de direkta arbetslönerna och handtverksprodukterna m. m. Vidare kunde anmärkas att då Höjning i arbetspriserna en gång är medgifven, finnes vanligen härifrån ingen återgång till hvad som förr vårit, och att, om en mängd ken sålunda tillåtas att till sin fördel fritt gagna konjunkturerna, innan kort Jef-adskostnaden skäll på ett konstladt sätt hafva en gång för alla och oberoende af goda eller dåliga år stigit i en för mängden af konsumenter odräglig grad. — Men klagomålen äro en dålig utväg, isynnerhet då de höjas af alla och intressen stå emot intressen. Ett det verksammaste skydd mot yrkenas försök att obehörigt beskatta allmänheten ligger uti den fullkomliga handelsfriheten och arbetsfriheten. Häruti återstår. hos. oss ännu mycket att önska, så väl i principens erkännande som insigten i dess tillämpning. Men äfven sjelfva denna frihet, ytterligare tryggad af en lag som vid strängt straff förbjuder flertalet att i gemensamt yrkes intresse genom hot eller våld tvinga individen att öka sina priser när flertalet finner för godt att så göra — äfven med dessa garantier mot ingreppen iden indruiduella friheten kuana sammanroti i löriga prisförhöjningar ega rum. Sådana associationer Dotns sadaat gerout motassociationer bland konsumenterna och afnä-.marne, hvilka dels genom gemensamt kapitalsamlande och inköp af varor i större skala, dels genom arbetsaftal för gemensam räknin med yrkesmän och arbetare kunna fullkoms ligen trygga sig sjelfva mot prejerier och på samma gång genom en allmännare användning af detta sätt äfven hålla de gängse priserna utom associationen vid em räsonnabel ståndpunkt i följd af den täflan med associationerna som å yrkenas sida måste uppstå, då mästare och handelsmän tvifvelsutan skola besinna sig, mer än hvad nu sker, innan de :dekretera priser. Såsom man lätt finner, ligger sålunda uti friheten, då den tillämpas fullständigt, d. v:s: af alla och för alla, både rättigheten och motvigten mot dess missbruk. Skada att så litet blifvit gjordt för att genom läroböcker och skoluppfostran upplysa allmänheten om hvad som i detta och så många andra fall är hennes rättighet och sättet för den praktiska tillämpningen afnationalekönomiens hufvudsakligaste utvägar att förbättra allag ställning. Det är nemligen för en stats lycka icke tillräckligt att den har goda lagar och rikedom på naturliga utvägar till bergning och fortkomst.. Lyckan blir aldrig fullständig förr än förtrycketi alla former biifvit omöjliggjordt; och detta skericke förr än individen fullkomligt lärt sig känna och begagna sina rättigheter, så att en hvar på samma gång får sin frihet och sin fiskal; sitt utrymme och begrepp om och aktning för någotsom kallas nödvändighet. Att samma grundsats äfven bör tillämpas förhållandet mellan arbetsgifvare och aretstagare är gifvet. Denna sak fordrade ett särskildt kapitel för att afhandlas, hvilket nr icke är. vårafsigt. I -förbigåendemå blott såsom ett kuriosum, hörande till karakteristiken öfver de sednaste prisförhöjningarne, nämnas att. på samma gång vissa af herrar mästare ökat priset -på arbetsprodukterna lära de hafva nedsatt arbetarnes vilkor. Att-dömma af vissa företeelser synes en alldeles-felaktig åsigt om begreppet nödvändighetsvara hos vissa personer vara rådande. Man tror sig kunna hålla hennes pris snart sagdt huru högt som helst derföre att man anser hennes pe oundgängligt. Oundigligheten är likväl icke den rätta mättstocen döms vetat ty dels sker mänga lika-nödvändiga varor af ket olika värde, dels bestämmes värdet ioke blott af nödvändigheten och den större eller mindre efterfrågan, utan äfven af tillgången. Sålunda tillbör vattnet nödvändighetsvarorna ; efterfrågan derefter är stor; Mer såsom handelsvara har det under vanliga förhållanden intet värde, emedan tillgången derpå är så ofantlig, Hrr hattmakare soch are ar ed sina. prisstegri varit du någon sli illusion Nogrstagat angår det icke allmän: heten hvad t. ex; perukinakaren betalar sina arbetare och hvad-hans och derawlefnadskostnad stiger till: Värdet af en frisering beror på — modet, icke på lefnadskostnaden. Den som anlitar : perukmakarern frågar gig blott: verkställer denne skickligast och för bästa pris sitt arbets? Detta är allt hvad allmänheten har behof att veta, Har nu hela skrået öfverenskommit att höja sina priser, blifver naturligtvis: kundens första tanke den, om pefukmakarenw arbete i alla dess grenar är absolut nödvändigt; eller om det kan undvaras; vidare om det kan på något billigare sätt erbållas.: Förutsatt att: yrket utöfvades fritt; hvad vore lättare än att t. ex. 100 å 200 personer sammansatte sig och gjorde aftal med någon: perukwmakeriarbetare, åt hvilken man för betjsfiandet med perukmakeriarbete garanterade aflöning, hvilken, under sådana förhållanden, kunde blifva vida högre in hvad någon mästare erbjuder, men för hvarje kontribuent likväl vida lägre än hvad brr perukmakaremästare behagat fordra för kitt biträde. Låt nu endast 2 å 3 sådana associationer bilda sig i Stockholm och de skola genast visa frukter. Sammalunda vore förhål; med hattmakeriyrket om detta vore ullt fritt; ehuru saken; äfven såsom yrket nu ir beskaffadt, kan-hafva sin gång — så framt cke helt enkelt afläggandet af den fila och lätapliga hufvädbonad; som kallas hatt, gjorde hela hattmakeriyrket nära nog öfverflödigt! Att åberopa lifsmedlens dyrhet;sårom sköl ör prisföthöjning å andra varor är således fverflödsverk. vet att en hvar tager så vögt pris för sin vara som han kan få; detta ir skäl nog i handel och vandel, och det bör ara en tillräcklig vink för köparen att anita sitt förstånd samt hitta på utvägar att indgå prejeri. Sådana saker arrangeras icke å känslans och medlidandets väg, och dumma jore våra yrkesmän om de läte afskräcka sig vf hotande eller gnällande tidningsartiklar och lylikt. Det är ä den praktiska vägen man