de direkta arbetslönerna och handtverkspro-
dukterna m. m. Vidare kunde anmärkas att
då Höjning i arbetspriserna en gång är med-
gifven, finnes vanligen härifrån ingen återgång
till hvad som förr vårit, och att, om en mängd
ken sålunda tillåtas att till sin fördel fritt
gagna konjunkturerna, innan kort Jef-ads-
kostnaden skäll på ett konstladt sätt hafva
en gång för alla och oberoende af goda eller
dåliga år stigit i en för mängden af konsu-
menter odräglig grad. — Men klagomålen
äro en dålig utväg, isynnerhet då de höjas af
alla och intressen stå emot intressen.
Ett det verksammaste skydd mot yrkenas
försök att obehörigt beskatta allmänheten lig-
ger uti den fullkomliga handelsfriheten och
arbetsfriheten. Häruti återstår. hos. oss ännu
mycket att önska, så väl i principens erkän-
nande som insigten i dess tillämpning. Men
äfven sjelfva denna frihet, ytterligare tryggad
af en lag som vid strängt straff förbjuder
flertalet att i gemensamt yrkes intresse genom
- hot eller våld tvinga individen att öka sina
priser när flertalet finner för godt att så göra
— äfven med dessa garantier mot ingreppen
iden indruiduella friheten kuana sammanrot-
i i löriga prisförhöjningar ega rum.
Sådana associationer Dotns sadaat gerout mot-
associationer bland konsumenterna och afnä-
-.marne, hvilka dels genom gemensamt kapi-
talsamlande och inköp af varor i större skala,
dels genom arbetsaftal för gemensam räknin
med yrkesmän och arbetare kunna fullkoms
ligen trygga sig sjelfva mot prejerier och på
samma gång genom en allmännare använd-
ning af detta sätt äfven hålla de gängse pri-
serna utom associationen vid em räsonnabel
ståndpunkt i följd af den täflan med asso-
ciationerna som å yrkenas sida måste uppstå,
då mästare och handelsmän tvifvelsutan skola
besinna sig, mer än hvad nu sker, innan de
:dekretera priser. Såsom man lätt finner, lig-
ger sålunda uti friheten, då den tillämpas
fullständigt, d. v:s: af alla och för alla, både
rättigheten och motvigten mot dess missbruk.
Skada att så litet blifvit gjordt för att genom
läroböcker - och skoluppfostran upplysa all-
mänheten om hvad som i detta och så många
andra fall är hennes rättighet och sättet för
den praktiska tillämpningen afnationaleköno-
miens hufvudsakligaste utvägar att förbättra
allag ställning. Det är nemligen för en stats
lycka icke tillräckligt att den har goda lagar
och rikedom på naturliga utvägar till bergning
och fortkomst.. Lyckan blir aldrig fullstän-
dig förr än förtrycketi alla former biifvit omöj-
liggjordt; och detta skericke förr än individen
fullkomligt lärt sig känna och begagna sina rät-
tigheter, så att en hvar på samma gång får
sin frihet och sin fiskal; sitt utrymme och
begrepp om och aktning för någotsom kallas
nödvändighet.
Att samma grundsats äfven bör tillämpas
förhållandet mellan arbetsgifvare och ar-
etstagare är gifvet. Denna sak fordrade ett
särskildt kapitel för att afhandlas, hvilket nr
icke är. vår- afsigt. I -förbigående- må blott
såsom ett kuriosum, hörande till karakteristi-
ken öfver de sednaste prisförhöjningarne, näm-
nas att. på samma gång vissa af herrar mä-
stare ökat priset -på arbetsprodukterna lära de
hafva nedsatt arbetarnes vilkor.
Att-dömma af vissa företeelser synes en all-
deles-felaktig åsigt om begreppet nödvändig-
hetsvara hos vissa personer vara rådande.
Man tror sig kunna hålla hennes pris snart
sagdt huru högt som helst derföre att man
anser hennes pe oundgängligt. Ound-
igligheten är likväl icke den rätta mättstoc-
en döms vetat ty dels sker mänga
lika-nödvändiga varor af ket olika värde,
dels bestämmes värdet ioke blott af nödvän-
digheten och den större eller mindre efterfrå-
gan, utan äfven af tillgången. Sålunda tillbör
vattnet nödvändighetsvarorna ; efterfrågan der-
efter är stor; Mer såsom handelsvara har det
under vanliga förhållanden intet värde, eme-
dan tillgången derpå är så ofantlig, Hrr hatt-
makare soch are ar ed
sina. prisstegri varit du någon - sli
illusion Nogrstagat angår det icke allmän:
heten hvad t. ex; perukinakaren betalar sina
arbetare och hvad-hans och derawlefnadskost-
nad stiger till: Värdet af en frisering beror
på — modet, icke på lefnadskostnaden. Den
som anlitar : perukmakarern frågar gig blott:
verkställer denne skickligast och för bästa
pris sitt arbets? Detta är allt hvad allmänhe-
ten har behof att veta, Har nu hela skrået
öfverenskommit att höja sina priser, blifver
naturligtvis: kundens första tanke den, om pe-
fukmakarenw arbete i alla dess grenar är ab-
solut nödvändigt; eller om det kan undvaras;
vidare om det kan på något billigare sätt
erbållas.: Förutsatt att: yrket utöfvades
fritt; hvad vore lättare än att t. ex. 100 å
200 personer sammansatte sig och gjorde af-
tal med någon: perukwmakeriarbetare, åt hvil-
ken man för betjsfiandet med perukmakeri-
arbete garanterade aflöning, hvilken, under
sådana förhållanden, kunde blifva vida högre
in hvad någon mästare erbjuder, men för
hvarje kontribuent likväl vida lägre än hvad
brr perukmakaremästare behagat fordra för
kitt biträde. Låt nu endast 2 å 3 sådana as-
sociationer bilda sig i Stockholm och de skola
genast visa frukter. Sammalunda vore för-
hål; med hattmakeriyrket om detta vore
ullt fritt; ehuru saken; äfven såsom yrket nu
ir beskaffadt, kan-hafva sin gång — så framt
cke helt enkelt afläggandet af den fila och
lätapliga hufvädbonad; som kallas hatt, gjorde
hela hattmakeriyrket nära nog öfverflödigt!
Att åberopa lifsmedlens dyrhet;sårom sköl
ör prisföthöjning å andra varor är således
fverflödsverk. vet att en hvar tager så
vögt pris för sin vara som han kan få; detta
ir skäl nog i handel och vandel, och det bör
ara en tillräcklig vink för köparen att an-
ita sitt förstånd samt hitta på utvägar att
indgå prejeri. Sådana saker arrangeras icke
å känslans och medlidandets väg, och dumma
jore våra yrkesmän om de läte afskräcka sig
vf hotande eller gnällande tidningsartiklar och
lylikt. Det är ä den praktiska vägen man