Hr Se i mmmet; hon om att hon vid a förutgående dag, den ver Pga se år hade fått kräkRAR af värk i magen samt yttern hn oppgaf ait mannen och pigan nekat ge vatten att dricka, hvilket icke eller fanus tillligt i rammet; Jan Ersson hade nemligen förjudir hennsa att äta och dricka, emedan hennes derigenom ökade kräkningar skulle orena rummet. Hop begagnade nu tillfället att genom grannarnes försorg få dricka vatten, hvilket hon förklarade vara det enda som hon, fastän förgäfves, begärde af mannen och igan, angående hvilka hon tillika uppgaf, att de unre nästförntgängne natt legat tillsammans i en säng Bredvid Bustrunds; ett förhållande hvaröfver hon sade sig icke vilja klaga; om hon kunde få den skötsel hön behöfde. En af leg förebrådde Jan Ers son och pigan deras bårdhet att vägra hustrun vatten: Hyartill a! pigan svarades, att Jan Ersson förbjudit Benne att gifva hustrun vatten, i anseende till de deraf befarade kräkningarne. Klockan 8 nästpäföljde morgon, den 11 Augusti, då en al grannarae var syssalsatt att ordoa hennes bädd, dog hustraon. Rykte inom socknen, att hennes död härrört af förgiftning, föravledde lånsmannen att den 14 i samma månad anställa förhör med Jan Ersson och Stina Pehrsdotter : deruppå skedde Iäkarebesigtning och kemisk undersökning, på grund hvaraf läkaren intygade, att Jan Erssons hustru dött genom förgiftning med en lösning af arsenik. Jan Ersson och Stina Pehrsdotter blefvc då ställda vrider ransakning inför Öfver Tjurbo bäradsrätt. (Slutet följer.)