STOCKHOLM, den 22 Ang.
Sverges yngsta historiska minnen.
(Minnen ur Sverges nyare historia, samlade af B. v.
Schinkel, öfverste, f. d. adjutsnt hos konung Carl
XIV Johan, författade och utgifna af C. W. Berg-
man. Sjette delen. Carl Johan och hans tid
(1810—1812.)
(Fortis. från gårdagsbl.)
Särskildt för oss svenskar shafvar dess:
Minnen äfven ett stört intresse såsön
meaterialier för teckningen och bedömmin-
det af Carl Johans inre politik. I afse
ende på denna är dock arbetet jewmförelse-
vis icke så rikhaltigt och upplysande som för
den yttre politiken, hvarken geno detaljer-
nas mängd eller deras tillförlitlighet. Ty d2s
har spologien för hvad som blifvit kalladt
1812 ärs politik eller för Carl J;hans del
aktighet i nämde års verldshändelser, tydligen
utgjort författarens bufvudsyfts, dels vittn
ock hans framställning och omdömen om till-
ståndet inom Sverge och dithörahde händelse:
och åtgärder, så 1 hvad de angå personer som
saker, att de inre förhållandena varit för Ho-
nom mera främmande, och att han genovc
egna kunskzsper och personlig erfarenhet iozs-
lunda förmått supplera ofullständigheten a:
de materialier hsn begagnat, samt derigenom
varit miadre vuxen att behandla denna del af
sitt ämne. Likväl får det ej nekas att äfver
åtekilliga ytterst vigtiga inre förhållanden cchb
Carl Johars ställning och syften som regen
kommit genom Minnena vida mer fram :
dagen än förut.
Således, och sedan det zå länge hemlig-
hållna familjfördraget nu blifvit I dagsljuse:
framdraget med dess elastiska, i afseende vå
vår ställning så upplysande klausul; att 12,00
till 15,000 ryssar genast stå till dynastiens
disposition i händelse af oroligheter och upp
ror i landet, så är det icke heller svårt ar
förklara allenastyrandet och inse huru Car
Johan, som eljest h.de så mycket af asplöf-
vets natur, kunde tillåta sig att så ledigt be-
handla opinion och lagar, statsråd och stön:
der. Med stöd utaf detta fördrag och s
det innerliga mvänskapsförbundet i lif. och död
(Alexanders egna ord i Åbo) behöfde bn
nemligen icke lyssna till något utom sig sje!:
utan kunde blindt följa nycken, godtycket oct
sin ögonbliekliga känslas ingifvelse eller pas-
sionens hänförelse, Hvårtill dessutom bans
häftiga lynne hade gifvit honom blott allt:ö
mycket anlag. Lika förklarligt är det också.
huru allenastyrandet efter dynastistamfadrens
bortgång blifvit en traditionelt fortlefvande re-
geringsmaxim, när man inheratar att Carl Jo
han, som i Åbo hade till Alexander förklarat,
vatt hans egen och Sverges tillvåro voro förknip-
pade med Rysslands, att han icke egde nå-
gon annan äregirighet än. att vara. czaren
nyttig, att Sverges vapen, dess röst och dess
välönskningar alltid skola tillhöra Ryssland,
derjemte också högtidligt lofvade att shan skulle
uppfostra sin son i samma känslor.n
Men icke blott öfver allenastyrandet utan
äfven öfver många andra högst vigtiga för-
hållanden och nändelser sprider familjfördra
get eller, som vi hört det träffande kallas,
pvår nya gru:dlag,, ett oväntadt ljus. Således
har man t. ex. sett af utländska författare upp-
gifvet, att kejsar Nikolaus vid utbrottet af
rabulistoroligheterna i Stockholm 1838 gena.
skall hafva erbjudit Carl Johan hitsändandet
af 10,000 ryssar för att, om så behöfdes, tuktas
de uppstudsiga. Hitintills har man bedömt
detta tjenstaktiga anbud såsom, lindrigast sagdt
något besynnerligt och derföre betviflat det.
Nu mera, ehvad än må tänkas om dess verk-
lighet, är dock -det besynnerliga och stötande
deri försvunnet, ty kejsar Nikolaus kunde på
sin ståndpunkt visserligen af familjförd:.et
hemta anledning att ådagalägga sitt deltaga le
och sin vässkap medelst ett- dylikt anbud.
För ett par årtionden tillbaka omtalades myc-
ket, att kejsar Nikolaus skulle verksamt hafvs
användt sina: bona officia för att motverka et:
annat-kejserligt hofs förslag och hindra de:
då tilltänkta giftermålet emellan prinsen a
Wasa och en Nederländsk prinsessa; debns
intercession, som skulle bevisa en: särddies
gränplaga uppmärksamhet för svenska regant-
husets intressen, vore också helt och hållet i
femiljfördragets anda. De nära förbiadelser
som Romanoffska huset sedermera knutit nåed
det Bereädotteska, genom äktenskapen mellar
kejsar Nikolai dotter och ea bröder till. sår
drettning samt mellan kejsarens nigce. och
Sverges nuvzrande kronprins, huru kuana de
ock amnorlumda tydas än som er önskan att
ytterligare befästa familjördraget och genom
sjelfva blodsbafidet äd mera gifva det sanhing
och helgd; och på Carl Johans sida. vat upp-
kallandet utaf ex af hans gontöner efter KN
kolaus äfven ett uttryck af samma axda, på
satima gång de stränga och vaksamma po-
lis tgärderna mot polska flyktingar och befa-
rade emissarier tillika bevisade att han äfven
på ett mera verksamt sätt Könde och ville
visa sitt nit för Alexanders broder. Om, vid
en så nära förbindelse mellan de begge höf-
ven, dessa skulle anse. mellankomst och an-
vändning af utrikesministrar och sändebud
för behandlingen af de mera vigtiga ooh
hemliga ; diplomatiska angelägenheterna: bå-
de öfverflödig, och. besvärande, och. hvar
och en på. mitt..hålls finna sig mera å sor
aise vid att sköta och afgöra sådana äreriden
an famille sennam tri ftliva aller muntliga kom-