fPrisorna. på britiskt jern äro för nösrarandr, som följer: Ordinärt stängjern 8. 10: s, till 10 pr ton. EE Plätjerrr . . . 10. 40 R a V2 dito Bultjem .-. 9.10 HR 10 dito s Bandjern 41, 103 dito Railg, 2. 8 — oo 8 10s. d:o. En) gt de uppgifte.r jag förslaffat mig utgjorde expo den af britiskt. jern är 18,54 följande qvantitete —L Benämningar härat till Svergeltill Norge Tackjern. . . .) 293,432te nsl 159 tons1,594 tons Stängjern . . . .) 604,662 84 ) 305 IBultjern . . .. 12,056 2 256 (Gjutjern . . . .. 69,335 3 131 98 Jerntråd . . . . 7,9757 a 46 37 Ankarsmide ...I 26,0 84 ! 282 I 697 Bandjern ..) 307709 3 ! 115 Spik. ..veves 8.141 22 1 Andra sorter. . .) 117.:,269 ! 257 454 . Jernskrot . . . s 2242 Summnm 1,1 75,870 tons1,086 tons3,557 ton Af en bland de fö! egående Tabellerna, upptagande importen af jern till Storbritannien från främmande länder, inbegripande dess ultramarinska besittningar, visar sig att der inf ördes: År 1853 331 tont ; tackjern från Ostindien och 37 tons tackjern från nordamerika, hvaremot år 1854 importerades från Ostindien 224 tox: tackjern och från Nordamerika 557 tons tackjern Den naturliga beskaffenheten af tackjern som i enlighet med oftsan anförde uppgift importeras till Storbritsnnien från dess pordamerikanska besittningar säges vara särdeles föriräfflig, och det stångjern som här i landet bersdes deraf fullt jemförligt med de bästa svenska stämplarne för stålberedning. Produktionskostnaden af det i Nova Scotia tillverkade tackjernet uppgifves vara obetydlig, då tillgången på skog till kolning är ymnig och nära tillhands. Detta tackjern säljes för närvarande härstädes till 7 per ton, och jag har anledning till förmodan att importen derutat innevarande år kommer att blifva ansenlig. Af stål importerades är 1854 till Storbritannien något mera än föregående året, som synes af följande oppgift på de bäda årens tillförsel från åtskilliga främmand? länder: