känslolöst låter behandla sig som en död
massa. Den moraliska driffjädern, all grund för
handlingen, tages sålunda ifrån de öfriga men-
niskorna för att gö:as till en endas uteslutande
tillhörighet. Fånelon, föregångaren till våra
djerfvaste moderna organisatörer, besluter ög.
ver alla salentinarnes födoämnen, bostö der,
klädedrägt, förlustelser, sysselsättningar, Han
säger dem hvad de få äta och dricka, huru
deras hus skola vara byggda, huu många
rum de skola innehålla, huru de böra vara
möblerade.
Han säger — men jag lemnar ordet åt ho-
nom sjelf:
Mentor insat;g embetsmän, inför hvilka köpmän-
men redogjorde, för sina varulager, för sina inkomster
och utgifter samt sina handelsföretag. — För öfrigt
var handeln fullkomligt fri... Han förbjöd alla främ-
mande läriders varuartiklar, som kunde införa lyx
och veklighet. Han inskränkte betydligt antalet af
de körsmän som sälde fasonerade tyger m. m....
Han bestämde kläderna, födoämnena, möblerna, stor-
leken och byggnadsstilen på husen för alla de sär-!
skilda samhällsklasserna. ;
Reglera :lefnadssätten efter födseln, sade han åt!
konungen: personer af första rang näst efter erskola
vara klädda i hvitt, de af andra rangen i blått, af
tredje i grönt, af fjerde i brandgult, af femte iljus-
frödt, af sjette i grätt, af sjunde i ljusgult. Alla
slafvar skola vara klädda i mörkgrätt. Man) skall
aldrig tilläta någon förändring hvarken i tygernas
stoff eller drägternas snitt etc.
.4 Igenkänner man ej bärien genom Visningen af
Plato och af Lykurgs exempel inspirerad fan-
tasi, som roar sig med att anstälta experimen-
ter med menniskor, alldeles so m med en ler-
klump. Och må man ej söks, ursäkta dylika
förvillelser dermed att de ärr, en frukt af den
renaste välvilja. Samma välvilja har lifvat
alla sambällsorganisatörer och samhällsförstö-
rare. (Forts.)
) Samhällsfabrikaunterna ha understundom nog för-
- synthet att ej säga: Jag skall göra, jag skalllåta.
PF De betjena sig gerna af den metaforiska, men lik-
dande formen: Man skall göra, man skall ej
ilåta.
NEN OO