ig och icke vidara återkommit. Han hade icke gifvit svar på frågan om han skulle följa med tillbaka sller ej., Vidare upplystes det att Larsson på fredags e. m. uti 2 timmars tid sutit ince på den krog i SiadsgärJen, gent emot hvilken Westerbergs jakt låg. En åkaredräng upplyste att han sett Larsson på fredags . m. vara ombord hos Westerberg, och bört honom sckerdera om att få medfölja honom. Larsson förnekade alla dessa uppgifter. Ransakningen fortsattes i går, dervid tull aktmästiaren Spång iivensom en arbetskarl intygade, att de bestämdt igenkände Larsson uti den person som i fredags afton -sällskapst -med skepparen Westerberg under uppgift att åtfölja honom utåt skärgården. Larsson fortfor att neka. Skepparen Westerlund från Wäddön, jemväl såsom vittne hörd, berättade, att dä han seglade kem för omkring 14 dagar sedan, hade Larsson enligt sin begäran fått medfölja fartyget till omkring 1 mil bortom Waxholm. Westerlund, som likväl mot Larsson fattat en instinktlik motvilja och misstanke, hade om aatten ieke tillåtit Larsson at: få ligga i kajutan, utan hade Larsson fått uppehålla sig i lastrummet. Under natten hade Larsson kommit och ryckt på kajutdörren, hvilken skepparen inifrån riglat, och agt att han frös samt begärt eld på sin tobakspipa. Sedan Larsson fätt eld hade Westerlund äter inifrån t:llriglat sin dörr, hvilken ban eljest under vistande på sjön icke sälunda plägade stänga. Genom denna vittnesberättelse synes det klart att Larsson länge umgåtts med planen att mörda och Åderefter råna nägon besättning å till hemorten destinerad skärgärdsskuta. Han hade icke bestämdt offet för sin rysliga plan, utan dertill utsett den han zulle lyckas få medfölja. Att det nu lyckats Larsson fvermanna trenne personer härleder sig deraf att Westerberg, en 40 ärs gammal man, var sjuklig och svag. Det var endast matrosen Norberg som han bade att frukta, ty kocken Anders var en helt ung pojke. Larsson medgaf väl att han medföljde Westerlund på sätt denne uppgifvit, men fortfor att förneka sig svågonsin hafva varit ombord hos den mördade Wescerberg. Målet uppsköts. Vaktmästaren Johan Jonsson, hvilken hyste Larssm utan att derom göra anmälan, dömdes i gär att höta 6 rdr 32 sk. bko. — Skomakaremästaren Nils P-tter Wahlberg, som så illa slagit skomakaregesällen Bergsten att han deraf alidit, var i förgår, iklädd fångdrögten, från häktet raställd uti poiskammaren. Wahlberg, som är omkring 50 är gammal, syntes med bastörtn pg emotta ;a underrättelsen om Bergstens död. På Wablbergs begäran var snickeriarbetaren Malmström inkaliad, tmedan han, innan Wahlberg slagit Bergsten, skulle vå en krog hafva tilldelat Bergsten Sera örfilar. Vitt i en styrkte emellertid att den örfil som Malm-tröm utdelat icke kunnat förorsaka hans död, hels som sidant skett trenne dagar innan han blef slagen af Wahlberg. Det upplystes vidare att afidne Bergsten varit högst slarfvig och myeket begifven på starka årycker. I afvaktan på obduktionspretokollet anstär målet, och Wahlberg återfördes i häkte. I går inkom obduktionsprotokollet, som innehöll att Bergsten aflidit till följd af yttre våld. Måletremitterades till rådhusrätten. — Med den från Rindön i Juli månad förrymde oeh alltsedan efcerspanade samt slutligen för några dagar sedan af konstaplarne Lönnmark och Crohn gripne korrektionisten Forsberg hölls i går polisförhör. Han hade nu efter att hafva några dagar sutit i cell blifvit lugnare än då han första gången inställdes. Tilifrågad huru det lyckats honom rymma svarade Forsberg: jo det gick som en dans, vi följdes ät tre stycken. Wille Sundström kom med båt ut och hemtade oss. KI. 4 på e. m. lade Wille till vid fästningen, och så bar det af. Civila kläder hade vi klara., Suadström, hvilken i förgår greps, blef nu förekallad och bestred icke Forsbergs uppgift. Forsberg kunde heller ieke förneka att han sedermera följt Sundströms exempel och den 3 Sept. från sjelfva fästningen hemtat de redan gripne korrektionisterna Bjurvall och Wengelin samt ännu å fri fot varande Johan Bergqvist eller Nybelin. I den händelse att Bergqvist begifvit sig åt landsorten bör nämnas att han är omkring 43 är gammal, 5 fot 4 tum lång, med svart hår, blä ögon och långlagdt ansigte. — Med för andra resan stöld straffade f. korrektio nisten Otto Wilhelm Sundström, hvilken efter sitt gripande vid forslingen till häktet hoppade i sjön vid Norrbro, hölls i går förhör. Sundström nekade att då han greps hafva innehaft de stulna persedlarne. Deremot erkände han att hafva hoppat i sjön frän trappan vid Norrbro som vetter åt Mälaresidan, men icke för att taga lifvet af sig utan endast i afsigt att söka undkomma sin bavakning. Oaktadt det varit uppsjö, hade han med full bekladnad lyckats arbeta sig emot strömmen och ända ned till Blasieholmshamnen. Klockan hade tutat tio då han företog det djerfva rymningsförsöket och hade det varit kol mörkt. Han hade slutligen simmat i land och fattat tag uti en brygga vid Blasieholmshamnen. Der hade han i vatinet legat öfver en timmas tid och observerat att polis var ute i båt och sökte få reda på i.onom. Sedan desse aflägsnat sig hade han stigit upp ur det kalla och äfventyrliga badet samt begifvit sig till Berzelii park. Poliskonstaplar från Ladugårdslandstrakten hade dock snart derefter gripit honom. Att i sällskap med kronoarbetskarlarne Lundin och Jernfeldt hafva föröfvat inbrottsstölden uti huset n:o 26 vid Fredsgatan förnekade Sundström. — Målet angående stölden rsmitterades till rådhusrätten. Sundström har i dag på f. m. medelst hängning i cellen afhändt sig lifvet. — Sistl. onsdags afion lyckades det poliskonstaplarne Kindberg och Andersson att å en krog vid Österlånggatan gripa handelsdrängen Petter Andersson, hvilken d. 25 sist!. Juli rymt från sin husbonde, vestgötehandlaren Anders Nilsson, och derefter förskingrat anförtrodde varor till värde af 2500 rår bko. I går inställd till polisförhör erkände Andersson angifvelsen och förklarade att han rumlat upp pengarne. Andersson är född 1819 uti Gunnarstorp i Rundala socken af Elfsborgs län. — Målet remitlterades till domstol och qvarsitter Andersson häktad: — Det har förut blifvit omnämdt att polisen fått reda på en mängd fitar, klädespersedlar etc., som blifvit stulna ur kamrerarekontoret vid Långholmen utan att stölderna, som en längre tid fortgått, Llifsit förmärkta. Hvilken af korrektionisterna föröfvat dessa stölder är ännu ieke upptäckt, men de 2:ne a. k. stadsbud , korrektionisterna Willing oeh Kindlund, hafva erkänt att de utanför fästningsporten (hvarest militärvakt är posterad) hemtat de stulnapersedlarne och sedermera i staden försålt desamma. Hvad stadsbuden sedermera åter inforslat, pengar eller bränvin, är ännu ieke upplyst. Nu har polisen ytterligare fått reda på åtskilliga filtar oeh klädespersedlar, äfvenledes stulna från Låingholmen. De anträffades vid hos en arbetskarl, på gifven anledning, verkställd visitation. Filtarnö voro dels färgade och dels ändrade till underkjortlar. — Sistl. tisdags e. m. har, enligt hvad till polis kammaren blifvit anmäldt, drängen Johan WesierKara garne ute på fälten och vid åbräddarne, ty et är någonting i passionen isom oss som gör oss känsliga för naturens skönheter. En mild, solig morgon spridde ett slags hänförels omkring mig. Jag utsträckte mina armar likt den grekiske ynglingen hos Ovid, som om jsg velat omfamna och sluta till mitt bröst hea den balsamiska atmosferen f). Foglarnes såsg