från Sitka till S:t Francisco, der den efter
ganska kort resa (9 dagar) inträffade, och blef af
invånarne särdeles väl emottagen. Man ger för flot-
tans officerare af båda nationerna den ena festen och
balen efter den andra, och af de ryska sympatier,
som för några månader sedan utbredde sig i S:t
Franeiseo, märkes nu alldeles ingenting. — Af tid-
ningen Times kaliforniska korrespondents berättelse
vill det synas som om fästningen, ifall den förenade
eskadern förlidet år icke så hastigt hade inställt
bombardementet af Petropawlowsk; till följd af full-
komlig brist på ammunition, skulle en timma sednåre
hafva blifvit tvungen att gifva sig., H
PERSIEN. I
Monitören innehåller en längre från Teheran
den 15 Juli daterad korrespondens, angående
franska sändebudet Bourråes resa till denna
hufvudstad och hans emottagande af schaken
af Persien. Vi förbigå den delen af denna
korrespondens, som blott innehåller detaljer
af det emottagande som den franska beskick-
ningen rönte från de persiska myndigheternas
sida på hvarje betytande plats. Man försum-
made ingenting att efter landets sed hedra
kejsarens sändebud. Det heter vidare: Herr
Bourree ankom den 3 Juli till Teheran och
aflemnade andra dagen derefter sitt kreditiv.
För denna diplomatiska formalitet fördes hr
Bourre först till de höga kronoembetsmän-
nen, som voro församlade i en väntningssal,
der de vanliga formaliteterna upptogo en god
stund. Samma bruk består i Konstantinopel.
Sedan -vi. påtagit de svarta azkorna, hvilka
kommit i stället för de långa röda ullstrum-
porna, emot hvilka Ryssland för några år se-
dan protesterat, begåfvo vi oss till audiens-
salen. Redan på långt afstånd, så snart vi
märkte konungen, som satt på tronen, upp-
häfde storceremonimästaren, hvilken blifvit
vår ledsagare, sin stämma och förklarade att
fransmännens kejsares sändebud bad att blifva
inlåten till Verldens medelpunkt (Quiblai
Alem) och få aflemna sitt kreditiv. På ett
tecken af konungen satte man sig åter i gång
och efter tre uppehåll och tre helsningar voro
vi inför Nasr-ed-din-Schah. Konungen vän-
tade oss orörlig på sin af perlor och perlemor
skimrande tron och i sin med ädelstenar öf-
versållade drägt. Ettsäte var i beredskap för
hr Bourre; beskickningens öfriga personal
måste förblifva stående. H. M. kejsar Na-
poleons sympatier för konungen, hans önskan
att åstadkomma varaktiga förbindelser emel-
lan Frankrike och Persien utgjorde innehållet
af de ord som den kejserliga gesandten för-
utskickade aflemnandet af sitt kreditiv. Ko-
nungen svarade att åstadkommandet af så-
dana förbindelser med Frankrike var hans
käraste önskan, och ställde derefter till hr
Bouir6e en mängd frågor om kejsaren, ytt-
rade synbart deltagande vid underrättelsen om
det emot kejsaren gjorda mordförsöket på
Elyseiska fälten och erinrade dervid om ett
dylikt attentat som han sjelf lyckligen und-
gått kort efter sin tronbestigning. Det öfriga
af audiensen; som tvärt emot all plägsäd
dröjde ganska länge, egnades åt belägringen
af Sebastopol och intagandet af Kertsch. Ko-
nungen tröttnade ej att fråga, och hans frå-
gor bevisade att han var ganska väl under-
rättad om sakernas ställning. Den form hån
gaf sina frågor förrådde en liflig sympati för
vår armå. Efter audiensen; uader hvilken ko-
nungen ej upphörde att ådsagaligga sin syn-
nerliga välvilja och den största nedlåtenhet,
begaf sig hr Bourrge- till. förste ministern
Miraa Agha Khan. — Nio dagar efter vår an-
komst till Teheran, -dei vill säga-den 12 Juli,
undertecknade k-jsarens minister. ett handels-
och vänskapsfördrag, som för framtiden skall
förena Frankrike och Persien. -Ratifikatio-
nerna af detta fördrag utvexlades den 14:de.
Detta vigtiga dokument börjar sålunda:
I den nådige och barmhertige Gudens
namu. Hans höga majestät, kejsar Napoleon,
som i höghet liknar planeten Saturnus, för
hvilken solen tjenar som standar, den ly-
sande stjernan på krönta hufvudens firma-
ment, solen på konungadömets himmel, pryd-
naden för diademet, för de glänsande stan-
daren, och teckaen till den kejserliga värdig-
heten, den höge och frikostige monarken, och
hans majestät, som hög är som planeten Sa-
turnus, herrskaren, för hvilken solen är stan-
dar, hvars glans och prakt liknar himmelens,
den höge herrskaren, monarken, hvars härar
äro talrika som stjernorna, hvars storhet er-
inrar.om Djsmschid, hvars herrlighet liknar
Darii, ar:vingen till Keyaniernas krona-och
tron,- dea höge och oinskränkte kejsaren af
bela Persien eto. ;
; FINLAND.
Uti Lillkyro gafs den 2 Aug. högtidligen
åt nämdemannen Jakob Hannuksela den guld-
medalj som blifvit honom utlofvad då han
förliden vinter vr i Petersburg såsomen re-
presentant för bondeständet. Vid, detta till-
fälle hölls ett tal på finska ochtömdes en
skål för kejsar Alexander II. Den silfver-
kanna som Hannuksela fått som kejserlig
påfva stod framställd till åskådande, äfven-