lindustrigrenar frambragt. Man finner alltså här under hufvudskeppet den största mång. fald af artiklar, och det är derföre äfven ut denna del af det stora palatset zom tilloppet af besökande alltid är störst. Till följda det betydliga utrymme som här förefinnes, uppstår dock sällan någon trängsel, hvilke I lderemot esomoftast är fallet uti en annan afidelning af expositionen, nemligen rotundan, Ider Sevresporslinerna, gobelinsarbetena och t pariser-guldsmedsyrkets: praktarbeten ,.. men framför allt kejssrinnans diamanter ständigt locka en oräknelig massa åskädare. Begäret att se de kejserliga smyckena är så stort, att man alltid kan vara viss att vid trappan till Iden upphöjsing på hvilken de finnaa placeI rade se ett betydligt antal personer bilda queue, Jäfven under sådana tider på dagen då antalet af besökande i allmänhet icke är synnerligt stort. Om söndagarne, då den låga inträdesafgiften (20 centimer) bereder den stora mängden tillgång till palatset, är trängseln i rotundan nästan odräglig, och det är blott med stor möda som man dessa dagar lyckas bana sig väg genom denna föreningslänk meilan det stora palctset och annexet. Hvad man emellertid än må säga eller tänka om totalintrycket af en första anblick utaf den franska industriexpositionen, jemförd med dess engelska förebild, torde deremot finnas blott en mening derom, att en granskning i detalj af alla d2 denna gång exponerade va rorna visar att den närvarande expositionen är i flera hänseenden rikare och fullständigare än Londonerexpositionen 1851. Man har här sgamtiden3 kulturhistoria. uppslagen ramför sig, helt säkect uti den fullständigaste upplaga som hittills åstadkommits. Visserligea är det ej allom gifvet att kunna läsoch fö stå dess bildskrift, och det tordkunna påstås att blott få om ens någon ega förmåga att med sakkännedom inlåta sig i pröfning af allt som här företer sig. Men äfven för den profane, för den mer ytlige be traktaren, eger expositionen nog många ämnen ull eftertanka, nog många: väckelser till forskning, att det svårligen kan förnekas, att, för att bibehålla den en gång begagnade bilden, äfven blotta genomögnandet af denna kulturhistoria i sammandrag måste utöfva ett mäktigt, ett oberäkneligt inflytande på slägtets framåtskridande. Mången lemnar mähända expositionen med sinnena förvirrade af bruset, af hvimlet i de ändlösa gallerierna och utan att kunna hvarken för sig sjelf eller andra redogöra för hvad han der sett, erfarit eller lärt. Men säkerligen medförer han ofta omedvetet från detta besök fröet till ider, som måhända i en framtid skola ut veckla sig till planer, till företag, medförande enskild vinst och allmänt gagn. Och detta gäller dock endast den stora mängden, som utan något bestämdt och specielt syfte infinner sig i expositionspalatset; men hvem kan väl ana huru många nyttiga vinkar den intelligente, den erfarne industriidkaren kan erhälla genom att på ett ställe se från alla länder församlade alstren af samma yrke uti hvilket ban sjelf arbetar, eller de olika verktyg och maschiner, som på olika ställen användas för dessa alsters åstadkommande. Och de frågor, som hvarje tänkande onpphörligen måste göra sig: Hvadan kommer sig, att det eller det landet frambringar den eller den artikeln af utmärktare beskaffenhet eller till billigare pris än hvarje annat land som sysselsätter sig med samma industr? — till huru många helsosamma betraktelser skola icke dessa frågor leda i afseende på olika tul!loch näringslagstiftningars inflytande på industriens utveckling, i afseende på olika irbetsmetoders och arbetsfördelningars ömse sidiga företräden för ernåendet sf god vara eller billigt pris. Och slutligen hvilken ledning för köpmannens spekulationer erbjuder sig icke uti alla de jemförelser hvartill här är illfälle? Detta de allmänna expositionernas inflyande kan till och med redan anses såsom ) stt konstateradt faktum. Den nuvarande exvositionen vittnar i många hänseenden, att del: ärdomar som gåfvos af expositionen i Lonlon ingalunda gått förlorade. Det är isynrerhet vid betraktandet af den engelska aflelningen som man kommer till full insigt ;m detta förhållande, hvarom i sinom tid blir illfälle att ånyo erinra. Jag har funnit mig föranlåten att gifva uttryck t dessa mina åsigter om veridsexpositionens vetydelse, dels för att angifva de synpunkter rån hvilka jag i det följande ämnar betrakta; xpositionens företeelser, dels för att bemöta le inkast som framställas mot det reela väret af exzpositionen, hvilken af en och annan ses utgöra blott en ögonfignad, utan prakisk nytta eller resultat. Jag bestrider visserigen icke att denna åsigt kan ha sin tillämp ighet i afseende på mången expositionsbesöande, men ett sådant förhållande berättigar agalunda att absolut bestrida expositionens