BLANDADE ÄMNEN.
— I sednast utkomna häftet af Krigsveten-
skapsakademiens Handlingar, hvilket upptager slutet
af föredragandens i sjökrigsvetenskapsakademien ärs-
berättelse, förekomma åtskilliga uppgifter om de af
mr Lancaster (från trakten af Manchester) konstrue-
rade nya refflade kanonerna, som under namn af
lancasterkanoner ofta omtalas i berättelserna från
belägringskåren utanför Sebastopol äfvensoni från de
engelska ängkanonbäåtarne. Ur dessa uppgifter hemta
vi följande :
siKanosaens kaliber är 8 engelska tum ( 6,955
sv. d. tum) och refflornas gjup 0,27 eng. tum (
0,23 d. t.); men som refflans tvärskärning har for-
men af en halfcirkel med halfva kalibern till radie,
så får kulloppets tvärskärning utseendet afen elips).
Reffelgången har en egendomlig form, emedan reff-
lingen på ?,, af kanalens längd, från kammarbotten
räknadt, är rak eller åtminstone bar obetydlig stig-
ning, men derefter ökas denna med tilltsgande ha
stighet, så att den i mynningen uppnått !, hvarf;
hvarigenom elipsens större axel här blir vinkelrät
emot tappaxeln. Kanonens längd är vid pass 10,3
sv. fot och vigten är 96 eng. centnerweight ( 11,472
T v. v.). Till dessa kanoner lärer man använda sä
väl ibåliga som massiva projektiler, samt högst 16
I krutladdning. Den ihåliga projektilen lärer hafva
spetskulans yttre form, med undantag af projektilens
midt, som har en eliptis tvärskärning passande efter
det refflade loppets. Denna projektil uppg fves väga
95,5 I och kunna rymma 11 sprängladdning.
De massiva projektilerna, hvilka företrädesvis använ
das till dessa kanoner, uppgifvas hafva sferisk form ;
hvarvid man antager, att den förbi kulan genom
refflorna utrusande krutgasen bör meddela projekti-
len erforderlig rotation. Då iikväl denna kaconkon-
struktion ännu kan anses vara i sin linda, samt der-
före ock torde vara underkastad :lerfaidiga förändrin:
gar, kunna här tillgängliga uppgifter om dem svår-
ligen vara af önskvärd tillförlil ghet. Genom reff
lingen uppgifves sä väl projekt ten3s skottvidd, som
träffsäkerhet hafva vunnit ansenig tillökning.,
I samma Ärsberättelse förekommer äf:ea följande
om ett nytt förslag till fyrars in-äitandt:
iSMånga fartyg hafva förolycka:s till f Jjd af miss-
tag, som kunna uppstå i aniediing af det:nu bruk-
liga fyrsystemet. Lätt kan en elå på land eller en
fiskarefyr förvexlas med en stillastående fyr, bygg!
till ledning för skeppens segling; hvarj:mte ock blink-
fyrar kunna förvexlas med andra närbelägna. För
att undvika dessa olägenheter bar man i England
föreslagit, att på enkelt sätt göra alla fyrar till blink-
fyrar, samt gifva hvarje fyr sia särskilda nummer,
och låta hvarje sådan blinkfyr, ofter ett enkelt sy-
stem, så visa vexlingen mellan ljus och mörker, att
dess blinkningar utgjorde en ständig repetition af fy-
rens egen nummer. Härigenom kunde seglare sä-
lunda vara säkra att undvika misstag, vid alla de
tillfällen, då fyren tillräckligt länge varit nog tydligt
i sigte, för att dess blinkningar kunnat följas med
erforderlig uppmärksamhet
) Denna reffling är sälunda lika med dea, som mar
Mijfoner använd på studsare med tvenne refflor, hvilka
stundom förekomma.
—L i
