Wolferts-Roosts Hrönikor ).
Ar
IWASHINGTON. IBVING.
Öfversättning..
Detta samtal med Sophy ökade ännu mera
styrkan af mitt sinnes sjelfbedrägerier; hen-
nös sätt att behandla mina dagdrömmar be-
åfvade dem med personer och fakta och gaf
em ännu em ytterligare prägel af verklighet:
Jsg gick omkring såsom i en yrsel, utax en
enda tanke för den yttre verlden, och för-
sjönk i min inbillaings hämförande elyseum,
I detta sinnestillstånd mötte jag ex morgon
Glencoe. Han tilltalade mig med sitt van-
liga leende och fortfor med några allmänns
anmärkningar, men tystnade plötsligen och
fäste en frågande blick på mig.
Hur är det fatt med er?s sade han, pri
ser upprörd ut; har någonting särskildt in-
träffat ?
aIngenting,, sade jag tvekande, itminstone
ingenting som lönar omtala för er.p
Nej, min unge vän, säg icke si, sade han,
hvad helst, som är af nog mycken vigt för
att uppröra er, måste vara af värde för mig
att veta.
f2Godt, men mina tankar sysselsätta sig för
närvarande med föremål som ni skulle anse
obetydliga och löjliga.
Intet föremål är löjligt, då det har makt
att uppväcka vår känsla.,
Hvad tänker ni,, sade jag tvekande, shvad
tänker xi om kärleken 2
Glencos ryckte till vid denna fråga. Kal-
lar ni detta obetydligt, löjligt 2s svarade har.
Tro mig, det. finnes ingen känsla af så oge-
nom rängligt djup, så lefvande intresse. Om
ni talar blott om dena pyckfulla böjelsen, väckt
endast:af en förgönglig skönhets Ja tjus-
kraft, då medger fr pan finner pe utan
värde; men den. kärlek som uppzpringer från
) Se A. B. n:o 211,.218; 214-och 215.