Landtbruksmötet i Upsala.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
VI. Sammankomst med sektionen för hus-
djursskötsel.
Måndagen den 9 Juli kl. 5—7 e. m.
(Forts. från n:o 162.)
Diskussionen öppnades om 2:a punkten:
Huara bör utfodriogen för mjölkkor lämpligast ord-
nas till vinnande af den högsta afkastning i förhål-
lande till det förtärda fodret? Hvad erfarenhet har
vunnits rörande ängkokning eller sjelfuppbettning at
iträfodret, enbart eller i blandning med rotfrukter,
;ch hafva mäskade potäter ett afgjordi företräde
ramför omtskade till atodring för mjölkkor? Huru
iönar sig det att använda säd, oljekakor (linfrö- och
rapskakor) samt andra kraftigare utfodringsmedel, så-
väl för mjölkkor och ungkreatur som för gödboskap;
och i hvad förhållande till sträfodret begagnas för-
måänligast härvid dylikt kraftfoder ?
af bruksp.. Caselli som . hade låtit vid Krok-
fors bruk förfärdiga en ångpanna med fast-
skrufvadt lock och tvenne kranar, för att ut-
röna den beböfliga qvantiteten af vatten.
Jenna kokningsapparat sattes i förening med
fodret, :hvilket kokades på en timma, samt
its med stor begärlighet af kreaturen. På nå-
got längre tid kokades potateskål, nässlor och
rödklöfver agnar och båss, samt Y,—1 tunna
potates, hvilket befanns bättre för boskspen
än drankfodring. Kreaturen fingo Y, pund
om dagen, hvsraf 25 4 blef öfver på veckan,
och detta foder assimilerades lättare. Efter
1837 har tal. aldrig baft något sjukt kreatur,
:j heller någon kalfning misslyckats. — Ar-
betet vid kokapparatens insättning var mycket
lätt, endast murningen fordrade någon nog-
grannhet.
Baron Hamilton berättar, att öfverste Anc-
tarsvärd har i sin ladugård insatt en ång-
panna, hvilken i hög grad visat sig vedbe-
sparande; samt derjemte åstadkommande en
besparing i gödsel af 50 4. Allt hö och
halm kokas derstädes till utfodring för 100
kreatur.
Hr Keyser har med anledning af professor
Svanbergs yttrande, att ju mera kreaturen
mjölkades (till en viss grad neml.) desto
bättre blefve mjölken såsom till qvantitet som
qvalitet, anställdt förut vid Ultuna landtbruks-
nstitut. Tal. hade låtit mjölka en ko 2, 3
och 4 gångeer dagligen, först 3 gånger från
den 15—23. kl. 6 f. m. 12 midd. och kl. 6
e. m. så 2 gånger i ytterligare 8 dagar, derpå
iter 3:ne och slutligen fyra gånger om da-
gen, nemligen kl. 6 och 10 f. m., kl. 12
midd. och 6 e. m. — Dessa försök ådaga-
lade, att kon mjölkade mera på 3 gånger än
på 2 men minst på 4; qualiteten (halten af
smörämnet) var bäst då den mjölkades 2, minst
efter 4 gånger, Morgonmjölken. hade alltid
befunnits sämst den från aftonmjölkningen
bäst, hvilket tal. först hade förmodat komma
deraf, att kon om natten befunnit sig i still-
het, men att mjölken genom rörelserna om
dagen squalperas om i ljufret. Vid noggrannt
anställde iakttagelser hade han ock funnit,
att kon äfven om natten rörde sig mycket.
Sedan kon om aftonen blifvit mjölkad förtärde
den med stor aptit sitt foder, hvarför utfor-
dring efter mjölkningen borde anses nyttig.
— Med utfordring af rapskakor hade visser-
ligen försök blifvit anställde; men de hade
ej ännu ledt till några synnerliga resltater.
Grefve Beckfriis intygade, att om i Skåne
mjölkades trenne gånger så finge man mindre
smör och grädde, hvarför i kontrakterna
detta tages i betraktande. Utfordring med
rapskakor hade befunnits särdeles gagnelig;
där kon finge 2 I pr dag, har detta god ver-
kan, men efter 3 I antager smöret en bi-
smak.
Prof. Arrhentus ansåge det vara alldeles af-
gjordt, att ångkokat foder vore: för kreaturen
särdeles fördelaktigt. Vid Oscarsstall nära
Christiania hade insp. Dahl funnit denna in-
rättning anställd i stor skala öch med utomor-
dentligt få påföljd. Genom ångkokningen
blir råfo et lättlöstare samt foderämnena för