På samma sätt borde med många andra saker förfaras. I den dagliga konsumtionen ingår t. ex. en artikel soniäbenärllies Bayerskt öl. Hrr bryggare sjelfva erkänna att denna vara borde kunna hållas i samma pris som annat öl. Hvarföre har detta på ett stort antal år alltsedan. .dryckens uppkomst icke skett? Derföre att efterfrågan hållit priset uppe vid tid oskäliga höjd och intet sätt att tvinga bryggarne att tåga reson blifvit påhittadt. Ponera nu att ett större antal vänner af bayerskt öl, i främsta rumiet alla Stockholms köllarmästare, sammansatte sig om anläggningen afett bryggerii stor skala och med ett ofantligt antal aktier, Som gåfvo ränta, och förträfHigt öl till lågt pris, åt 5 å 6000 personer, hvilka sålunda icke behöfde anlita hrr bryggare. Tror man att dessa sednare icke skulle taga varning af af ett sådant faktum och hastigt nedsätta sina priser? —T de flesta fall får allmänheten skylla sig sjelf om den får betala bra. Men allmänheten är ofta icke tillräknelig, ty den är oupplyst. Hvarföre gör man då så litet för dess upplysning? — Och-hvartill båtar det väl att-utfara mot några yrkesmän som höja sina anspråk, då vi se att så många andra nyttja konjunkturerna för att göra vinst på den vördade allmänhetens bekostnad; hvad har man väl att klandra hös perukmakarne, då en inrättning, som bär namnet kongliga teåtern, kå som skett beskattar en af allmänhetens bättre svagheter, dess konstsinne, med 100 å 50 4 prisförböjningar för gamla pjeser, under det staten består fiolerna och ökat anslagen! stR