krage och grå pantalonger af ett snitt liknande militärers; han sätter hatten horizontelt, hvilket ger honom ett skrytsamt utseende. I själ och hjerta är ham en god menniska; men har har gina egra ider och plägseder; så till exempel är det horom omöjligt att som sina vederlikar bemöta adelsmän utan förmögenhet, rang eller syssla. Då han talar till någon sådan ser han enedt på honom och trycker hårdt sin exa kind mot den styfva halskragen, eller ockzå håller han sin interJokutör med begge händer frarsför sig, fixerar honom fyst med uppspärrad bick, ligger pannan i fållor ända upp tll hårfästet, och säger han något, så förkortar han ordea eller uttslar dem annorlunda än vanligt och finner ett stort nöje i att förvränga nemn. Personer af underordnad samhällsklass behandlar han ännu friare; han låtsar icke alla bemärka dem, och innan han ger tillkänna hvad han västar af dem eller n:eddelar dem någon forrolig befallning, siger han dem flera gånger med beställsam, tankspridd och uttråkad min: Hur heter du, hä?... Hur fan heter du? hvarunder han lägger stark tonvigt på första ordet och medeväljer alla de andra, så att hans röst vid dylika tillfällen får en viss likhet med vaktelns läte. Han finner svårigheter i allt, är kinkig att tala till lags och sköter illa sina affirer; till förvaltare har han antagit en lillryss 7) som ovanligt nog är en mycket enfaldig menniska och som fordom varit qvartermästare. För öfrigt kan i landthusbållning ingen i Ryssland mäta sig med en viss hög embetsman i Petsrabarg; då denne af sia intendents rapporter funnit stt ladorna på hans egendomer. ofia härjats af eldsvådor, hvilket förorsakat honom stor förlust sf spanmål, gef han de strängas e skniftliga order, att man för framtiden ej måtte undsrstå sig lägga en enda kärfve i ladorna, förr än elden blifvit fullkomligt släckt. ) Liliryssarne ha i det stora Ryssland rykte för att ega starkt förständ, isynnerhet affärsförständ.