af hvarje tjärning lemnats för skirningen; resten af
smöret upptogs till expositionslokalen. Profburkarne
öfverbundos och försågos med h. h. grefve Platens
sigill. Vigten ä smöret var: från tjärningen a 14
lod från b 123, lod från o 1 10 lod frän 3 IK
315, lod och från e 3 22!7, lod.
Då förhållandena vid de olika tjärningsförsöken
sammanställas, uppstå följande hufvudsakliga resultat,
hvars mer eller mindre afvikelser under praktisk ut-
öfning, i följd af mångfaldiga omständigheter mäste
anses säsom oundvikliga:
Af eskummad mjölk.
a) (I ö kans turbintjärnva) af 2 k:r 12 jfr. mjölk
blef, på 7!, minuter, 14 lod smör, som gör 3,89
lod pr kanna mjölk.
b) I antonystjärna af 2 kannor 12 jfr. mjölk blef
r 21 minuter 12!V, lod smör, som gör 5,37 lod
Tr kanna mjölk. a
e) (I turbintjärna å 30 k:r) af 12 kannor mjölk
blef efter 10 minuter 1 : 10 lod smör, som gör 3,50
lod pr kanna mjölk.
Af söt grädda.
d) (I turbintjärnån) af 2 k:r 16 jfr. grädda blef
efter 9!V, minuter 3 I 31?, lod smör, som gör 18
19,1 lod pr kanna grädde, och då gräddan antages
vara till mjölk volymen som 7 till 100, så skulle mot-
svarande söta mjölken utgjort 357,, kannor, hvilken,
i detta fall, skolat lemna 3,58 lod smör pr kanna
mjölk.
e) (I antonystjärnan) af 2 k:r 16 jfr. grädde blef
efter 28!,, minuters tjärning 3 22!, lod smör,
som gör 1 I 15,4 lod ur kanna grädda, och då
gräddans samt mjölkens volymförhållanden antagas
lika med föregående, så skulle motsvarande söta mjöl-
ken hafva varit 857,, kannor, hvilken i det:a fall
skolat lemna 3,32 lod smör pr kanna mjölk.
Vid de af hr magister Zetterstedt anställde skir-
ningsprof visade de på olika sått beredda smörsor-
terna så föga skiljaktighet, att komitesrade deraf icke
föranleddes till något bestämdare omdöme för någon-
dera smörsortens företräde.
Då hr docenten Keijser slutat den kemiska under-
sökningen om mjökene smörfett, lemnades på efter-
middagen följande uppgifter:
Mjölken som begagnats till tjärning innehöll 3,5 ,
smörfett, hvilket anger en mjölk af medelmåttigt god
beskaffenhet.
I tjärnmjölken hade qvarblifvlt.
Efter tjärning i lilla turbintjärnan (vid prefvet a)
0,9, smörfett; i antonystjärnan (b) 1,1, Lr , barn
i stora turbintjärnan (profvet e) 1,0, armörfett.
Sjette frågan:
Hvad erfarenhet har vunnits om beskaffenheten
och varaktigheten af gjutna kalkbruks:öch sandstens-
hus, och huru förhålla sig kostnaderna för uppförande
af sådana hus, jemförda med dylika af trå eller te-
gel? Hafva några andra nya byggnads- eller täck-
ningsmaterialier blifvit använda samt befunnits för-
delaktiga ?
Sekreteraren uppläste ett af riksdagsman-
nen Sahlström ingifvet skriftligt anförande, af
innehåll, att han efter den Rydinska metoden
uppfört ett kalkbrukshus, om hvars duglighet,
fasthet och frihet från eldfara han kunde af-
gifva de bästa vitsord.
Kammarh. Zersmeden hade ock uppfört kalk
brukshus, hvarvid han ej haft något annat bi-
träde än den Rydinska afhandlingen, ej ens
vande arbetare att tillgå, samt uppdrog en
jemförelse mellan kostnaden för dylika hus
och hus af trä, hvaraf det var klart att i de
trakter der tillgång till kalk och stengrus fun-
nes, dessa förra blifva de aldra billigaste och
ändamålsenligaste.
Presidenten Akerman kunde ock af egen er-
farenhet vitsorda dessa byggnaders hållfast-
het, blott grunden gjordes mycket säker. Kost-
naderna berodde naturligtvis af de omständig-
heter i hvilka den byggande befunne sig.
Der skog är ymnig blifva trähus billigast.
Vid masugnar lemna slaggtegel ett utmärkt
material till byggnader.
Grefve Beckjriis instämde i allo i ofvan
lemnade uppgifter. I Södermanland hade i
stället för gamla trähus kalkgrusbyggnader till
ladugårdar uppförts, och hade dessa sednare
blifvit 100 rdr bko billigare än virket för de
förra. Man måste dock vid deras uppförande
vara försigtig att ej begagna för mycket rull-
sten, ty dessa utfalla lätt.
Öfverstelöjtnant Stå! erinrade om att upp-
förandet af kalkgrushus ingalunda var någon
ny sak; redan under Roms kejsaretid kände
man till detta, Neroz, Vespasiani, Diocletiani
thermer äro af detta slag, ehuru murbruket
bereddes af god kalk och pozzulanum till-
sattes. Ju bättre materialerna äro, ju större är
ock fördelen af dessa hus; godt vore att begagna
hydraulisk kalk och brändt alunskiffermjöl.
Stommen af trä inuti minekade dock deras
varaktighet, ty trädet angripes invid kalken
lätt af röta. På Carlsborg bade man användt
ett annat gätt, det nemligen att man slår mur-
bruket i qvadrar af 3, alns längd och 8 tums
tjocklek och deraf uppföres särdeles varak-
tiga hus... Derjemte gaf tal. upplysningar om
sandstenshusen i Jönköping. Dessa bestå af
100 delar gröfre sand, 9 delar osläckt kalk,
och 25 delar fin sand. Sanden utbredes i
tunna lager, öfvergjutes med kalkmjölkentrenne
lager efter hvarandra, hvarefter fin sand till-
sättes. Grunden lägges som vanligt, derpå
murar man ett skifte af tegel, gör en form
af en brädas längd och 2—3 bräders höjd, och
gjuter deruti massan, som sedan stempas med
klubbor. Formen flyttas sedermera, och kan
allt fortfarande begagnas, och vid hörnen an-
vändas särskilda former. Kostnaden för hus
af detta slag förhåller sig, beräknadt efter det
i Stockholm rtäådande priset, till tegelhusen
som 2 till 5. — Om ett slags god taktäckning i
meddelade och tal. underrättelse. Man utläg-
ger lera ock garfvarbark på läkter i 2:ne la-
ger, genomdränker dessa med tjära och be-
strör dem med sand.
PER Fr GR ST !