— Kommerskollegium meddelar att under tednaste ostliga stormar en sandbank bildat sig i farvattnet vid Gefle emellan sydliga udden af Hiddensön och Pommerska fastlandet. a — Af Svensk Författningssamling ha i dag utkommit n:is 55 och 56, innehållande K. M:tsiungörelse angående en med Belgien afslutad konvention om ömsesidigt utlemnande af förrymdt sjöfolk; aogåäende tillägg till författningarne om hemmansklyfning och jordafsöndring samt kommerskollegii kungörelse angående de utländska orter som äro af kolera smittade. Fregatten Eugenie utpasserade vid Sandhamn i går e. ms. kl. 5 30. — Det nya system för mynt, mått och vigt, som blifvit antaget att träda i stället för de gamla bestämningarne i detta hänseende, har tramkallat en mängd skrifter, som afse att för allmänheten lätta öfvergången till det nya systemet. Bland dem som härutinnan utmärka sig både genom sin fullständighet och rediga uppställning hafva vi funnit en af hr Helander utarbetad Handbok för Mynt, Mått och Vigt med fullständiga jemtörelsetabeller ianledning af det nu antagna Decimalsystemetp. Man finner här fullständiga reduktionstabeller så väl för myntet, längdoch ytmåttena, som för de hittills brukliga, så ytterst inkrånglade rymdmåtten och vigterna med sina många och villsamma indelningar, alltsammans så redigt uppstäldt, att man med lätthet verkgtäller den önskade reduktionen från de gamla bestämningarne till de nya eller tvärtom. För dem som förut icke äro bekanta med grunden för de nya indelniogarne, decimalsystemet, har förf. utarbetat en särskild inledning om decimalbråk, som är så klart skrifven att hvar och en kan deraf på egen hand förskafta sig en klar insigt i det nya räknesättet. — Genom misskrifning yttrade vi i gårdagsbladet, att endast ett band äterstod af den svenska öfversättningen af Walter Scotts romaner. Meningen var att det återstod endast ett band innan vid pass hälften af romansamliogen utkommit; det hela kommer nemligen att utgöras af omkring 25 band. — Angående utsigterna för skörden i Upland, skrifver till oss en korrespondent följande: — — — Höskörden kunde redan med förra vee kan anses till största delen slutad, den har varit gynnad af den starka värmen, och har derföre verkställta på sällsynt kort tid. Arfkastningenj har dock varit ringa — jemförd med förlidet års — och torde ej kunna uppskattas till mer än ?, mot nyssnämde års. Värens fördröjda ankomst, en månad sednare än vanligt, de starka nattfrosterna vid pingsttiden, den ringa nederbörden under hela vegetationsperioden, i förening med den starka värman hafva samfällt alstrat den svaga foderskörden. Klöfvervallarne, som i höstas och strax: efter snösmältningen, då värma inträffade, voro ovanligt vackra, hafva genom ofvanantydda förhållanden dock på sommarn till den grad lidit, att första skörden närmat sig till missväxt. Andra klöfverskörden, som i Upland vanligen blir den rikaste, är äter be roende på snar och tillräcklig nederbörd, samt en vacker höst. Hvetet har Sfven lidit af värtorkan, är tunnt och ; följd deraf besväradt af ogräs; men axen äro stora och väl matade, så att skörden synes blifva omkring me delmättig. Rågen år nästan öfverallt vacker och lofvande ep god skörd. — Kornet har lidit af värma och torka, är kort på strået; men kan genom snar nederbörd resa sig. och gifva åtminstone medelmättig skörd. Åkerhafran är äfven temligen vacker, men utmärkt vacker och lofvande är hafran på sidländtare plogland; Arterna äro i allmänhet välmatade, fastän tunna, Potatesen har föga utvecklats i följd af den starka torkan och ringa nederbörden. Utan god nederbörd snart, blir afkastningen ringa. Rofplantorna hafva, i den mån de uppkommit, ai loppmasken blifvit förstörda, äfven efter verkställd omsädd; så att ingen rofskörd torde kunna i allmänhet päräknas. Mälarens vattenstånd är minst 1!, aln lägre än för några är sedan och säkert 1 aln lägre än under vanliga är. Man anser, och på vetenskapliga grunder, att Mälarens låga vattenständ framkallat eller ät minstone gifvit näring åt de nu så allmänt gängse frossfebrarne. Ett anmärkningsvärdt förhållande är, att tillgången på extra arbetare — dagakarlar — varit i är högst ringa. Vermlänpninogar, som förr i mängd till Upland ankommit och verkställt odlings-, dikningsoch byggnadsarbeten, hafva i är nästan aildeles uteblifvit. De lärå dels qvarstannat vid jernvägsbyggnaderna, dels afgåvt till Norrland, der stora odlingsarbsten blifvit päbörjade. Bristen på arbetsfoik har höjt daglönerna med 15—20 å 25 , mot under föregående är. — Göteborgs Handelstidning har innnehållit en serie af bref från Norge, skrifna af en der resande landsman, hvilka bland åtskilligt annat innehålla en skildring af sättet hur man färdas på den af ett engelskt bolag anlagda jernvägen mellan Christiania och Ejdsvold, hvilken skildring är ingenting mindre än in