lindustrigrenar frambragt. Man finner alltså
här under hufvudskeppet den största mång.
fald af artiklar, och det är derföre äfven ut
denna del af det stora palatset zom tilloppet
af besökande alltid är störst. Till följda
det betydliga utrymme som här förefinnes,
uppstår dock sällan någon trängsel, hvilke
I lderemot esomoftast är fallet uti en annan af-
idelning af expositionen, nemligen rotundan,
Ider Sevresporslinerna, gobelinsarbetena och
t pariser-guldsmedsyrkets: praktarbeten ,.. men
framför allt kejssrinnans diamanter ständigt
locka en oräknelig massa åskädare. Begäret
att se de kejserliga smyckena är så stort, att
man alltid kan vara viss att vid trappan till
Iden upphöjsing på hvilken de finnaa place-
I rade se ett betydligt antal personer bilda queue,
Jäfven under sådana tider på dagen då antalet
af besökande i allmänhet icke är synnerligt
stort. Om söndagarne, då den låga inträdes-
afgiften (20 centimer) bereder den stora mäng-
den tillgång till palatset, är trängseln i ro-
tundan nästan odräglig, och det är blott med
stor möda som man dessa dagar lyckas bana
sig väg genom denna föreningslänk meilan
det stora palctset och annexet.
Hvad man emellertid än må säga eller tänka
om totalintrycket af en första anblick utaf
den franska industriexpositionen, jemförd med
dess engelska förebild, torde deremot finnas
blott en mening derom, att en granskning i
detalj af alla d2 denna gång exponerade va
rorna visar att den närvarande expositionen
är i flera hänseenden rikare och fullstän-
digare än Londonerexpositionen 1851. Man
har här sgamtiden3 kulturhistoria. uppslagen
ramför sig, helt säkect uti den fullständiga-
ste upplaga som hittills åstadkommits. Vis-
serligea är det ej allom gifvet att kunna läs-
och fö stå dess bildskrift, och det tord-
kunna påstås att blott få om ens någon ega
förmåga att med sakkännedom inlåta sig i
pröfning af allt som här företer sig. Men äf-
ven för den profane, för den mer ytlige be
traktaren, eger expositionen nog många ämnen
ull eftertanka, nog många: väckelser till
forskning, att det svårligen kan förnekas,
att, för att bibehålla den en gång begagnade
bilden, äfven blotta genomögnandet af denna
kulturhistoria i sammandrag måste utöfva ett
mäktigt, ett oberäkneligt inflytande på släg-
tets framåtskridande. Mången lemnar mä-
hända expositionen med sinnena förvirrade af
bruset, af hvimlet i de ändlösa gallerierna
och utan att kunna hvarken för sig sjelf el-
ler andra redogöra för hvad han der sett,
erfarit eller lärt. Men säkerligen medförer
han ofta omedvetet från detta besök fröet till
ider, som måhända i en framtid skola ut
veckla sig till planer, till företag, medförande
enskild vinst och allmänt gagn. Och detta
gäller dock endast den stora mängden, som
utan något bestämdt och specielt syfte infin-
ner sig i expositionspalatset; men hvem kan
väl ana huru många nyttiga vinkar den intel-
ligente, den erfarne industriidkaren kan er-
hälla genom att på ett ställe se från alla län-
der församlade alstren af samma yrke uti
hvilket ban sjelf arbetar, eller de olika verk-
tyg och maschiner, som på olika ställen an-
vändas för dessa alsters åstadkommande.
Och de frågor, som hvarje tänkande onpp-
hörligen måste göra sig: Hvadan kommer
sig, att det eller det landet frambringar den
eller den artikeln af utmärktare beskaffenhet
eller till billigare pris än hvarje annat land
som sysselsätter sig med samma industr?
— till huru många helsosamma betraktelser
skola icke dessa frågor leda i afseende på
olika tul!l- och näringslagstiftningars inflytande
på industriens utveckling, i afseende på olika
irbetsmetoders och arbetsfördelningars ömse
sidiga företräden för ernåendet sf god vara
eller billigt pris. Och slutligen hvilken led-
ning för köpmannens spekulationer erbjuder
sig icke uti alla de jemförelser hvartill här är
illfälle?
Detta de allmänna expositionernas infly-
ande kan till och med redan anses såsom )
stt konstateradt faktum. Den nuvarande ex-
vositionen vittnar i många hänseenden, att del:
ärdomar som gåfvos af expositionen i Lon-
lon ingalunda gått förlorade. Det är isyn-
rerhet vid betraktandet af den engelska af-
lelningen som man kommer till full insigt
;m detta förhållande, hvarom i sinom tid blir
illfälle att ånyo erinra.
Jag har funnit mig föranlåten att gifva uttryck
t dessa mina åsigter om veridsexpositionens
vetydelse, dels för att angifva de synpunkter
rån hvilka jag i det följande ämnar betrakta;
xpositionens företeelser, dels för att bemöta
le inkast som framställas mot det reela vär-
et af exzpositionen, hvilken af en och annan
ses utgöra blott en ögonfignad, utan prak-
isk nytta eller resultat. Jag bestrider visser-
igen icke att denna åsigt kan ha sin tillämp
ighet i afseende på mången expositionsbesö-
ande, men ett sådant förhållande berättigar
agalunda att absolut bestrida expositionens