Den andra memoiren till franska
kejsaren angående Krim-expedi-
tionen.
(Forts. från gärdagsbladet.)
Vi fortsätta att låta förf. sjel!? tals; seda
ban anmärkt att Walewskis och Persignys
nya anställning innebar ett tecken till kejsa-
rens uppsåt att gå kraftigsre tillväga yttrar
han:
Också representera dessa båda män, hvilka
kejsaren gifvit ett så utmärkt bevis på sitt
förtroende, i olika mån hans verkliga tanke,
der som mest närmar sig den kejserliga tra-
ditionen. Denna tanke hsrlänge slumrat, be-
grafven under en massa af fakta, som hopat
sig d2g från dag, under påtryckningen af hän-
delser som jagade hv randra; men den har
slutligen vaknat, gjort sig lös cer förlorat
tålamodet. Då framstod tydligen hela vidder
af det fel som i politiskt så väl scm militäriskt
hänseende blifvit begånget vid Donau unde;
fälttåget 1854. Detta fel behöfrer upprättes,
och vi tro att kejsaren tänker derpå.