ENS RYSK ÄDLINGS ANTECKNINGAR). IWAN TOURGHENIEF. Öfversättning. Frum på landet och hennes brorson, artisten. Räck mig handen, gode läsare, och gör med mig ett litet besök i grannskapet. Vädret är vackert; Maj månads azurhimmel är herrlig att skåda; björkarnes späda-blad glänsa som om de omsorgsfullt blifvit tvättade, Den breda och jemna vägen är helt och. hållet betäckt af en täck och fin ört med rödaktiga stjelkar, som fåren tycka mycket om; till höger och venster på de långsluttande kullarne vagga de unga rågfälten saktay och deras. ljusgröna vågor förmörkas stundom af skuggan från små hvita skyar. Litet längre bort börja skogarne få färg, dammarne glänsa isolen, byarne afteckna sig svagt; lärkorna svinga sig i hundratal emot skyn, drilla i luften, slå plötsligt ned i stora flockar, sträcka då och då fram halsarne, flyga upp från åkerfälten och försvinna återigen deruti, Kråkorna stanna och taga plats på vägen, oaflåtligt stirrande på solen; de gå åt sidan för att gifva rum åt er, eller flaxa de tungt bort på tio stege afstånd från vägen. På dikeskanten går en landtmar vid plogen; en skatunge, med en svag början till stjert och med ruggiga fjädrar, springer på sina osäkra ben efter modern, och knappt hör man hans. ängsliga pip. Vi komma in uti en björkdunge; en på samma gång frisk och stark ånga smeker behagligt vår luktorgan. Vi komma till en gärdesgård, kusken stiger af, hästarne frusta, stång) Se A. B. n:ris 156—158, 160, 162, 164, 165, 168—172, 174, 176, 177, 179, 180, 183 och 184,