STOCKHOLM, den 17 Juli. I afvaktan af nya händelser från krigstea tern på Krim sysselsätter sig den utländsk: oeh företrädesvis den engelska pressen me att kriticera operationerna-den 18 utanför Se bastopol, för att utröna de förnämsta orsa kerna till det bedröfliga misslyckandet af storm ningarne mot Malakowtornet och Redan. De allmänna omdömet är att stora brister i an ordningarne, obeslutsamhet och frånvaron a nödig enhet i-befälet voro -de hufvudsakligs anledningarne till motgången. Ryska fånga skola,efter en korrespondensartikel till en engelsk tidning, bafva yttrat att de allierades armå är en armå af lejon anförd af åsnorp Utan att gå så långt synes man i allmänhej medgifva, att under det den franska och den engelska soldaten hvar för sig gör underverk af tapperhet, gör hans befäl inga motsvarands underverk af strategiskt snilie. För att komplettera den öfversigt af operationerna som vi i går och föregående dagar gifvit efter utländska tidningar, meddela vi i dag följande artikel ur det sist :anlända numret af The Times, som på ett ganska strängt sätt bedömmer anordningarne på den engelska delen af anfallslinien: Ehuru sannolikt hvarken framgång eller fördel skulle vinnas genom ett försök att utmäta ansvarigheten för de allierade vapnens sista motgång vid Sebastopol, anse vi det vara af största vigt att förloppet och dstaljerna af dessa operationer blifva bedömda med a!l möjlig noggrannhet, och att all den lärdom, som kan härledas af en sådan lexa, måtte vändas till nytta för framtiden. De anmärkningar vi förut meddelat hafva satt våra läsare i stånd att göra sig en allmän föreställning öm händelserna vid stormningen, och uppmärksamma iskttagare hafva tvifvelsutan upptäckt att våra motgångar kunna synbarligen hänföras till två hufvudomständigheter, nemligen den styrka fienden förtfarande fått ådagaligga i sitt artilleri, oaktadt den väsentliga öfverlägsenhet de allierade redan visat i sin eld, och saknaden af tillräckligt understöd på de platser der anfallet verkligen hade framgång. Etiura -ryssarnes resurser i kanoner och amminition beftinhits hästar otroliga, är det säs kert att deras styrka i detta mäöktiga vapen slutligen. blifvit. på ett afgjordt sätt öfverträffad gesom de allierades beslutsammaihärdighet. Vårt artilleri framför Sebastopol är öfverligset sjelfva platsens, och denna öfverlägsenhet ådagalades i sjelfva verket fullständigt dagen föte angreppet. Vi äro ej utan en visa misstanke att de ryska kanonernas gradvisa aftystnande under verkningarne af värt bombardement kan till någon del hafva varit en krigslist å våra fienders sida, hvilka i dentza väg äro så skickliga som -trots någon. Det synes så ottoligt att ryssarne under den korts tiden som förflöt mellan den 17 om aftonen, då deras batterier syntes vara bragta tilltystnad, och kl. 3 på morgonen den 13; då stormningen skedde, skulle hafva varit i stågd att. ånyo. bestycka sina verk med den oerhörda styrka vi mötte, att vi tro att de måste antingen hafva hushållat med sin eld, såsom general Pelussier antyder, eller uned afsigt antrgit ett utseende af svaghetsför att bedraga sina motståndare. Men huru dermed än må förhålla zig, är det salldeles säkert att den verkliga öfverlägsenheten i artilleri vär på de allierades sida, och det synes derföre påtagligt att om denna öfverlägsenhet varit riktigt använd, skulle de beklagansvärda förlusterna dea 18 hafva kunnat till en betydlig del undvikas. Pruöpperna föllo, men icke för bajonetten, utan för fiendens drufbagel. De sopades bort af kulor då de framryckte, utan erforderligt beskydd, mot batterier späckade med kanorfer och skarpskyttar. Men man måste dervil erinra sig att dessa batterier lågo inom skotthåll för de allierades batterier, hvilka bevisligen voro ä nu atarkare, och dessutom var det en möjlighet att genom en kraftig eld betäcka stormkolonnerna ända till det ögonblick då anloppst skedde. Eburu ioke i våra allmänna operationer mörsare användas så vidsträckt som de kunde och bords användas, så är det ingen brist på dem för detta ändamål i verken framför Sebastopol. och med tillhjelp af dessa fruktansvärda verktyg kunde fiendens reduiter och bastioner hafva varit hemsökta roed en ouppbörlig storm af kastkroppar. Vår korrespondent beskrifver dat inre af Mamelonen — numera redutten Brancion — såsom liknande eit stenbrott; så splittrade och sönderstitsa voro äfven dessa jettelika bröstväran gesom en ändlös skur af bomber; och dessa förstörelsebringande kastvapen kuade hafva öfver huivudet på våra trupper kastats in i de ryska batterieraa till och med i samma ögonblick de ryckte fram. Det finns ett välbekant tillfälla i historien om vårt krig på Pyråneiska halföp, då våra soldater, anuryckanda till en stormning och finnande försvarsverken starkare än da väntat, fingo ordres att göra halt och lägga sig ned på markan, medan artlleriet bakom dem öppnade elden och falländade den halfslutade förstöringen af de fientliga verken genom en eld som riktades endast två fot öfver truppernas hufvuden. En sådan manöver skulle emellertid hafva blifvit ännu mycket verksammare utförd medelst mörare, hyilkaseld, som är vertikal i stället för horisontel, lätt hade låtit sig utföras öfver anallskolonnernas hufvud, och redan en lätt levation af pjeserna skulle hafva varit nog utt slunga bomber bland de ryska reserverna om voro samlade bakom deras verk. Så ,etäckta och satta på samina fot med försva