schakoff de af städerna Kiew, Woronesch och Moskwa åt den tappra garnisonen skänkta helgonabilder. anar å LITTERATUR. Hr Zetterqvists komparativa språksamingar. (Slut frän onsdagsbladet.) Vi fortsätta med anförande af nåzra, bland den stora mängden valda, prof på ölversättningar till olika språk och dialekter och med dela först en af br Z. sjelt gjord öfverfytt ning på svensk rimasd vers, till hvilken musik blifvit komponerad af en bland vära förnämsta tonsättare; Sång af en finsk landt flicka Komme Han, mia älskling kär, Han som förr jag såg sä gerna, För att helsa på sin tärna, Som med lä -gtan bidar här. Straxt då i hans famn jag flög, Och haos mun med kyssar höljde Fastän blod af varg den sköljde — Ej ban mer sig från mig smög. Ja, om ock ett ormars band Kriog hans haud sig maktigt sloge: Jag på stunden åfven toge varmt och sryckte denna hand. Vini! 0 hvarför bar ej du Fått först:nd och fl:kten tunga, Att gå af och an och sjunga Mellan fjerran skilda tu? Bästa rätt från prostens bord Jag mot rivga spis förr byter, Ja längt hellre än jag bryter Mot min trohet och mitt ord; Ty jag honom har tämt in Att helt lätt om sommarn fänga. Och för vinterqvällar långa Har jag honom späat till min. Bland öfversättningarne till engelskan anföra vi en rimmad af engelska skalden Julian Fane, s0n till engelske ministern i Wien, lord Westmoreland: Song by a Finlandian Peasant-girl. Oh that my well-belovd once more were here, The lately seen, might he but now appear! Sweet from his mouth long kisses would I sip, Yea! though the blood of wolves lay on his lip; And fond would clasp his hand, nor yet be foied, Though the fell snake arouni his fingers coiled. Oh tbat the Winds had languages! — that the Breeze Were quick with sense my burning thought to seize, Laden with worås vwould come, laden depart, And messenger the sighs from heart to heart. Renounced by me what baser Aris afford, Perish the pleasures of the Priestly board, But urrenounced, my Loved-one, lise adored! Tbou, whom in summer nights I captured brave, And tamed in winter to my williog Slave. Följande öfversättning på fornfranska (Langue doil) från 13:de århundradet är lemnac af d:r A. Rockat: Chanson dune pucele finlandoise. Si venoit mes amis tendres, que de mis ilex icl veisse; sa boiche li baisereie, sele fast de ssnc vermoille; sa main ie li serrereia, fust une serpe antor ele. O! si vens evust entente, si la dolce brise ot Jangue; porteroit li vens, la brise a li, a mi nos paroles, entr: ami et amie. Ben plus tost laireie tables, et viandes del prestrage, que io mon ami delesse, quen este iem seuc prendre et ivers me guarda tendre. En ötversättning på fornhögtyska från 9:de århundradet är meddelad af professor Ettmilker i Zirieh: Finniscerå magadt winileod. Qvoåmier, tben ih wola kanta, tben ih 8r gisah, theib såbf, stoar munt ih sniumo cusif, joh biwollanan wolfes biuof; bi thera henti ih inan hia, tboh thar umbi warm sih wonti. Ibnu wint thoh wizie wådi, sumarluft thoh sprechan mahti, wort er foorti, Wort er bråbii untar uns giliubem bedem. Ion ih miti mazes gooterö, ther8 priestarö adslipiså, r tben liuban ih farliszi, tben mir sumsres gåp wanna. noh mir ni bioam wintres wetar. Det är oss nöje att dernäst meddela följande af kongl. bibliotekarien J. E. Rydqvist gjorda öfversättning till fornsvenskan, jemte a! honom bifogade anmärkningar: Qvebi finskrar möiar ). Qvami bingat vin min kiveri, sagin 1) iak sum fyrra sa iak, munnin kyssa sköt isk mundi, Po at vargablop ur dropi. Hand iak bavom mundi gripa, po at sluogi ormbr um finger. Vari ske för 2) mikil stormber, vari malför sieser vinder, meeli maela, qvaebiu senda hingat, pingat.pa han vildi vina tveggia var i mellum. Helder krasir flyr iak, glömir halder stek a prestaborbi, en iak lakr vin min liuvan, er um sumar sater var mer ok um vitter hardla bughin. Vi meddela derefter följande mästerligt gjorda rimmade öfversättning på den gotländ ska som talas på Fårö, och hvilken bibehållit sig ålderdomligare än på Gotland för öfrigt. Öfversättningen är gjord af docenten C. Säve. A Finsk Bonda-päikas Sang, Vändur pa Gitlands-mal, naugast yttar summ hö talas på Får-äll. (4rd-vändinge jär fräi u mä räim). Umm minn Järta-Vin kömm håäit, Hann,. summ fängndi jamt mitt auga, Ja mot hann mi skuddi nauga Gingi vägin alldri daäit! Trakst ja kyssti hann på mund Umm u låppanär vor rauder Äutav blod fran vargar dauder, Ja iv kvssti hann vå stund.