Hior ej vidare behöfva vara nhägnade inom universiteternas skidgårdar. Den stora massan af vetande rymmes icke längre inom dess föråldrade former, oxktadt man i åtskilliga länder sökt stt påhänga dem en ferste f-kultet, kameralistisk eller polyteknisk, för att tills vidare fylla de mest skriande refvorna. Man säge: att speciella läroverk skola urarta till el ärlan och mäferialism, emedan de sakna sudsidiet af de öfiga vetensköpernas vexelverkan, Vi fråga nu, en hvsr-som:bar någon erfarenhet -f--våra universitetsförhållanden, om detta är annat än en tom förevändning; om den stora massan af, prestkandidater, som hvarje år fösas till våra högskolor för att dresseras till skyrkans tjenst och terminen derpå, efter en tant. bien que mal -genompluggad adimisaionn, åter fösas derifrån att beta Zion: hjordar, i.allmänhet bir särdeles spår af någon vexelverkan mellan dogmatiken och de högre förnuftsvetenskaperna; om dessa konfusa och förkollrade personiigheter, som vid hvarje universitet bära syn för-sig att hafva dykt i de metafysiska kollegiernas grumliga vatten utan att kuana komma upp igen och :som knappt vetaatt skilja höger och venster, ådagalägga ringaste inflytelse af de praktiska erfarenhetsvetenskapernas välgörande vexelverkan på den spekul!ativa forskningen, om kameralisten, som med svett och möda traggat genom sia Rabenius, i allmänhet mottagit några lifvande intryck af dhögre historiska eller politiska studierna? Något mera klafbundet och fackbegränsadt än vår närvarande universitetsuppfostran kan svårligen tänkas. Fakulteterna äro spiltor, som det vanliga studerandet aldrig öfverskrider, och hela universaliteten inskränker sig dertill att alla fyra spiltorna äro under samma tak. I afseende på lärjungarne kan det således knappt sägas att fakulteternas sammanförande på ett ställe utöfvar någon särdeles infytelse. Hvad åter lärarne sjelfva be räffar, så är det onekligt, att den litterära kommuniteten och samlingen på eit ställe af stora materiella hjelpmedel njåste för dem vara af stort värde. Men dessa fördelar skall vetenskapsidkaren ej sakna i en stor hufvudst d, förut begåfvad Med fera betydande vetenskapliga institutioner, och bland hvars invånare finnes öfverföd af lärda och lärdomsidkande män i alla grenar, äfven om de ej blifvit hugnade med en professorstitel. Detta argument synes 088 derföre ej på långt när ega den vigt man dervid velat fästa, men väl är det egnradt att Motverka den goda sakers framgång, De två 8. k. praktiska fakulteterna vid Upsala akademi, den juridiska och den medicinska, kunna ej längre besätta sins lägre lärarebefattningar, och finna endart med största svårighet någon sökande till sina p ofessioner. Dessa fakulteter längta hit och b-höfra hufvudstadeok inrättningar och lifeluft för sitt vidare bestånd. De kusna också med lthet från universitetet afsöndras och här vupptezås. Annorlunda förhåller det Big med universitetet i dess helhet. Til! de ekonomiska gvårigheterna kommer äfven den af vederbörandes starka obenägenbet möt all roboning i universiteternas närvarande Ijafva slummer. 53 1igge en kunglig prins, utan tillräck!isa insigter och upptagen af helt ardra sysselsättningar och intreasen, skall efter sitt nådiga godtycke föra tegeringen öv r landets högata bildningsanstalter, är det helt naturligt a!t denna regerings utöfvande befinnes beqvimligare och angenämeare i skumrasket af någon ur vägen liggande småstad än i det breda öppna dagsljuset söm i efr hufsudstad och piblicitstens medelpunkt fåller på hvarje dess åtgörande. Ah säledes vilja. universitetets flyttnicg till bufvuädstäder, men endast med det vilkor sit hela ifstitutionen fjttar på er gång, Oo så att säga i klump, är uigcor lisa praktiekt som om någen förstoge sig att lära on elefatit framåtskridåndets korst på det säte: att man hisdrade bonom från att röra en föt i seder och i stället tvunge honom att hoppa Jemåfota. Bättre är då att gifva efter för den tviagande nödvändigheten i de speciella fallen. Der medicinska fakuteten i Upsala har, eftår Sri Upsäla-akädernikers eget vittaesbörd, redah tpphört att i verkligheten existera. Låt dess återstående fåtaliga men ingalunda ob:tydli lärarekrafter förenas med Caröliaska institutets och öka dess omfång och värde. Skulle juridiska fakulteten Fn ny ledighet soart inträffa, så torde den vara svår om ej ottöjlig att fylla, och den juridiska bildningsanstalten måste då, trots alla officiella och icke offsiella protester, taga sin tilldykt till närheten uf de juridiska embetsverken. Låt dessa två fakulteter väl roffästa rig i hufvudstaden, så vilja vi se, huru länge det dröjer innan äfven le två öfriga styra samma kota. TROR — Prins Fredrik af Nederländerna har låtit illställa befälbafraren på norska äogfartyget Wikeb, oremierlöjtnanten Knap, en stor massiv guldring, beatt med diamanter, ech styrmannen på samma faryg, Iöjfhanten Gade, en bröstaål med diamätter, amt derjemte låtit till besättningen utdela bä grätiikation. af 20 dukater. -— Professorn m: m. Hwasser har begärt ntledigande från den lärostol han: beklädt il Jpsala sedan år 1830. Derförinnan har han rån år. 1817. varit medicine professor i Helingfare — ZW.N