önskat sig till att hans regeri åsluppit den ssköra snarar, som Vär uiledd för hennå. Iet är visst icke vi som underlättat för preussiska regeringen den. evolu:ion, som hon så småningom utfört. Händelserna hafva. vari mäktigare än våra fraser, och vi äro inskränkta till att bestyrka tilldragelser för hvilka ansvarigheten faller endast och allenast på kejsarens personliga politik. Om våra råd blifvit följda, om diplomatien och kriget fått en annan riktoing, så hade vi kunnat försäkra Kreutzzeitungspartiets,o värde chef aft han skulle visa sig mera varsam i sitt gamla ht till Frankrike och i sin missaktning emot regeringen. N I Berlin finnes sjelfva grodden till den koalition som kanske snart nog i framtiden skall I skocka sig vid vår horisont. Politiken i afseende på Preussen tyckes icke hafva apnp ändamål. än att väcka denna grodd till lif, att utveckla den, gynna dessutbredning, dess rötters dolda förgrening. Afståndet emellan Preurseis tjuvararande politik och Rysslands kan krappast beräknag; deras sammansmältning är färdig att så i full bordan; utgångna från en gemensam källa hafva de i början. fiutit. något åtskiljs, men sedan hafva de åter närmat sig hvarandra och i denne stund, då vi skrifva dessa rader, äro de färdiga att återtaga sitt naturliga gemensamme lopp. . : Heliga alliansens . namn: har blifvit upprepadt i Petersburg i det officiella språket vid Alexander II:s tronbestigning. Detta nanan är en botelse mot Frankrixe, det är iöreningsordet emellan de gamla monarkierna. Föreningen skulle redan vara verkställd, om icke de båda stora tyska hofven söndrades genom sin inbördes täflan; men denna rivalitet skål! dö bort inför den nödvändighet som nu bortför Europa med sig och-tvingar hvar och ör af de intresserade att intaga sin naturliga plats. Man önskade lifligt fästa Preussen vid sig, liksom man fästat-eller åtminstone trodde: sig hafva fästat Österrike. Man tillkännagat tydligt denna önskan i samma mån som berlinerhofvets aflägsnande bevittnades af hvarje. dag; man begagnade alla tillfällen för ått vara angenäm för hofvet i Charlottenburg; man gaf åt de parisiska tidhingarne en artig återhållsamhet i motsats imot de engelske bladens öfverflödande bitterhet, som med en. omisskundsam häftighet anföllo icke blott btt stort parti i hrr Gerlacks, Stahls, Dohnas och öfverste. Manteuffels personer, utan äfven prinsarne och till och med Hans Mäj:t sjelf. Man visade sig artig, förekommande och förbindlig i dessa småsaker utan vigt och intresse.. En betydande omständighet erbjuder sig; frågan är för tillfället om revision iaf 1841 års fördrag; som äfven Preussen undertecknadt, och under det å ena sidan kejsaren vänskapsfullt underhåller, sig .med general von Wedel, och lord Clarendon slösar med förförelser för hr von Usedom, förklarar man4iproprio motu berlinerkabinettet agin fa lan förlustig, . och man börjar diskussionen om. 1841. års fördrag utan dess deltagande, oaktadt Ali:Paschas egen begäran. Han såg nemligen i Preussen den minst intresserade och mest opartiska makten i-hvad som angick stipulationerna om surden och bvsdkarakter af mare clausum, apertum vel neutrum söm skulle gifvas åt Svarta Hafvet. Sedan mani formen med mycken låpgmodighet skonat Preussen, slog man det i sjelfva den egentliga saken;-sårade det i hjertat, i dess: liliisaste intresse, dess obestridligaste rätighat, dexs mest legitima atolthet. Preussen störtades. hufvudstupa från sin rang som en makt af första ordningen, ; På tre veckor sstte Preussen sin arne ipå krigsfot; detta land ensamt.disponerar 400,0001 mar; det är folk som är ett beväpnadt ända till I tänderna. i Det är icke vårt fel om Frankrike sedan två I är ej skördat annat än svek och icke röntarnat än förluster, Men det är godt att dä ännu.en sista. gång må blifva undervisadt, och att midt igenom mörkret som omsluter detsamma en ljusstrimma hinner ända dit och väcker det ur sin sömn. ; 4 Frankrike befinner sig i närheten af en europeisk koslition, berlinerkabinettets sista ord, ) slutliga bekräftelsen på neutralitetzssystamet. ) Frankrike bör veta dets; på 0ss skall det, ej bero om det är förberedt på denma yttersta eventualitet. i —— VI. Piemont. Bland misstagen i kejsarens politik är det ett som är föga bemärkt, men som emellertid förtjenar att påpekas. . i Då Piemont förenade sig med Frankrike och England gjorde det ingen moralisk skilnad emellan de båda ländernas styrelser. ka binettet, i, Turin, som. hade;framför sig representanternas församlingar, hade blott varit nödsakadt att för. engelska,regeringen. uttrycka ett slags :förkärlek som illa definierades och illa, tolkades, men som i båda kamrarne var ett förträffligt argument för den allians hvarom var fråga. Oppositionens klagomål emot piemontesiska kabinettet, att det afslöt ett intimt förbund med -ensabsolut regering sådan som den franska, förföll för denna förkärlek som icke existerade annorlunda än till formen och som igrunden icke hade något sårande för! kejsardömet; det varsett ämne för diskussion och framgång som föröfrigt förundransvärdt väl lyckades. Sålunda hafva vi tolkat deni: nästan. omärkliga skiftning som man kunde j upptäcka i de piemontesiska ministrarnes språk. om som vi rådfrägat hafva uttalat samma sigt. : ; Å andra sidan var det offer som Piemont!.