På samma sätt borde med många andra sa-
ker förfaras. I den dagliga konsumtionen in-
går t. ex. en artikel soniäbenärllies Bayerskt
öl. Hrr bryggare sjelfva erkänna att denna
vara borde kunna hållas i samma pris som
annat öl. Hvarföre har detta på ett stort an-
tal år alltsedan. .dryckens uppkomst icke skett?
Derföre att efterfrågan hållit priset uppe
vid tid oskäliga höjd och intet sätt att tvinga
bryggarne att tåga reson blifvit påhittadt.
Ponera nu att ett större antal vänner af ba-
yerskt öl, i främsta rumiet alla Stockholms
köllarmästare, sammansatte sig om anläggnin-
gen afett bryggerii stor skala och med ett ofant-
ligt antal aktier, Som gåfvo ränta, och för-
träfHigt öl till lågt pris, åt 5 å 6000 perso-
ner, hvilka sålunda icke behöfde anlita hrr
bryggare. Tror man att dessa sednare icke
skulle taga varning af af ett sådant faktum
och hastigt nedsätta sina priser?
—T de flesta fall får allmänheten skylla sig
sjelf om den får betala bra. Men allmänheten
är ofta icke tillräknelig, ty den är oupplyst.
Hvarföre gör man då så litet för dess upp-
lysning? — Och-hvartill båtar det väl att-ut-
fara mot några yrkesmän som höja sina an-
språk, då vi se att så många andra nyttja
konjunkturerna för att göra vinst på den vör-
dade allmänhetens bekostnad; hvad har man
väl att klandra hös perukmakarne, då en in-
rättning, som bär namnet kongliga teåtern, kå
som skett beskattar en af allmänhetens bättre
svagheter, dess konstsinne, med 100 å 50
4 prisförböjningar för gamla pjeser, under
det staten består fiolerna och ökat anslagen!
stR