21042 MURUU INOM Lär 1 MUIPLUR SM hotel 5 vvu
frågade, om han kunde skrifva tyska, eme-
dan hor i det fallet ville hafra skrifvet ett
bre? för K., som var så sjuk, att han icke
sjelf kunde skrifva, och derföre hade anmo-
dat henne, som tjenat hos hans familj, att
embesörja ett bref, hvars innehåll han fö:
henne uppgifvit. Då han svarade, at han
ioke kunde befatta sig dermed, gick hon, mer
återkom snart med pzspper, konvolut oeh ob-
later och bad honom skrifva ett bref på mor-
ska, emedan K. hade sagt, att der dsme, till
hviiken brefvet skulle skrifvaz, var åtföljd a
en herre som försted norska. Hon hade der-
eftar dikterat brefvet för honom, och har
trodde icke att hom kunde finna på dylikt,
utan litade på att hon hade godt minse, hvarat
bear äfven berömde sig. För att få brefves
gom hen önskade dem, dikterade hon först
urzder det han nedskref dem på en tafla; han
uppläste det sålunda skrifna för henne, och
hoa rättade det tills hon fick det efter ös-
skan. Derefter renskrefvos brefvem. På detta
sätt äro alla brefven skrifna efter hemres dix-
tarmen; blott i det sista brefvet, hvari anhölls
ora maragellens hand, har han författat frie-
riet, emedan ham var van att skrifvra sådant
för andra. Då han yttrade sin förumdran der-
öfver, att de förlofvade icke hade samman-
komster med hvarandra, z2ade Gretha, att det
i Tyskland icke var brukligt bland förnämt
folk, att förlofvade hafva sammankomster förr
äa bjöllopet är förhaxdena, och att desutom
gådsna personer frukta för sjukdomar, hvar-
före damen icke ville besöka K., isynnerhoet
som det sicke var någon god sjukderös, hvarat
har led. Då Mölbach föruadrads sig deröf-
ver, att K. fortfor att låta homom skrifvra bre;
äfven sedan han enligt brefvens innehåll hade
blifvit bättre, tade Gretha, att han ville fort-
fara på fsmma sätt, emedan han ville batva
dem skifsa af samma hand. Den Charlotte,
sem ofta berömmesi brefven, berättade Greths
för Boaom, var en piga, som tjente hos -el-
ler gick med bud för mantsell Poanert. För
att skrifsa brefvan hade hew fått 16 sk. stye-
ket af Gretha, och hon hade dessutom lofvat
konom, att han skulle få bomullslärft till en
skjorta och ett par af K:s bezrkläder; bärmed
var hen möjd, ehuru her tyekte att betalnin-
gen för brefven var något knypp, då de voro
länga. Att Mölbach ej hade någon axing om,
att det icke förhöll sig sö, zom Gretha för
bkenom uppgifvit, har genom fiera vittnen blif:
vit fullkomligt upplyet.
Af mamsell Poanerts bref til K., hvilka
voro skrifea på tyska språket, hado Gretha
förmått fjerde vittnet till att läsa och rmunt-
ligen öfversätta de tre och en hammbuse på
tyska bryggan, som förstod något tyska, att
förklara isnehållst af de två. Deötriga bref-
ven hade kon icke läst. Deras innehåll heds
hor dels gissat sig till; dels hade rmamzeli
Ponnert sjelf berättat henne hvad de irnehöllo.
De å; marasell Ponnert i K:s. nama gifor
presenterna hade Gretha sjelf köpt. Hoa bade
så!unda, då väiamsellen, af tacksamhet för hoxz-
pas godhet mot K., länte henne 8 spdi, an-
väsdt dessa till att köpa syetuist och bläck-
boract red de derå anbragte inskriptioner
satat tkopparne. Hon hade för egma pen-
ningar köpt höasoa, som mamsellen erhöll på
sina födelsedag, blommornas, viadrufvorma, ci-
troneraa, tmöret och äggen. Hon har sjelf
beräknat sina utgifter till sådama småsaker
ssmt för porto till 6 spd. 23 sk. Ea vax,
hvarutichom en gång gaf marsellen blommor,
ena lampa, som hona :tuölställde hexne för att
derefter taga må:t till em lampskörm, en glar-
vas, hraruti hom bragte henne visdrufvor, så
väl som det pelsverk, hvilket hoa bar till
mamsellen, för att deraf välja en presext, var
alltsammans Jåst bos köpraän i andras namn,
hes: hvilka hon föregaf sig tjena, oeh återbure:.
Någon egentlig fördel af det utöfvada be-
drägeriet, ammärkto aktor inför högsta dem-
gtolen, kam Gretha svårligen bafva haft, och
ået är väl ieke ossknnolikt stt det förhåller
sig 2å som hon säsier, att hor, som blott hade
8 sp). i årlig lön, kom i skuld gerom de
esenter gora hen i K:s namn bortgaf. Väl
kunde det synas som om hon velat locka
pinningar från mamssell Ponrert, då komun-
aer K:s föregifaa vistande i Christiamia be-
rättade henne historier em pigan oeh de 600
spd., men den tilltalade har enmstäadigt na-
kat, att hon sökte förmå mamsellen att an-
skafta de 400 spd., eeh berättade dessutom
Bjelf för mamsellen, att bemälto piga och barr
voro döda. Hennes motiv till hela bistorien
synes snarast hafva varit det romantiska oeb
intressanta dervid. Hemres uppfixringar och
påfimd hafva varit så mångfaldiga, att dat
här iexe varit möjligt att anföra dem alla.
Vid frågan om, huru bom tilsammans med
mamsellen kusde gråta så uppriktigt öfver
K:s sjukdom, svarade hom, att hom gret af
loger öfver den affär hvaruti hon inveeklat sig.
I afseende pi dot besynmnerliga deruti, sttl
mamsell Ponnert och hr Ulrich voro så läöt-
rogsa oeh ända till sista ögomblieket fästade
it till alla den tilltalades historier, anmärkte
aktor, att detta dels kunde förklaras gezom :
let romantiska ; förhållandet eeh det obe-
gripliga i kärlekens väsex, dels äfven derige-
nom, att de voro främmande och oebekaxta
med vira förhållsaden. Mumsellen har så-
unda sagt, att hom väl famn det besymner-
igt, att K. skulle skrifra till kungen sjelf ef-
er ett kuagabref och derför betala 200 spd.,
ander det andra fingo det på stället; smen., sä-
rer hon, sjag kumdo icke veta, huru det för-
höll sig i ett fritt lamd. Att de tyska ver-
serna voro skrifna med olika stilar oehskilj-
sktige från alla do roraka brefven, likssom
tt alla de af K:s moder och syskon unmder-
ceknade helsningarme, så väl sorm brefven
rån Charlotte voro skrifaa med samma hand
om Woliert Emil K:s egåa bref, kunde ieke
rara påfallaxde för mamssllen eller Ulneh,
em begge voro okunniga i morska språket
eh raturligtvis utan bildning. Ett och an-
at vittne, åt Hvilka mamsöllen arförtrott sin
3 AR PF IT Las