FE . ärceulie — fullkomligt -lyckate
amed sitt första försök. I stark sjö och. med
:motvind höll sig ett gammalt fartyg, Cygnen,
så väl, att flere medlemmar af försäkringsbo-
lag sjelfmant erbjödo sig att försäkra hela
eskadern.
Till Paris komma en mängd tyska deser-
törer, isynnerhet från Mainz och Rheinbayern,
för att söka krigstjenst.
Prinsen af Wasa afreste den 12 från Paris,
sedan han dagen förut haft enskild aud ens
hos kejsaren.
LAND.
Rörande parlarfg ts afslutande har man
ännu inga närmare nderrättelser än de som
innehållas i följande telegrafdepesch från Lon-
don af den 14 dennes:
I dag afslutades parlamentet. Lordkan-
sleren uppläste trontalet; Drottningen beklagar
deri misslyckandet af Wienerkonferenserna,
stödjer sig i afseende på krigets kraftiga fort-
sättande på landets sympatier och de alliera-
de, omtalar med beröm alliansen med Frank-
rike och Sardinien, omnämner bildandet af
främlingslegioner och det turkiska lånet och
berömmer några af parlamentet beslutade re-
former i det inre ochi fråga om kolonierna.x
I underhusets session den 12 framlemnar e
lord Ebrington en petition från en stor Mängd
polackar om upprättande af en polsk legion
i engelsk tjenst samt att huset mått. yr um
regeringen att gemensamt med r oisar Na 2
leon lh Polens återstäl ande Pp
Amiral Cochrane hissad 3 a
såsom eskaderbefälhafvare our oc Ng
tuner, om 120 kann nm och kull de ep;
afgå med esk? Aer, Och skulle den
afvakta 4: --uern till Boulogne, för att der
np. .rottningens ankorist. .
-sottningen har skrifvit ett egenhändigt bref
till amiral Lyons, hvari hon betygar honom
och hans fru sitt ; deltagande öfver förlusten
af deras son, kapten Lyons på Mirandax.
Totalbeloppet af statsutgifterna, som år
1851 utgjorde 49,506,610 st., har i år
uppgått till 80—90,000,000; och utgifterna
för hären, flottan och fälttygstaten, som un-
der åren 1851—1853 öfverhufvud utgjorde
16—17,000,000, uppgå nu till 46—47,000,000
st. Förhöjningen i härens och flottans bud-
geter hafva alltså stegrat statsutgifterna med
30,000,000 at. d. v. s., med ungefär 3, af
det förut härtill tillräckliga beloppet.
Times, tyckes hafva kommit till en vänd-
punkt i sin utrikespolitik och vilja säga far-
väl åt sina ängsliga konsiderationer för Status
quo på kontinenten. I en dess ledande ar-
tikel finner man följande anmärkningsvärda
ställen: Status quo — såsom man i brist på
ett bättre namn kallar det — kan icke lätt
upprätthållas ens under tider af den djupaste
fred. Det skulle i verkligheten vara svårt att
nämna ett enda år sedan 1815, under hvilket
icke Europas bestående ordning allvarsamt
hotades från ett eller annat håll... Vi upp-
repa att det ej finnes någon europeisk stat, i
hvilken icke en stor förändring vore möjlig,
ja så att säga sannolik, äfven om vi förblifvit
i fred med Ryssland, och omöjligen kan man
fortsätta kriget så att icke detsamma skall
verka till tendensernas förändring i ena eller
andra afseendet. Men hela fastlandet är så
ställdt, att det antingen måste vara för eller
emot oss; det finnes ingen medelväg, och af- I
hålla vi oss af motvilja för intervention att
begagna oss af hvarje hjelp som står oss till
buds, så skola vi snart se kontinenten på
ryska sida ... Efter några anmärkningar öf-
ver den möjliga betydelsen af främlingslegio-
ner säges det vid slutet: För mer än 20 år
sedan afpressade Ryssland det svaga Turkiet
vilkor som för Europa voro, en obillighet och I
kränkning. Vår långmodighet — vår under-
dånighet, som det nästan kunde kallas — har
icke föranledt något afbrott i dess äregirighet,
något uppehåll i dess rustningar, eller bespa-
rat de andra Europas stater deras del af oma-
ket. Nu återstår intet val: Slutligen ske
hela Europa nödgas bjuda en kanhända icke
villig hand till sitt eget förlossande. Vi
kunna ej undgå att ännu på det hösta be-
klaga det. Om det lönar mödan för England
och Frankrike att utkämpa Eurypas strider,
torde äfven Europa böra sjelf göra och lida nås
got för sitt eget bästa.v
TYSKLAND.
Preussen. I Aache4 ha myndigheterna kon-
fiskerat en stor särsdning af vapen, bestämda
åt ryska regeringen. Man fattade misstankar
rörande 145 betar bomull, afgångna från Ant-
werpen och destinerade till ett handelshus i
Petersburg. Vid undersökning fann man ba-
larne innehålla 10—12,000 revolvers jemte
kruthorn, - kulformar och knallhattar. Kon-
trabandet förklarades förbrutet, expeditören
dömdes att för hvarje 100 skålpund plikta
50 thlr och dessutom böta de konfiskerade
varornas fulla värde.
Jesuiterna ärna med nästa års början öppna
en enskild läroanstalt i Bonn. ;
ÖSTERRIKE.
På sydbanan har ett olycksfall inträffat, i
det ett jernvägståg med en bataljon soldater
wid Wiener Neustadt stötte på ett varutåg. 6
Personer dödades och 30 blefvo mer eller
mindre svårt sårade. Kejsaren har sjelf be-l
ifvit sig dit, för att på stället undersöka sa-
en och man väntar en sträng räfst och näpst
öfver dem, genom hvilkas försumlighet olyc-
kan kunnat inträffa.
sterrikiska kabinettet skall i en till Lon
don expedierad not ha beklagat sig deröfy-:
att engelska regeringen genom upprättande a;
en italiensk främlingslegion stärker nationali-
teterna i förhoppningar som kanske icke kunn;
tillfyllestgöras. Synnerligen är österrikisk:
regeringen missnöjd deröfver att en värfninga-
byrå blifvit etablerad i Novarra helt näre
österrikiska gränsen.
SPANIEN.
Ett i Augsburger Allgemeine Zeitung,
infördt bref från Madrid af den 4 Augusti
anger innehållet af det i spanska ministerrå-
det beslutade utkastet till ett förbund med
vestmakterna sålunda: - Spanien ansluter sig
öppet och oförbehållsamt till förbundet med
vestmakterna emot Ryssland, i hvilken makt
det har att bekämpa på samma gång den all-