af hvarje tjärning lemnats för skirningen; resten af smöret upptogs till expositionslokalen. Profburkarne öfverbundos och försågos med h. h. grefve Platens sigill. Vigten ä smöret var: från tjärningen a 14 lod från b 123, lod från o 1 10 lod frän 3 IK 315, lod och från e 3 22!7, lod. Då förhållandena vid de olika tjärningsförsöken sammanställas, uppstå följande hufvudsakliga resultat, hvars mer eller mindre afvikelser under praktisk utöfning, i följd af mångfaldiga omständigheter mäste anses säsom oundvikliga: Af eskummad mjölk. a) (I ö kans turbintjärnva) af 2 k:r 12 jfr. mjölk blef, på 7!, minuter, 14 lod smör, som gör 3,89 lod pr kanna mjölk. b) I antonystjärna af 2 kannor 12 jfr. mjölk blef r 21 minuter 12!V, lod smör, som gör 5,37 lod Tr kanna mjölk. a e) (I turbintjärna å 30 k:r) af 12 kannor mjölk blef efter 10 minuter 1 : 10 lod smör, som gör 3,50 lod pr kanna mjölk. Af söt grädda. d) (I turbintjärnån) af 2 k:r 16 jfr. grädda blef efter 9!V, minuter 3 I 31?, lod smör, som gör 18 19,1 lod pr kanna grädde, och då gräddan antages vara till mjölk volymen som 7 till 100, så skulle motsvarande söta mjölken utgjort 357,, kannor, hvilken, i detta fall, skolat lemna 3,58 lod smör pr kanna mjölk. e) (I antonystjärnan) af 2 k:r 16 jfr. grädde blef efter 28!,, minuters tjärning 3 22!, lod smör, som gör 1 I 15,4 lod ur kanna grädda, och då gräddans samt mjölkens volymförhållanden antagas lika med föregående, så skulle motsvarande söta mjölken hafva varit 857,, kannor, hvilken i det:a fall skolat lemna 3,32 lod smör pr kanna mjölk. Vid de af hr magister Zetterstedt anställde skirningsprof visade de på olika sått beredda smörsorterna så föga skiljaktighet, att komitesrade deraf icke föranleddes till något bestämdare omdöme för någondera smörsortens företräde. Då hr docenten Keijser slutat den kemiska undersökningen om mjökene smörfett, lemnades på eftermiddagen följande uppgifter: Mjölken som begagnats till tjärning innehöll 3,5 , smörfett, hvilket anger en mjölk af medelmåttigt god beskaffenhet. I tjärnmjölken hade qvarblifvlt. Efter tjärning i lilla turbintjärnan (vid prefvet a) 0,9, smörfett; i antonystjärnan (b) 1,1, Lr , barn i stora turbintjärnan (profvet e) 1,0, armörfett. Sjette frågan: Hvad erfarenhet har vunnits om beskaffenheten och varaktigheten af gjutna kalkbruks:öch sandstenshus, och huru förhålla sig kostnaderna för uppförande af sådana hus, jemförda med dylika af trå eller tegel? Hafva några andra nya byggnadseller täckningsmaterialier blifvit använda samt befunnits fördelaktiga ? Sekreteraren uppläste ett af riksdagsmannen Sahlström ingifvet skriftligt anförande, af innehåll, att han efter den Rydinska metoden uppfört ett kalkbrukshus, om hvars duglighet, fasthet och frihet från eldfara han kunde afgifva de bästa vitsord. Kammarh. Zersmeden hade ock uppfört kalk brukshus, hvarvid han ej haft något annat biträde än den Rydinska afhandlingen, ej ens vande arbetare att tillgå, samt uppdrog en jemförelse mellan kostnaden för dylika hus och hus af trä, hvaraf det var klart att i de trakter der tillgång till kalk och stengrus funnes, dessa förra blifva de aldra billigaste och ändamålsenligaste. Presidenten Akerman kunde ock af egen erfarenhet vitsorda dessa byggnaders hållfasthet, blott grunden gjordes mycket säker. Kostnaderna berodde naturligtvis af de omständigheter i hvilka den byggande befunne sig. Der skog är ymnig blifva trähus billigast. Vid masugnar lemna slaggtegel ett utmärkt material till byggnader. Grefve Beckjriis instämde i allo i ofvan lemnade uppgifter. I Södermanland hade i stället för gamla trähus kalkgrusbyggnader till ladugårdar uppförts, och hade dessa sednare blifvit 100 rdr bko billigare än virket för de förra. Man måste dock vid deras uppförande vara försigtig att ej begagna för mycket rullsten, ty dessa utfalla lätt. Öfverstelöjtnant Stå! erinrade om att uppförandet af kalkgrushus ingalunda var någon ny sak; redan under Roms kejsaretid kände man till detta, Neroz, Vespasiani, Diocletiani thermer äro af detta slag, ehuru murbruket bereddes af god kalk och pozzulanum tillsattes. Ju bättre materialerna äro, ju större är ock fördelen af dessa hus; godt vore att begagna hydraulisk kalk och brändt alunskiffermjöl. Stommen af trä inuti minekade dock deras varaktighet, ty trädet angripes invid kalken lätt af röta. På Carlsborg bade man användt ett annat gätt, det nemligen att man slår murbruket i qvadrar af 3, alns längd och 8 tums tjocklek och deraf uppföres särdeles varaktiga hus... Derjemte gaf tal. upplysningar om sandstenshusen i Jönköping. Dessa bestå af 100 delar gröfre sand, 9 delar osläckt kalk, och 25 delar fin sand. Sanden utbredes i tunna lager, öfvergjutes med kalkmjölkentrenne lager efter hvarandra, hvarefter fin sand tillsättes. Grunden lägges som vanligt, derpå murar man ett skifte af tegel, gör en form af en brädas längd och 2—3 bräders höjd, och gjuter deruti massan, som sedan stempas med klubbor. Formen flyttas sedermera, och kan allt fortfarande begagnas, och vid hörnen användas särskilda former. Kostnaden för hus af detta slag förhåller sig, beräknadt efter det i Stockholm rtäådande priset, till tegelhusen som 2 till 5. — Om ett slags god taktäckning i meddelade och tal. underrättelse. Man utlägger lera ock garfvarbark på läkter i 2:ne lager, genomdränker dessa med tjära och beströr dem med sand. PER Fr GR ST !