Hior ej vidare behöfva vara nhägnade
inom universiteternas skidgårdar. Den stora
massan af vetande rymmes icke längre inom
dess föråldrade former, oxktadt man i åtskil-
liga länder sökt stt påhänga dem en ferste
f-kultet, kameralistisk eller polyteknisk, för
att tills vidare fylla de mest skriande refvorna.
Man säge: att speciella läroverk skola urarta
till el ärlan och mäferialism, emedan de sakna
sudsidiet af de öfiga vetensköpernas vexel-
verkan, Vi fråga nu, en hvsr-som:bar någon
erfarenhet -f--våra universitetsförhållanden, om
detta är annat än en tom förevändning; om den
stora massan af, prestkandidater, som hvarje år
fösas till våra högskolor för att dresseras till
skyrkans tjenst och terminen derpå, efter en
tant. bien que mal -genompluggad adimisaionn,
åter fösas derifrån att beta Zion: hjordar, i.all-
mänhet bir särdeles spår af någon vexelverkan
mellan dogmatiken och de högre förnuftsve-
tenskaperna; om dessa konfusa och förkollrade
personiigheter, som vid hvarje universitet bära
syn för-sig att hafva dykt i de metafysiska
kollegiernas grumliga vatten utan att kuana
komma upp igen och :som knappt vetaatt skilja
höger och venster, ådagalägga ringaste infly-
telse af de praktiska erfarenhetsvetenskaper-
nas välgörande vexelverkan på den spekul!a-
tiva forskningen, om kameralisten, som med
svett och möda traggat genom sia Rabenius,
i allmänhet mottagit några lifvande intryck
af d- högre historiska eller politiska studierna?
Något mera klafbundet och fackbegränsadt än
vår närvarande universitetsuppfostran kan svår-
ligen tänkas. Fakulteterna äro spiltor, som
det vanliga studerandet aldrig öfverskrider,
och hela universaliteten inskränker sig dertill
att alla fyra spiltorna äro under samma tak.
I afseende på lärjungarne kan det således
knappt sägas att fakulteternas sammanförande
på ett ställe utöfvar någon särdeles infytelse.
Hvad åter lärarne sjelfva be räffar, så är det
onekligt, att den litterära kommuniteten och
samlingen på eit ställe af stora materiella
hjelpmedel njåste för dem vara af stort värde.
Men dessa fördelar skall vetenskapsidkaren
ej sakna i en stor hufvudst d, förut begåfvad
Med fera betydande vetenskapliga institutio-
ner, och bland hvars invånare finnes öfver-
föd af lärda och lärdomsidkande män i alla
grenar, äfven om de ej blifvit hugnade med
en professorstitel. Detta argument synes 088
derföre ej på långt när ega den vigt man der-
vid velat fästa, men väl är det egnradt att
Motverka den goda sakers framgång, De två
8. k. praktiska fakulteterna vid Upsala aka-
demi, den juridiska och den medicinska, kunna
ej längre besätta sins lägre lärarebefattningar,
och finna endart med största svårighet någon
sökande till sina p ofessioner. Dessa fakul-
teter längta hit och b-höfra hufvudstadeok
inrättningar och lifeluft för sitt vidare bestånd.
De kusna också med lthet från universite-
tet afsöndras och här vupptezås. Annorlunda
förhåller det Big med universitetet i dess hel-
het. Til! de ekonomiska gvårigheterna kom-
mer äfven den af vederbörandes starka obe-
nägenbet möt all roboning i universiteternas
närvarande Ijafva slummer. 53 1igge en kung-
lig prins, utan tillräck!isa insigter och uppta-
gen af helt ardra sysselsättningar och intrea-
sen, skall efter sitt nådiga godtycke föra tege-
ringen öv r landets högata bildningsanstalter,
är det helt naturligt a!t denna regerings utöf-
vande befinnes beqvimligare och angenämeare
i skumrasket af någon ur vägen liggande
småstad än i det breda öppna dagsljuset
söm i efr hufsudstad och piblicitstens me-
delpunkt fåller på hvarje dess åtgörande. Ah
säledes vilja. universitetets flyttnicg till buf-
vuädstäder, men endast med det vilkor sit
hela ifstitutionen fjttar på er gång, Oo
så att säga i klump, är uigcor lisa prak-
tiekt som om någen förstoge sig att lära on
elefatit framåtskridåndets korst på det säte:
att man hisdrade bonom från att röra en föt
i seder och i stället tvunge honom att hoppa
Jemåfota.
Bättre är då att gifva efter för den tvia-
gande nödvändigheten i de speciella fallen.
Der medicinska fakuteten i Upsala har, eftår
Sri Upsäla-akädernikers eget vittaesbörd, redah
tpphört att i verkligheten existera. Låt dess
återstående fåtaliga men ingalunda ob:tydli
lärarekrafter förenas med Caröliaska institutets
och öka dess omfång och värde. Skulle
juridiska fakulteten Fn ny ledighet soart in-
träffa, så torde den vara svår om ej ottöjlig
att fylla, och den juridiska bildningsanstalten
måste då, trots alla officiella och icke off-
siella protester, taga sin tilldykt till närheten
uf de juridiska embetsverken. Låt dessa två
fakulteter väl roffästa rig i hufvudstaden, så
vilja vi se, huru länge det dröjer innan äfven
le två öfriga styra samma kota.
TROR
— Prins Fredrik af Nederländerna har låtit
illställa befälbafraren på norska äogfartyget Wikeb,
oremierlöjtnanten Knap, en stor massiv guldring, be-
att med diamanter, ech styrmannen på samma far-
yg, Iöjfhanten Gade, en bröstaål med diamätter,
amt derjemte låtit till besättningen utdela bä gräti-
ikation. af 20 dukater.
-— Professorn m: m. Hwasser har begärt
ntledigande från den lärostol han: beklädt il
Jpsala sedan år 1830. Derförinnan har han
rån år. 1817. varit medicine professor i Hel-
ingfare — ZW.N