Landtbruksmötet i Upsala. (Från Aftonbladets korrespondent.) VI. Sammankomst med sektionen för husdjursskötsel. Måndagen den 9 Juli kl. 5—7 e. m. (Forts. från n:o 162.) Diskussionen öppnades om 2:a punkten: Huara bör utfodriogen för mjölkkor lämpligast ordnas till vinnande af den högsta afkastning i förhållande till det förtärda fodret? Hvad erfarenhet har vunnits rörande ängkokning eller sjelfuppbettning at iträfodret, enbart eller i blandning med rotfrukter, ;ch hafva mäskade potäter ett afgjordi företräde ramför omtskade till atodring för mjölkkor? Huru iönar sig det att använda säd, oljekakor (linfröoch rapskakor) samt andra kraftigare utfodringsmedel, såväl för mjölkkor och ungkreatur som för gödboskap; och i hvad förhållande till sträfodret begagnas förmåänligast härvid dylikt kraftfoder ? af bruksp.. Caselli som . hade låtit vid Krokfors bruk förfärdiga en ångpanna med fastskrufvadt lock och tvenne kranar, för att utröna den beböfliga qvantiteten af vatten. Jenna kokningsapparat sattes i förening med fodret, :hvilket kokades på en timma, samt its med stor begärlighet af kreaturen. På något längre tid kokades potateskål, nässlor och rödklöfver agnar och båss, samt Y,—1 tunna potates, hvilket befanns bättre för boskspen än drankfodring. Kreaturen fingo Y, pund om dagen, hvsraf 25 4 blef öfver på veckan, och detta foder assimilerades lättare. Efter 1837 har tal. aldrig baft något sjukt kreatur, :j heller någon kalfning misslyckats. — Arbetet vid kokapparatens insättning var mycket lätt, endast murningen fordrade någon noggrannhet. Baron Hamilton berättar, att öfverste Anctarsvärd har i sin ladugård insatt en ångpanna, hvilken i hög grad visat sig vedbesparande; samt derjemte åstadkommande en besparing i gödsel af 50 4. Allt hö och halm kokas derstädes till utfodring för 100 kreatur. Hr Keyser har med anledning af professor Svanbergs yttrande, att ju mera kreaturen mjölkades (till en viss grad neml.) desto bättre blefve mjölken såsom till qvantitet som qvalitet, anställdt förut vid Ultuna landtbruksnstitut. Tal. hade låtit mjölka en ko 2, 3 och 4 gångeer dagligen, först 3 gånger från den 15—23. kl. 6 f. m. 12 midd. och kl. 6 e. m. så 2 gånger i ytterligare 8 dagar, derpå iter 3:ne och slutligen fyra gånger om dagen, nemligen kl. 6 och 10 f. m., kl. 12 midd. och 6 e. m. — Dessa försök ådagalade, att kon mjölkade mera på 3 gånger än på 2 men minst på 4; qualiteten (halten af smörämnet) var bäst då den mjölkades 2, minst efter 4 gånger, Morgonmjölken. hade alltid befunnits sämst den från aftonmjölkningen bäst, hvilket tal. först hade förmodat komma deraf, att kon om natten befunnit sig i stillhet, men att mjölken genom rörelserna om dagen squalperas om i ljufret. Vid noggrannt anställde iakttagelser hade han ock funnit, att kon äfven om natten rörde sig mycket. Sedan kon om aftonen blifvit mjölkad förtärde den med stor aptit sitt foder, hvarför utfordring efter mjölkningen borde anses nyttig. — Med utfordring af rapskakor hade visserligen försök blifvit anställde; men de hade ej ännu ledt till några synnerliga resltater. Grefve Beckfriis intygade, att om i Skåne mjölkades trenne gånger så finge man mindre smör och grädde, hvarför i kontrakterna detta tages i betraktande. Utfordring med rapskakor hade befunnits särdeles gagnelig; där kon finge 2 I pr dag, har detta god verkan, men efter 3 I antager smöret en bismak. Prof. Arrhentus ansåge det vara alldeles afgjordt, att ångkokat foder vore: för kreaturen särdeles fördelaktigt. Vid Oscarsstall nära Christiania hade insp. Dahl funnit denna inrättning anställd i stor skala öch med utomordentligt få påföljd. Genom ångkokningen blir råfo et lättlöstare samt foderämnena för