Italien, dess närvarande sön-
dring, dess möjliga enhet.
(Slut från gårdagsbl.)
De om en feberaktig räddhåga och den
komplettaste förståndsbankrutt vittnsnds åtgär-
der som under ioppet sf innevarsrde: år vid-
tagits ef åtekilliga itsliesska regeringar, ayn-
nerligast den neapolitanska, ha länge uvigjor
föremål för skarpa artiklar i engelska och
franska tidvingar, hvaraf äfven en de! upp
tagits i Aftonbladet. Så har förföljelsen
Neapel emot de personer som deltogo i lik
begängelsen efter De Ceauris, hvars enda brott
bestod uti att han varit deputerad (för hvil
ket fadern måste plikta med afsättning) öf
ver hela Europa väckt en billig harm och af-
sky. Ifrågavarande personer, äfven sjelfve
presten blefvo förvista från sina hem. Denns
paniska fruktan för allt som påminner ov
1848 års konstitution, en fruktan som går
ända derhän, att vederbörande ej ens tål-
pärstitelns utsättande på visitkort, är så myc-
ket märkligare som närande konstitution ännu
icke genom något dekret blifvit formligen af-
skaffad och sålunda ännu är lagligen gäl-
lande: sarat till och med omnämnes i detta
åra statskalender. Ännu mera upprörande
var förfaraedet-mot De Lorenzo, en minut-
handlare, hvilken afstraffades med 100 slag,
emedan han ej ögonblickligt hörssmmeat ez
kallelse att infinna sig i polisen. Äfven de
andliga blifva ej sällan på flerfaldigt rätt
vexerade; i politiska f:ågor- respekterar mar
ej konkordatet. I fråga om utrikes angelä-
gerheterna uppenbara sig på ett ängsligt och
löjligt sätt regeringers ryska sympatier, pa-
rade med en feg fruktan för vestmakterna.
Så berättas uti bref, ankomna till Paris, att
för att neutralisera den med motviija på Frank-
rikes och England begäran gifna til:åtalsen
om fri utförsel af skeppsskorpor, konung Fer-
dinand hittat på den sinnrika utvägen att för-
bjuda bagarne tillverka dylika, och detta an-
ses vara anledningen till den ytterst fientliga
tonen emot Neapel inom Frankrikes minizte-
riella press på den sedmare tiden. Huru på
kriget emot skägg och hattar följt bastonad-
komitåer, förändring i konungans benäm-
nivg ifrån Nostro signorev till Nostro unico e
assoluto padrone ta. fl. dels grymma, dels
löjliga upptåg, är allmänt bekant. H.M. har
med sin familj tillbringat sommaren på Gseta
i en ensamhet, till bvilken ej ens ministrarne,
utan att vara särskildt kallade, erhållit fill-
träde. ULika litet har det tillåtits dem :ataf-
a a a RT a a