UTRIKES.
Vi ha i dag erhållit danska blad af den 7
dennes.
j DANMARE;
Viceamiralen Mourier återkom den 5 den-
nes från sin beskickning till Paris. För sitt
besvär att föra elefanterordens insignier till
franska kejsaren hade han sjelf af denne er-
hållit hederlegionens storkors.
I folkethingets möte den 6 dennes inter-
pellerade Fischer ministeren rörande hvad
som blifvit gjordt för den påtänkta jernvägen
genom Jutland samt fullständiggörandet af
den danska statstelegrafen, äfvsnsom rörande
den projekterade underhafstelegrafen mellan
England och Danmark. Justitieministern upp-
lyste på den sjuke inrikesministerns vägnar,
att denne med kraft hade verkat för jernvägs-
saken och specielt derom underhandlat med
etatsrådet Westenholz. . Han. - hoppades att
kunna förelägga nästa riksdag något definitift
dom denna sak. Finansministern anmärkte, att
telegrafväsendet förut på ett-föga ändamåls-
enligt sätt varit deladt mellan olika ministe-
rer; nu hade finansministern ensam öfverta-
git denna sak, som också i hög grad hade
blifvit befrämjad, oaktadt ett dröjsmål visser-
ligen inträdt, men utan att han hade någor
skuld deri. Underhandlingarne om under-
hafstelegrafen hoppades han skulle vara slu-
tade om åtta eller fjorton dagar.
Dagbladetv vill veta, att den af landsthin-
get nedsatta komitån enhälligt beslutat till-
styrka landsthinget att besluta grundlagsför-
ändringarnes trädande i kraft.
Rörande graföppningarne i Ringsteds kyrka
meddelar Berlingske Tidende för d. 7 dennes
följande: t
Grafvarnes öppning leddes af H. M. Konungen
sjelf. Under honom fungerade inspektören öfver de
antiqvariska minnesmärkena professor Worsaae, arki-
varien Herbst och sekreteraren Struock. Den anato-
miska uodersökningen verkställdes af professor Ipsen
och ieckningarne utfördes af mälaren H. Hansen.
Professorerae i historien Velschow och Schiera samt
registratorn vid geheimearkivet Kall-Rasmussen voro
äfsen: närvarande vid undersökningen.
Grafvarne, som möjligen först är 1571, då Fre-
årik il lade S:t Hans kyrka under S:t Bents kloster-
kyrka, hafva blifeit öfsertäckta med golfvet, tillhöra
alla den Waldemarska tidsåldern. Det almäsnaste
intresset hade öppnandet af Waldemar den stores,
hans gemäls och drotining Bsngerds grafvar. I den
förstoämnda, som - ej syntes förut ha varit öppnad;
stod bakom hufvudet en blyg lit, som blifvit nedlagd
asmtidigt med det kungliga liket; den hade på bäda
sidor latinska öfverensståmmande inskrifter, at hvilka
den största i öfversättning lyder:
Här hvilar Waldemar den förste, danskarnes
konung, den helige Knuts son, slavernas mäk-
tige besegrare, det förtryckta fälerneslandets
mäktige befriare, fredens återstäl och be.
pvarare. Han öfvervann lyckligt räg.raa och
avar den förste som, sedan han tillintetgjort de-
ras afgudabilder, omvände dem till kristna tron.
Han uppbygde till hela rikets försvar af bränd
sten den mur, som allmänneligen kallas Danne-
virke, och anlade fästningen på Sprogö. Han
adog i Herrans år 1182, i sin regerings 26:te,
sden 12 Maj.,
Hans gemål drottning Sofias hufvudskål visade på
ett påfallande sätt den för slaviska stammen egen-
domliga form, såsom man kunde vänta hos denna
furstinna, hvars fader var en rysk furste Wladimir
och moder en polsk furstinna. — Drottning Bengerds
hufvudskål blef icke blott beundrad för den vackra
formen och den ovavligt vackra tandraden, utan vid
sidan af hufvudet fanns äfven i grafven en ännu stor
bårfläta af denna för sin skönhet på sin tid ryktbara
drottning. — Att Knut den sjette har varit en kuog
af ovanlig längd syntes deraf att hans skelett var
77!I, tum långt. i
Onsdagen den 5:te dennes började undersökningen
af drottning Dagmars graf, i hvilken dock, i motsats
till Waldemar Seiers och drottning Bengerds grafvar,
änga ben funnos, hvarigenom således en äldre sägen,