det i Östersjön, hade att uppvisa. Man frå.
ger sig om dessa resultater äro värda de oer.
hörda koatnsder — 20 milioner pund ster
lingg— hyiika flottsns. utrustning och under
håll blott för dena eada säsong påläpga en-
gelska folket. Om man härmed jemför en-
gelska tcarinens prestationer i äldre tider, då
änga och skru! ännu ej på ett så utomordent-
ligt sätt underlättade flottans rörelser, så fin-
ner man, att vederbörande efter införandet a
dessa båda mäktiga krafter i alla rörelser och
företag blifviv vida försigtigare och räddate
än med de vda ofullkomligare skepp, hvilks
fordom siodo amiralerna till buds. Man en-
för fall ifrån en förfluten tid, då segland:
skepp kastade ankar, icke gom nu på ett af-
stind af nira en half tysk mil, utan på min-
dre än 1200 fot från et batteri, och dock
mera. gjorde än ledo skada; ja, understundom
seglade: sådana skepp rakt in i den fientliga
hamnen och angrepo på en gång batterier
ch skepp utdin att dervid fera synnerligt illa,
åtminstone ej sämre än fienden. Det var er
tid, då skeppsbefälhafvare plägade säga, at
de skulle gå hvart som helst, intränga i hvarje
hamn, hålla stånd emot hvarje eld, om d:
blott hade utväg att hastigt åter draga sig
tillbaka, så snart det syntes dem rådligt. Et:
sådant medel är nu funnet, det gifves knappt
ett skepp i hela flottan, som ej är försedt
dermed, men detta oaktadt håller man sig nu
mycket försigtigare på behörigt afs ånd ä:
fordom. Kunde Nelson och haus stora sam-
tida och föregångare,, säger Times, ostig:
upp ur sina grafvar och taga plats på någon
finsk eller taurisk udde, kunde de se det änd-
lösa och onyttiga manövrerandet, det ständigs
farandet fram och åter, . hvilket ej har någa:
annat-ändamål än att bringa en ny mörsare
eller ett nytt vindspel, iståndsätta en spruc-
ken panna eller en skadad -skruf, och kunde
de vara vittnen till detta. års stora händelse,
ett bombardement på ett afstånd af två en-
gelska mil, hvaruppå följer ett återvändande
hemåt och detta i medlet af Augusti månad,
så tro vi; att.de skullewvara frestade att tacka
sin lyckliga stjerna, som lät dem födas före
ångans dagar och lefva i tider, då man vän-
tade sig framgång och rykte icke så mycket
af storartade skådespel eller här och der en
slugt uttänkt list för att utan fara tillfoga
fienden skada, som ej fastmer af de gamla
engelska dygderna, företagsamhetsanda, ihär-
dighet och djerfhet. Emellertid får man lik-
väl ej förgäta, att Nelson hade motståndare,
som icke gömde sina örlogsskepp i sina sjö-
fästningar, eller att de franska och holländ-
ska kolonierna på den tiden gåfvo engelske
marinen tillfälle till en mängd lysande eröf:
ringar sådana som Ålandsöarne icke ha att
bjuda på. Förstörandet af Toulon, Cherbourg,
o. 8. v. har Nelson icke försökt, och dylikt
fordrade man ej heller af honom. Emot Al-
gier och Acre agerade man visserligen i nyare
tider med framgång; men ingen lärer väl vilja
förlikna dessa platser med Sveaborg och Kron-
gtadt.
iESir Charles Napier har låtit utgå ett ytter
ligsre offentliggörandeaf förra årets Östersjö-
kampanj och sitt dåvarande förhållande: till
amiralitetet och till sir J. Graham isynnerhet
I dessa dagar ha af de inflytelserikaste val-
män i Westminster hållits flera möten för att
genom ett offentligt tecken af erkännande
hå!la amiralen skadeslös för den honom af
regeringen vederfarna behandling. Man bs-
slöt att för deita ändamål bilda en fond, me:
till hvilken bidragen, för att göra deltagan-
det rätt allmänt, icke skulle få öfverstiga en
shilling.
En andlig, hr Wright, öfverkaplan på Krim,
vänder sig till allmänheten med uppmaning
att ditsända böcker för soldaternas räkning,
men menar att man härvid icke, såsom till-
förene skett, borde sända- honom gamla års-
berättelser från de många religiösa sällska-
perna, almanachor för 1817, teologiska af-
handlingar, sista bandet af: novel er, amer-
kanska biblar, trigonometriska tabeller o. s.
v. utan berättelser, noveller, biografiska verk,
skrifter af Chambers, Dickens verk o. d.
En stor mängd stycken ur Kertschs mu-
seum ha ankommit t:ll Southampton; de be
stå hufvudsakligen af gamla mynt, kärl af
terracotta och husgeråd af metall, vaser, lam-
por, flaskor, vattenkrukor och tårkärl a? etru-
riskt, grekiskt och romerskt arbete. Terra-
cottakärlen äro till en del mångfärgade, gla-
serade och konstrikt utsirade. Ett af kärlen
består af en egen glasartad substans, ett an-
nat af metall, som med hammare blifvit be-
arbetadt i form af amphora; dstta kärl är
mycket gammalt. -De äldsta kärlen äro af
en ganska elegant form. Äfven mynten, a!
egyptiskt, assyriskt, grekiskt, romerskt och
arabiskt ursprung, äro rätt intressanta.
Den sednaste London Gazette innehåller
en kungörelse om vissa eftergifter i afseende
på kontraband, hvaruti det heter:
Lorderaa af hemliga rådet hafva i öfservägande
tagit vissa ansökningar om tillständ att utföra it-
skilliga artiklar, hvilkas utförande till orter norr om
Däinkirehen eller i Medelhafvet öster om Malta är
förbjudet, och förordna hirmedelst, att förbud för ut-
försel af sädana artiklar till orter öster om Malta
skall upphöra. Härifrån undantsges likväl kiut, sal-
peter, sväfvel, salpetersyradt patron, svafvelsyrad
pottaska, saltsyrad pottaska, vapen och ammunition
af alla slag, bly deruti inbegripet; i afseende på
dessa artiklar förblifver förbudet gällande.
Derjemte innehåller Gazette, er ny befall-
ning från hemliga rådet i afseende på jern-
utförseln, Härigenom införas jemkningar i
afseende på det den 7 Augusti utfärdade för
bud, hvilka des bestå deruti, att förbudet en-
dast föl för orter norr om Däinkirchen,
icke för de öster om Malta belägna, dels i bi-
fogandet af några artiklar till de förut spe-