åren och visade sig. på ella håll, genom sir aktnirgsbjudande mänsd, 80v tt ganska svär hjadereton den y tnsd. de misstänksam het och; dajt-or:ergsoar kerrskadeho de stor nordiska hojse eg Ab :olutismea, ettögonblick ska ad 1949—49, stillde sig på defensive; d ta var både skickligt och klokt. Men då ordaiggvn versätersiådd öfyerallt, rörelserna vora at rissa hetydenhet och revolutionen be segrad, så fann absolut sw:n gent emot sig ej) mer äs ett faktum, . det ändra kejsardömet ej mer, än enaman,: Napoleon. II! Detta fak. tum och denne man väckte misstankar af ty skäl, fö st medan de voro ett förnekande a! Wienerfördragen och vidare emedan de all för skrytsant erinrade öm folk-valprincipen. hvaruti.d hade. sin upprinnelse. : För att vara konseqvestv borde så väl detta faktum som denne man taga en blygsam ställning, dölja sitt upphof och afsvärja sina traditioner. Detta hafva de gjort alli för mycket i våra ögon. men icke ruz enligt det gamla Europas åsigt. Kejsar Nikolsus fattade deraf misstro, bvartili han r:dan förut var disponerad. Han simmansatte derföre denna stora fälla, Bvars ssgbum skulle träffa både kejsaren och kejsardöraet. fan begagnade på spe till förevändning frågan om de heli a orierna, som fränss regeringen så naift erbjöd honom, , ;-aDenna gång bade: kejsar Nikolaus försummat att på förhand försäkra. sig om Österrikesy Preussens. ochsEngiands biträde, och för öfrigt bade han uppgjort räkningen utan värden,-detvill säga Louis. Napoleon, som gansta skickligt gissade meningen och hvars karpsinnighet förmådde czaren att tveka i sin STSCRUEkA nr ning. Det är icke första bånger vi erkänna Napoleons genomträngande skarpsinnighet och udplysta: klokbet Han parerade det hugs Nikolaus ville gifva honom och förekom horöm i London, der opinionen ännu ej ser bestämd i frågan om de heliga Orferas. mod al I da me , Men hvad som framför allt bevisade hans rsägliga habilit, det var den tveksamhet han förstod vid hofven i Wien och Berlin bibrifiga sinnen som förut voro på det hözsta intagna till förmån för. ryska politiken, det var den förvirring hans förorsakade i. bela Europa genom att visa huru hotande för folkens oberoende och verldens frihet ryska inflytandet vore. I sjelfva verket voro detta oberoende och denna frihet icke aunatän medel, verktve; men han betjenader sig deraf-med en silisynt skicklighet och förstod väcka Europa ar tänka på framtiden, ,u.. s und Skiljaktigheten som finnes emellan oss och kejsaren består i sättet att betrakta de två principer, som pjelfva resa sig ,emot Petersburgerkabinettets polifik och handlingssätt till! förmäniför. den vesterlähdska saker, och som Frankrike så väl representerade, vid. tvistens -uppkom-ta Viwilia att orden folkens ocberoet:re, och sverldens frihet icke förblifva utan all. ioöehall, att de skola sättas emot czarens laner säsomsen jallvarligtsimenad chotelse; att de skola tynga på de tyska. hofvens beslut med hela, sitt. magiska inflytande. Kejsaren var icke af denna mening; han förenade sig ej med detta system, och om för ett ögonblick. hans klokhet gaf honom en. verklig styrka, -om han -skingrade alla misstankar, om han så att säga tämde de mest motspänsliga kabinetter, så blef dock denna klokhet smöäningom.ansedd:för svaghet, de skingradse mMisstan arne förbyttes till förakt, och kabinetterna, som lånat hans, första. framställ-. ningar ett .benäget öra, återtogo sin gamla: position och satte emot hans åtgärder overksamheten, emot hans råd tystnaden, emot hans .uppmuntringar neutralitetens passiva grundsatts.: :e Berlinerkabinettet var det som minst dolde denna förändring, som minst bemödade sig ait dölja denna öfvergåvg. från -tillgifvenhet till opålitlighet och för närvarande nästan ovilja. De stater som sluta sig till Preussen gjorde som detta land och genomgingo samma faser. Man kan utar tvekan antaga att tilldetta system, hvarur förr eller sednare en baväpnad neutralitetsliga skall utgå höra (utom Preussen) Danmark, Bayern, Wärtemberg, Saxen, Holland, Mecklenburg, Sverge och Norge). Hvad angår Belgien, så känner man dess konungs äsigt och prägela af hans regering. Belgien är neutralt, icke genom förkärlek, för den eller den saken, men till följd deraf att fördragen ålsgt detta land neutralitet. Det är neutralt, emedan dess neutralitet är en del af europeiska, statsrätten och emedan ,detta är den nödvändiga grunden för dess tillvaro såsom nation. å Preussen har från underbandling till underhandling, från uppskof till uppskof: återgått till gamma punkt der det befann sig före det nuvarande kriget. : Ryska partiet i Berlin, i; Pomeru och det egentliga Preussen har manövrerat. ganska skickligt med blicken på detta resultat. — Det-hear slutat -med att intaga hela terrängen, det harlyckats att för sig vinna mass joriteten ikärärarne och att till sig omvända oda och redbara hufvuden, brr Manteuffel, Usedotn och Wedel till, exempel, hvilka i början med. nöje sett i: orientaliska. frågans förvecklingar ett lyckligt tillfälle stt föreskrifva ryska öfvervigten vilkor och gränser. En af högerns: chefer i andra kammaren, hr von Gerlach, har frånydenna församlings talarestol tagit fasta på flere stycken ur vår första bröscbyra HG har kunnat. säga att, vi hade försett honom med vapen emot en al-, lians med vestmakterna och han har lyck-) Den 39 April erhöll mr Thouvenel en depateh frän mr de Moustier, vår ambassadör i Berlinjvtillkännagifvande att ett projekt till offensivoch defensiv: allians fanns emellan de här uopgifaa, staterna.